2349127 GJ0998 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:98 Torsdagen den 23 maj 1995/96 98 1996-05-23 00:00:00 Tillträde till högre utbildning m.m. 5E2437E5-406D-4B12-B6A6-6ACE5B52D086 131 ANDREAS CARLGREN (c) c Herr talman! Då 1993 års universitets- och hög- skolereform genomfördes var linjen att föra fler beslut om behörighet och urval över till universitet och hög- skolor. Det i sin tur var en fortsättning på en inrikt- ning som har gällt sedan 70-talets slut, nämligen satsningen på en större decentralisering. Vi i Center- partiet tycker att det är viktigt att fortsätta med den inriktningen när det gäller högskolor och universitet. Samtidigt tycker vi att det, när stora reformer ge- nomförs, är självklart att man måste vara lyhörd för kritik som kommer upp. Man får inte vara så prestige- fylld och låst att man inte kan lyssna och inse att det i fråga om ett stort reformverk är självklart att det kan vara nödvändigt att allteftersom rätta till saker. Kritik har kommit. Kritiken gäller enskildas möj- ligheter att överblicka och bedöma sina chanser att bli antagna till olika program och kurser. Den överblick- en har blivit svårare, och svårigheten att bedöma sina chanser har blivit större. Det är en självklarhet för Centerpartiet att ta ställning för studenternas rättssä- kerhet. Vi tycker inte att det på något sätt känns fel, och det är heller inte något att skämmas över, att säga att kritiken måste tas på allvar och att förändringar måste göras. Däremot vill vi, eftersom vi så hårt slår vakt om decentraliseringen, se till att lösningar som ger rättssäkerhet kombineras med lösningar som in- nebär att decentraliseringen fortsätter. Där är vi mycket kritiska mot att regeringen så hårt går in för en centraliserad linje. Vi menar att möjligheter till lokalt anpassade regler och prov har ett stort värde. Det gäller att ta vara på de möjligheter som där finns. Det är bra att det nu föreslås att varje högskola skall fastställa en antagningsordning. Men man borde utnyttja den till att ge större möjligheter när det gäller att ta hänsyn till enskilda individer och att ge ett större utrymme för en regional profilering. Centerpartiet har lagt fram olika förslag som skall förena ett system som är överblickbart och som på ett bra sätt leder till att studenterna kan planera sina studier utifrån lokala beslut på högskolorna. Det är några viktiga frågor som beslutet nu gäller. Först handlar det om frågan om vilka som skall vara behöriga till högskolan. Förslaget innebär att det för de grundläggande behörigheterna, det som hittills har kallats för allmän behörighet, inte skall krävas god- känt i alla kärnämnen. Det tycker vi i Centerpartiet är fel. En av tankarna bakom den nya gymnasieskolan var väl att ge allmän behörighet för högskolestudier på alla gymnasieprogram. Det är viktigt att ge elever- na en tillräcklig kunskapsbredd. Därför införde vi kärnämnen på gymnasieskolans alla program. Därför införde vi ett betygssystem om vilket vi sade att det finns en gräns för vad man blir godkänd för. Man måste komma över den gränsen för att bli godkänd. Misslyckas man har man däremot chans att försöka igen. Däremot vore det fel att låta högskolan ta emot studenter som inte har tillräckliga förkunskaper och färdigheter. Det skulle undergräva högskolans kvali- tet. Vi i Centerpartiet har tagit ställning för att det skall vara godkänt i alla kärnämnen. Det skall vara obligatoriskt och ingå i de 90 procent som krävs för att eleven skall vara behörig. Vidare tycker vi att det är självklart att det finns utbildningar där personliga anlag spelar en stor roll, t.ex. konstnärliga utbildningar. Där är vi beredda att göra undantag. En annan viktig fråga handlar om hur man skall göra det möjligt att besluta om behörighetskraven för olika utbildningar på respektive högskola - med reg- ler som gör att det går att överblicka det hela och som gör att det är rimligt möjligt att förutsäga vilka kon- sekvenserna blir för den enskilde. Vi tycker att det måste bli möjligt att mera veta hur man skall meritera sig för att vara behörig till en utbildning. Därför vill vi gärna pröva ett system med standardbehörigheter, dvs. ett system där det anges vilka meriter som behövs för att man skall komma in på respektive utbildning. Det är bra att man sätter upp ett antal standardbe- hörigheter. Vi föreslår att det skall vara 16 sådana, precis som när det gäller den utredning som följde upp 1993 års reform. Då kan lärosätet välja behörig- heter som passar för respektive utbildning och då blir det rättssäkerhet, samtidigt som det blir en decentrali- sering. Vi menar att regeringen nu öppnar för att välja för få standardbehörigheter. Visserligen kan inte alla stöpas efter samma mall. Risken finns dock att man ser till att det blir för få mallar. Jag tycker att det vore fel. Vi i Centerpartiet anser att det är viktigt att ha fler standardbehörigheter. När det gäller utbildningar som skall leda till yr- kesexamina föreslår regeringen nationellt gällande behörighetsregler. Man föreslår att Högskoleverket skall bestämma vilka som skall finnas. Vi i Center- partiet menar att man bör kunna ha en viss regional profilering. Det blir möjligt genom det system med standardbehörigheter som vi föreslår. Återigen: Vi förenar decentralisering med förut- sägbarhet och rättstrygghet för eleven. Det gäller att inte gå så långt i kraven på likriktning att den enskil- des behov i stället körs över. En annan viktig fråga har varit hur urvalet skall gå till. Vi menar att det än så länge inte finns ett tillräck- ligt bra förslag om hur gymnasiebetygen skall merit- värderas. Regeringen lägger heller inte fram något förslag i den delen. Enligt vår mening kommer betyg att vara en vanlig och viktig urvalsgrund. Därför är det viktigt att också riksdagen känner till hur det me- ritvärderingssystem skall se ut som kommer att till- lämpas ute på skolorna. Vi anser att regeringen måste återkomma med ett bra och genomtänkt förslag i den delen. Varken gymnasiebetyg eller högskoleprov skall, menar vi, få användas som enda urvalsinstrument för hela antagningen. Vi i Centerpartiet anser att en mångfald i urvalsförfarandet är viktigt. Det är bra att studenter med olika bakgrund och olika meriter sitter i samma grupper och pluggar sida vid sida. Men då är det viktigt att fler urvalskriterier kan användas vid antagningen till en utbildning. Hur stor andel av de antagna som skall tas in på betyg eller högskoleprov måste man inte reglera på förhand på det sätt som regeringen föreslår. Ett sätt att se till att det finns tillräckligt med meritmöjligheter är att högskolorna är skyldiga att använda minst två urvalskriterier. Vi tycker att det är viktigt att utveckla nya urval- skriterier, inte minst eftersom andra kvalifikationer kan vara viktigare än de som mäts med betyg eller högskoleprov. Vi har sett exempel på det inom konst- närliga utbildningar. På läkarlinjen kan det handla om en levnadsbeskrivning. Intervjuer är det också viktigt att ta hänsyn till. Dessutom är detta viktigt på journa- listutbildningen. Det är således väsentligt att uppmuntra högskolor till att pröva sådana här andra urvalskriterier. Men det gäller att låta Högskoleverket övervaka och kontrolle- ra. Vi tycker inte att det skall vara så hårda restriktio- ner som regeringen föreslår när det gäller att använda särskilda prov. Vi vet att de har spelat en stor roll för rekrytering i fråga om grupper som inte alltid är for- mellt mest meriterade, men som skulle klara studier inom de områden där de är aktiva. Nyligen besökte jag högskolan i Dalarna. Där har man en småföretagarutbildning. Rekrytering sker just med hjälp av särskilda prov och särskilda urvalskrite- rier. Det gäller då människor som är alldeles särskilt kompetenta för den här utbildningen. Det skulle vara intressant att höra om regeringen eller utskottsmajori- teten kan ge klart besked om att nämnda utbildning inte skall drabbas av problem vid sina urval, därför att det nu fastställs restriktioner för de särskilda proven. Vi har alltså kritik på många punkter och tycker att förslaget hade kunnat göras mycket bättre. Ändå har vi inte yrkat avslag på det. Skälet är att vi tycker att sådana här reformer måste genomföras med något större bredd i regeringen än den vänstermajoritet har som om en stund förmodligen kommer att säga ja till detta förslag. Många studenter kommer att behöva trassla sig fram i en snårskog av regler som inte fungerar bra. Många gånger kommer man att köras över av stelben- ta mallar. Högskolorna kommer att märka att möjlig- heten till en regional profil krymper. Decentralise- ringen urholkas i onödan. Då måste man, tyvärr, komma ihåg att regeringen och majoriteten i utskottet valt att inte diskutera och att inte försöka lyssna till andra lösningar. Jag tycker att det är en stor nackdel. Det hade gått att göra en bättre reform med mera samarbete. Med detta yrkar jag bifall till reservation 3 i ut- skottets betänkande. 0195228370311 N 2010-01-01 00:00:00 231614 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0998/#anf131