<anforande>
<dok_hangar_id>2349127</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:98 Torsdagen den 23 maj</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>1996-05-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa frågor om personlig assistans </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9A2A39AC-0D5A-497A-8734-78F07BE16077</anforande_id>
<anforande_nummer>20</anforande_nummer>
<talare>HANS KARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag måste fråga Kerstin Heinemann
om hon tycker att det är fel att riksdagen nu återställer
den ordning som staten och kommunerna var överens
om 1993 när reformen genomfördes. Det ju just det vi
gör genom att se till att de olika huvudmännen tar det
kostnadsansvar man då var överens om.

Sedan kan jag, precis som jag sade till Chatrine
Pålsson apropå 65-årsgränsen, säga att det naturligtvis
vore önskvärt om vi hade pengar till att kunna vidga
gruppen som kan erhålla personlig assistans, men de
pengarna har vi dessvärre inte. Sedan förhåller det sig
faktiskt så, åtminstone enligt den information jag har,
att personer som är psykiskt sjuka också har fått per-
sonlig assistans i en hel del fall. Det är klart att det
vore önskvärt att den gruppen var större, men också
där begränsar ekonomin våra möjligheter.
</anforandetext>
<intressent_id>0654974921901</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>231503</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0998/#anf20</protokoll_url_www>
</anforande>
