<anforande>
<dok_hangar_id>2349127</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:98 Torsdagen den 23 maj</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>1996-05-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 3 §) Vissa frågor om personlig assistans (forts. SoU15)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9A3A9127-D089-4D4A-9462-AC3107FE0208</anforande_id>
<anforande_nummer>113</anforande_nummer>
<talare>HANS KARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tänker inte polemisera med
Sonja Fransson utan i stället försöka svara på den
fråga hon ställer.

Vi har varit inne på frågan om på vilket sätt be-
sparingen kan uppnås och om det finns alternativ
tidigare. Vi har i utskottet också diskuterat att spara i
administrationsersättningen.

Det är två eller egentligen tre huvudmän inblanda-
de. Det handlar om gränsdragningar och kostnads-
ansvar för respektive kommun och stat. I överlägg-
ningarna mellan staten och kommunerna har man
kommit fram till att inte röra administrationsersätt-
ningen i nuläget, utan i stället se till att leva upp till
den gränsdragning vad gäller kostnadsansvaret som
man var överens om när reformen infördes. På det
sättet uppnår man också den besparing på 215 miljo-
ner som finns angiven i propositionen och i betänkan-
det.
</anforandetext>
<intressent_id>0654974921901</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>231596</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0998/#anf113</protokoll_url_www>
</anforande>
