2349012 GK09102 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:102 Onsdagen den 14 maj 1996/97 102 1997-05-14 00:00:00 Domstols sammansättning 94E23FBC-7593-4A0B-8A5D-2C7081D5AA61 134 INGBRITT IRHAMMAR (c) c Fru talman! Först vill jag uttrycka min tillfredsstäl- lelse över att ett enat utskott går emot regeringens förslag att minska antalet nämndemän från tre till två i tingsrätt och länsrätt. De skäl som regeringen har angett för att reducera antalet nämndemän verkar mycket krystat. Regeringen påstår att en reducering av antalet nämndemän skulle bidra till en mer allsidig rekrytering, om det leder till att varje nämndeman inte behöver tjänstgöra så ofta som i dag. Det är en dålig och dum förklaring, tycker jag. Vi vet att svårigheterna att rekrytera en allsidig sammansättning av nämndemän snarare beror på dåliga ekonomiska villkor vid tjänstgörandet. Jag återkommer till detta senare. Genom att utskottet nu gemensamt kräver att nämndemännen även i fortsättningen skall vara tre värnar vi om det folkliga inslaget, dvs. den lekman- namedverkan som är en mycket gammal och viktig tradition i de svenska domstolarna. Nämndemännens medverkan i domstolsförfaran- det har stor betydelse för att trygga att verksamheten i domstolarna ligger i linje med allmänna värderingar i samhället. Nämndemännen medverkar också till att medborgarnas förtroende för domstolarnas verksam- het upprätthålls. Dessutom tillgodoser nämndemännen medborgarnas intresse av insyn i den dömande verk- samheten. Vi får heller inte glömma att fler nämnde- män innebär ytterligare synpunkter på bevisning och påföljdsval. Däremot har det varit svårt att få en allsidig sam- mansättning av nämndemannakåren. Medelåldern är hög. Inslaget av yngre nämndemän och personer med invandrarbakgrund är litet. Flera olika yrkeskategorier är mycket lågt representerade. Dels har många perso- ner inte tid att avsätta flera dagar för nämndemanna- arbetet. Dels förlorar många ekonomiskt på arbetet. Det är därför bra att utskottet än en gång påtalar att det skulle vara önskvärt med en höjning av nämn- demännens arvoden. Från Centerpartiets sida vill vi särskilt framhålla vikten av att grundarvodet höjs när utrymme finns av statsfinansiella skäl. Det är väldigt många människor som har svårigheter att påvisa för- lorad arbetsinkomst eftersom deras arbetstider är väldigt varierande. Många kvinnor arbetar t.ex. också med obetalt arbete. Skall de då också bli förlorarna vid dessa ersättningstillfällen? Trots att vi vet att arvodesfrågan är en viktig orsak till svårigheterna att rekrytera nämndemän på ett allsidigt sätt menar vi också, i likhet med Moderater- na och Kristdemokraterna, att det krävs en ny nämn- demannautredning. Det finns nämligen en uppenbar risk att regeringens mycket kritiserade förslag om prövningstillstånd i hovrätten kommer att gå igenom med stöd av moderater och kristdemokrater, och då kommer det självklart att behövas en utredning om hur nämndemannainflytandet påverkas. Det finns ytterligare två positiva inslag i betän- kandet. Nämdemännens resor mellan bostaden och domstolen kommer fr.o.m. den 1 september att betrak- tas som tjänsteresor. Därmed kommer deras ersättning inte att beskattas. Det blir således samma regler för nämndemän i länsrätt och tingsrätt. Till slut vill jag också peka på vad utskottet skri- ver om socialförsäkringsmålen. Vi framhåller att vi, mot bakgrund av vad som tidigare sagts i socialför- säkringsutskottet, förutsätter att möjligheterna att avgöra ett socialförsäkringsmål med ensamdomare skall utnyttjas restriktivt. Vi slår fast att nämndeman- namedverkan i socialförsäkringsmålen är viktig. Med detta vill jag yrka bifall till reservation nr 11. 0933523418809 N 2010-01-01 00:00:00 220412 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09102/#anf134