2349126 GJ0997 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:97 Onsdagen den 22 maj 1995/96 97 1996-05-22 00:00:00 Nordiskt samarbete 7B151223-C2FF-4234-A396-DCE6B9DE3703 164 Arbetsmarknadsminister MARGARETA WINBERG (s) s Fru talman! Jag deltar i denna debatt inte som ar- betsmarknadsminister utan som nordisk samarbets- minister, det vill jag gärna ha sagt. Förra veckan besökte jag Oslo. Jag träffade den norske samarbets- och arbetsmarknadsministern Gun- nar Berge. Jag var i Stortinget och talade med den norska Nordiska rådet-delegationen. Jag fick också stifta bekantskap med några av Nordiska rådets insti- tutioner i Oslo. Det fanns mycket att tala om. Vi dis- kuterade Barentsregionen, Östersjöområdet, budget- frågor, språkförståelse och många andra saker. Gi- vetvis talade vi också om gemensamma arbetsmark- nadsfrågor. Hur går det med det nordiska samarbetet? undrade de. Norge och Island är inte medlemmar i EU, medan Sverige, Finland och Danmark har fullt upp med att formulera sin EU-politik. Blir inte det nordiska sam- arbetet lidande på grund av denna ganska radikalt ändrade situation? Jag försäkrade dem, och jag vill också försäkra dem som har uttryckt funderingar i den riktningen i denna kammare, att så inte är fallet. Jag kunde berätta för dem i Oslo att när jag åtog mig arbetet som nordisk samarbetsminister gjorde jag det med det uttalade syftet att ge de nordiska frågorna en mer framträdande plats än tidigare. Jag berättade också om den vikt som statsminister Göran Persson har fäst vid norra Europa och den roll som denna region kan komma att spela till följd av det förändrade politiska läget i vårt närområde. Då tänker jag inte enbart på Östersjöstaterna, utan vi måste se hela norra Europa som en helhet, inklusive Norge, Island och delar av Ryssland. Vilka krav ställer då denna nya situation på Nor- diska rådets organisation och samarbetsformer? Re- geringen lämnade i höstas en proposition om ändring av den nordiska samarbetsöverenskommelsen, det s.k. Helsingforsavtalet. Nu blev det möjligt för Nordiska rådet att genomföra de organisatoriska förändringar som föreslagits i det reformarbete som statsministrar- na och Nordiska rådets presidium tog initiativ till i november 1994. Reformgruppen, som sedan tillsattes, menar att nordiskt samarbete även i framtiden kommer att fylla en viktig funktion. Det officiella nordiska samarbetet mellan regeringar och parlament bör enligt rapporten föras vidare och fördjupas. Man understryker att vi behöver förnya, modernisera och rationalisera samar- betet samtidigt som innehållet koncentreras. Vi måste vitalisera arbetsformerna och anpassa dem till den nya situationen. Utvecklingen visar att det nordiska samarbetet inte är ett alternativ utan en del av ett bredare europeiskt samarbete. Därför är det viktigt att stärka sambanden mellan de nationella, nordiska och europeiska nivåer- na för att säkerställa att varje sakfråga hanteras i rätt sammanhang för att undvika dubbelarbete. Enligt rapporten skall arbetet koncentreras till tre huvudområden, och de har tidigare nämnts här: sam- arbete inom Norden, Norden och Europa/EU/EES och Norden och dess närområden. Samarbete inom Norden avser samhällsuppgifter som utvecklar den nordiska värdegemenskapen och där samnordiska lösningar ger fördelar för medbor- garna framför nationella eller vidare internationella lösningar. Norden och Europa/EU/EES handlar om samver- kan i frågor där de nordiska länderna har en värdege- menskap och sammanfallande intressen. Det nordiska samarbetet skall påverka den europeiska dagordning- en. Det nordiska samarbetet skall också kunna med- verka till att göra uppföljningen av direktiv och andra EU- och EES-regler enhetlig. Det tredje området, Norden och dess närområden, gäller utvecklingen i Östersjöregionen och Arktis. Frågorna är av stor politisk vikt för de nordiska län- derna. Ett utbyggt samarbete med de baltiska staterna och nordvästra Ryssland är ett viktigt bidrag till sta- bilitet och demokrati i regionen. Beträffande Nordiska rådets organisation och ar- betsformer lämnas en rad förslag. Man menar att partigruppernas roll bör stärkas. Det kan möjligen tydas som att partipolitiseringen bör bli litet mera framträdande. Kanske är det också mera tydligt i utskottsbetänkandet, som Elver Jonsson hade åsikter om. Vad vet jag, det ankommer inte på en minister att ha åsikter om det. Det var bara en liten reflexion. Man säger att ledningsfunktionen bör tydliggöras och att utskottsorganisationen bör göras om. Även Nordiska rådets mötesformer bör förändras så att det blir en årlig session och vid behov temamöten eller specialsessioner. Fru talman! Reformförslagen har nu följts upp av de nordiska samarbetsorganen. Det innebär på många sätt stora omställningar. Jag skall något summera läget. Från årsskiftet, då ändringarna i Helsingforsavtalet trädde i kraft, har Nordiska rådet omorganiserats så att dess utskottsorganisation anpassats till de tre hu- vudområden för samarbete som jag talade om. Rådet har fått ett Nordenutskott, ett Europautskott och ett närområdesutskott. Samtidigt har presidiets och partigruppernas roll stärkts. Nordiska rådets nya arbetsformer med inriktning på att arrangera mera av temakonferenser i stället för de traditionella och mer oöverskådliga sessionerna prövades redan vid Europakonferensen i Köpenhamn den 4-5 mars. Då deltog inte bara nordiska parlamen- tariker och ministrar utan även ledamöter från EU- parlamentet och EU-kommissionen. Konferensen blev en värdefull träffpunkt för diskussion om gemensam- ma nordiska intressen inför EU:s regeringskonferens. För att främja information och kontakter mellan de nordiska representationerna i Bryssel och de nordiska samarbetsorganen har kontaktpersoner utsetts vid representationerna. I detta syfte arrangerade också nordiska ministerrådet i början av maj ett välbesökt seminarium i Bryssel för nordiska tjänstemän som arbetar i olika EU-organ. Jag vill också tillägga att vi planerar ett möte i Bryssel med samarbetsministrarna och cheferna för representationerna. Genom dessa åtgärder slår vi en brygga mellan EU och de nordiska samarbetsorganen. Den vikt som Norden fäster vid samarbetet med närområdet, och särskilt med Baltikum, manifestera- des vid den nordisk-baltiska konferensen i Vilnius den 15-16 april. Det var i första hand en parlamentariker- konferens, men vid det tillfället hade de nordiska samarbetsministrarna för första gången ett möte med sina baltiska motsvarigheter inom det baltiska minis- terrådet. Vi diskuterade då de nordiska närområdes- satsningarna. Vi talade också ganska ingående om tidsplanen och det förberedelsearbete som nu ligger framför de baltiska staterna inför deras så hett önska- de EU-medlemskap. Visby-mötet den 3-4 maj med regeringscheferna i Östersjöstaterna satte också strålkastarljuset på sam- arbetet i närområdet. Det var ett mycket lyckat och handlingsinriktat möte, och det gav även tillfälle till viktiga bilaterala samtal. Regeringscheferna enades om en deklaration om ökat samarbete och om en aktionsplan. Detta skall leda till ökad tillväxt, han- delsutbyte, sysselsättning och en bättre miljö. I samband med reformarbetet har frågan om en strategi för det nordiska arbetet med det baltiska och det ryska närområdet aktualiserats. Det finns en nor- disk arbetsgrupp som arbetar med en genomgång av de nordiska insatserna i närområdet och med rekom- mendationer till eventuella förändringar och med förslag till samordning och arbetsfördelning. En rap- port kommer att lämnas till ministerrådet i juni. I reformarbetet föreslås att de två nordiska sekre- tariaten - Nordiska ministerrådets sekretariat i Kö- penhamn och Nordiska rådets sekretariat i Stockholm - skall samlokaliseras till Köpenhamn. Därigenom borde samarbetet kunna effektiviseras och pengar sparas. En annan viktig organisationsfråga är översynen av de 47 nordiska institutioner som finns inom minis- terrådets verksamhetsområde. Lever de upp till de aktuella politiska målsättningarna för samarbetet? Kan verksamheter avvecklas eller skall de fortsätta i andra former? Detta har utretts under 1995 och under början av det här året. Nordiska rådet fick genom sina organ ta del av förslagen och yttra sig över dem. Efter beredningsprocess beslutade samarbetsministrarna i april att 13 institutioner skall läggas ned medan tre institutioner får en helt ny verksamhetsprofil och tre helt nya institutioner skall inrättas. Flera av de institutioner som finns i Sverige berörs av förändringarna. Nordiska ekonomiska forsknings- rådet och Nordiska högskolan för hushållsvetenskap kommer att läggas ned. En ny institution skall grundas för forskning och utredning om regionalpolitik och samhällsplanering med arbetsnamnet NORDREG. Den skall ersätta Nordiska institutet för regionalpoli- tisk forskning och Nordiska institutet för samhällspla- nering - båda i Stockholm - och den verksamhet som bedrivs inom NORHAB i Helsingfors, som är en institution som omorganiserar den nordiska nämnden för handikappfrågor. Ni vet att regeringen arbetar för att åstadkomma besparingar inte bara i Sverige utan också inom nor- diska ministerrådets budget. Budgeten uppgår i dag till 707 miljoner danska kronor. I ett statsfinansiellt läge där besparingar görs på i stort sett alla områden har det nordiska samarbetet inte kunnat undantas. Fru talman! Det nordiska reformarbetet har kommit ett gott stycke på väg. Men det är inte slut- fört, och det får inte avstanna. Aldrig tidigare har de nordiska länderna haft en så nära anknytning till det europeiska samarbetet. Därmed har nya möjligheter öppnats för ett intensifierat nordiskt samarbete i vikti- ga politiska frågor. Den inriktning av verksamheten som har inletts bör nu följas upp och fördjupas. I samarbetet inom Norden bör satsningar på kultur- och utbildningsom- rådet har högsta prioritet. Samarbetet inom Europa - EU och EES - har blivit en stående punkt på dagord- ningen vid de nordiska ministermötena. Med den anknytning som de nordiska länderna nu har till Euro- pa är det möjligt att föra en bredare och tyngre poli- tisk diskussion i de nordiska organen än vad som tidigare varit fallet. Norden och dess närområden kommer att vara ett viktigt samarbetsområde. Att utveckla samarbetet inom detta område är ett viktigt led i att främja kontakterna över Östersjön och knyta de baltiska länderna närmare Europa. Fru talman! För att prioritera det nordiska arbetet avser jag att årligen lämna en skrivelse till riksdagen. Det kommer förhoppningsvis att bidra till att debatten vitaliseras och till att dessa frågor får en högre priori- tet. Avslutningsvis: Jag inledde med att säga att jag hade rest till Oslo. Inom kort kommer jag att besöka samtliga övriga nordiska länder, precis som Åland, Färöarna och Grönland. Jag har lagt upp ett sådant besöksprogram. Det nordiska samarbetet har en lång och traditionsrik historia, och den nya situationen i Europa gör att det är hög tid att förnya, fördjupa och utveckla detta samarbete. Detta står inte i någon som helst motsättning till Sveriges engagemang i EU. Tvärtom är det viktigt att utveckla andra samarbets- former och andra regioner som motvikt till ett EU- tänkande som i mitt tycke ofta är alltför centraliserat. 0874604979107 N 2010-01-01 00:00:00 231412 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0997/#anf164