2349128 GJ0999 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:99 Fredagen den 24 maj 1995/96 99 1996-05-24 00:00:00 Svar på interpellation 1995/96:193 om mark- nadsföring av bröstmjölksersättningar interpellationsdebatt 3527D6F6-9353-464C-898B-277972FF9C87 8 Socialminister MARGOT WALLSTRÖM (s) s Herr talman! Görel Thurdin har frågat mig om vi i Sverige kommer att fortsätta att ha en frivillig över- enskommelse mellan industri och stat om marknads- föring av bröstmjölksersättningar. Görel Thurdin har vidare frågat mig om hur Sverige agerar internatio- nellt vad gäller den internationella koden om mark- nadsföring av bröstmjölksersättningar samt om hur arbetet följs upp i Sverige. Som Görel Thurdin mycket riktigt säger i sin in- terpellation pågår det sedan januari ett arbete för att revidera den svenska versionen av koden. Det sker i en arbetsgrupp tillsatt av Socialstyrelsen i syfte att förnya de svenska allmänna råden om marknadsföring av bröstmjölksersättningar. Dessa har sin grund i den internationella koden men har inte skrivits om sedan 1983. Jag tycker att det är bra att det görs en förutsätt- ningslös genomgång och uppdatering av de tidigare allmänna råden. Det gäller även frågan om innehåll i och lämplighet av en fortsatt frivillig överenskommel- se om marknadsföringens utformning. Arbetsgruppen avser att presentera sitt preliminära förslag för Soci- alstyrelsen i september 1996. Dessförinnan skall ock- så en referensgrupp ha beretts möjlighet att komma med synpunkter på förslaget. Jag varken kan eller vill föregripa arbetsgruppens slutsatser om den nya ut- formningen av den svenska "koden" eller nu ta ställ- ning till frågan om en fortsatt frivillig överenskom- melse. Jag har förståelse för Görel Thurdins oro för im- port av mjölkersättningsprodukter vars bruksanvis- ning och varningstext inte följer kodens föreskrifter. Men också i denna fråga, liksom när det gäller den svenska "kodens" legala status, vill jag invänta resul- tatet av arbetet i den tidigare nämnda arbetsgruppen. Mot bakgrund av gruppens slutsatser och förslag kan det eventuellt finnas skäl att överväga ytterligare reglering av marknadsföringen av bröstmjölksersätt- ningar och andra produkter, som på olika sätt kan bara negativa för den naturliga amningsprocessen. Konsekvenserna av en eventuell reglering måste ock- så analyseras noga. Sverige agerar internationellt på flera plan. Inom WHO har Sverige varit starkt pådrivande i arbetet med de olika resolutioner som har antagits till stöd för kodens efterlevnad och dess praktiska tillämpning också i tredje världen. Genom SIDA inriktas arbetet i biståndshänseende mot främst tre områden. Inom ramen för multilaterala möten i WHO och FN:s barn- fond stöder SIDA arbetet med att kontrollera efterlev- naden av den internationella koden. SIDA stöder i dessa sammanhang en strikt tolkning av koden. Bl.a. var SIDA delansvarig för framtagandet av Innocenti- deklarationen år 1990 om främjande av amning. I det bilaterala biståndsarbetet bistår SIDA samarbetslän- derna med informationsmaterial och kunskapsför- medling på övergripande nivå om amningens betydel- se. SIDA stöder även ett antal frivilligorganisationer. Som exempel kan jag nämna International Baby Food Action Network, det internationella nätverket av am- ningsorganisationer som bl.a. bevakar efterlevnaden av koden och rapporterar överträdelser, samt World Alliance för Breast-feeding Action, som samlar repre- sentanter för multilaterala fora och gör punktinsatser inom olika temaområden varje år. SIDA har också via enheten för internationell barnhälsovård vid universi- tetssjukhuset i Uppsala anordnat seminarier om den internationella kodens tillämpning i olika länder. Amningsfrekvensen i Sverige har på senare år glädjande nog ökat. Sedan år 1991 har andelen am- made barn vid sex månaders ålder stigit med nästan 15 % till ca 65 %, vilket är anmärkningsvärt då am- ningsfrekvensen redan tidigare var en av de högsta i världen. Den positiva utvecklingen beror bl.a. på initiativet om amningsvänliga sjukhus, Baby Friendly Hospitals, som lanserades globalt av Unicef och in- troducerades i Sverige 1992. De amningsvänliga sjukhusen är ett uttryck för den svenska uppföljningen här hemma. Utöver det gör de olika ansvariga myndigheterna uppföljning inom sina respektive områden. Livsmedelsverket kontrolle- rar sammansättning, kvalitet och märkningskrav på bröstmjölksersättningar. På detta område har den internationella koden blivit tvingande genom EU:s regler. För reklam och annonsering gäller marknads- föringslagen som faller inom Konsumentverkets an- svarsområde. Beträffande kodens tillämpning i sjuk- vården, donationer från industrin, information till föräldrar m.m. ligger ansvaret främst på sjukvårdshu- vudmännen, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. 0740457070816 N 2010-01-01 00:00:00 231665 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0999/#anf8