<anforande>
<dok_hangar_id>2349127</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:98 Torsdagen den 23 maj</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>1996-05-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4CDCD816-1BDA-454B-AF5B-B08F1C1921BA</anforande_id>
<anforande_nummer>123</anforande_nummer>
<talare>PÄR-AXEL SAHLBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag lyssnade på debatten med väldigt
stort intresse när ärendet var uppe förra gången. Jag
var litet kluven till att det kom tillbaka, men med
tanke på den tolkning och kanske också misstolkning
som fanns och den text och de motiv som låg bakom
betänkandet är det kanske bra att det ändå fick denna
ytterligare belysning.

När vi behandlade frågan i konstitutionsutskottet
konstaterade vi bl.a., efter en längre genomgång av de
aktuella frihetliga lagarna, att en i allmänhet straffbar
handling inte är skyddad därför att den förekommer i
religiösa sammanhang. En sådan missuppfattning
förekommer emellanåt. Å andra sidan konstaterar
utskottet också att med utgångspunkt ifrån de friheter
som finns, inte minst på religionsfrihetens område, är
det inte fråga om att staten vare sig skall eller kan
göra en kartläggning eller utföra en informationskam-
panj mot vissa utpekade rörelser.

Jag tycker kanske också att det hade varit kläd-
samt av socialutskottet att föra in något mer av denna
argumentation i sin bedömning. Dock tycker jag inte
att kds kan sägas dra de riktigt rätta slutsatserna av
KU:s yttrande. I reservationen sägs att KU väsentligt
begränsat utredningen. Det hänger naturligtvis sam-
man med hur man tolkade det tidigare nämnda upp-
draget. KU säger att man inte ser socialutskottets
beslut som ett fullständigt utredningsdirektiv. Därför
finns det, med den hänvisning som finns till det digra
materialet i KU:s yttrande, anledning att nöja sig med
den aningen torftiga formulering som finns i socialut-
skottets bedömning.

Jag tror att det är viktigt att vi ser religionen i ett
delvis nytt perspektiv. Debatten i denna kammare, i
medierna och på andra ställen bör utvidgas. Jag tror
att det är riktigt och viktigt med en neutral och re-
spektfull hållning till religionen och till religiösa
grupperingar. Men jag tror också att det är viktigt att
religiösa grupper inser att det finns demokratiska
spelregler, och att en respektfull människosyn krävs i
ett modernt samhälle.

Jag tror att vi har mycket att lära oss. Det finns
kunskap som behöver spridas, och detta betänkande
kan ge anledning till en sådan fördjupad kunskap. Jag
tror också att vi måste skaffa oss en mer nyfiken och
respektfull hållning till religionen. Den är en del av
stora konflikter mellan mänskliga grupperingar. Men
det är också av värde för många människor att kunna
trä upp sina egna värdemönster i de religiösa och
kulturella strukturer de kommer ifrån.

För att nämna något dagsaktuellt tror jag att vi har
en hel del att lära oss av någon som Dalai Lama, som
talar positivt inte bara om sin religion utan också om
andras. Ibland hamnar vi i ett litet inskränkt, väster-
ländskt dogmatiskt tänkande.

Jag välkomnar den diskussion jag hörde i mars,
och den som har ägt rum i kortformat här i dag. Jag
yrkar bifall till utskottets hemställan i betänkandet,
och avslag på kds reservation.
</anforandetext>
<intressent_id>0476457225115</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>231606</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0998/#anf123</protokoll_url_www>
</anforande>
