2349126 GJ0997 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:97 Onsdagen den 22 maj 1995/96 97 1996-05-22 00:00:00 Nordiskt samarbete 324D4C80-C0C3-4F68-B4F7-441921278532 162 MARIANNE ANDERSSON (c) c Herr talman! För Centern har det nordiska samar- betet alltid varit mycket viktigt, och det är det fortfa- rande. Det har hänt mycket inom det nordiska samar- betet under de senaste åren. Jag skall nämna några saker. Nu diskuterar man utrikespolitik. Det var tabu så länge järnridån fanns. Finland och Sverige är med- lemmar i EU. Det internationella samarbetet har ökat oerhört mycket. Det gäller naturligtvis samarbetet med EU, Europarådet, Baltikum och övriga närområ- den. Både före och efter EU-medlemskapet fördes en intensiv debatt om vilken effekt detta skulle ha för det nordiska samarbetet. Jag hör till dem som då ansåg och som fortfarande anser att EU-medlemskapet på intet sätt behöver försvaga det nordiska samarbetet. Kanske förhåller det sig tvärtom. Internationalismen har också den effekten att det egna området samtidigt förstärks. Det gäller även den egna samhörigheten med dem som har gemensamma rötter, en gemensam kultur och en gemensam historia - som vi i Norden ju har. Det beror väldigt mycket på oss själva, på hur vi agerar i det nordiska samarbetet. För mig och även för Centern är det viktigt, det är också en självklarhet, att vi arbetar på ett sådant sätt att den nordiska identiteten stärks. Det som brukar kallas för den nordiska identiteten handlar väldigt mycket om folkligt samarbete och om samarbete mellan vänorter, skolklasser, organisationer, ja, allt som tänkas kan. Det handlar om den folkliga kulturen och om att ha en bred förankring i våra länder kring att det nordiska är viktigt. Då kan också det nordiska samarbetet i framtiden utvecklas och stärkas, även när vi vidgar vyerna - vi är ju nu t.ex. med i EU. Jag är alldeles övertygad om att det är så. Med ett starkt folkligt stöd i botten finns det alla möjligheter att uppnå detta, men därmed inte sagt att det nordiska samarbetet i Nordiska rådet skall vara likadant som det alltid varit. Självklart skall det kunna förändras. Nu har ju mycket stora förändringar skett i Nor- diska rådets organisation. Jag vet inte om det är en optimal lösning som man kommit fram till. Vi hade kanske en något annan åsikt i början, men nu är det beslutat om de tre utskotten: Nordenutskottet, Euro- pautskottet och närområdesutskottet. Jag hoppas att den nya organisationen snabbt fin- ner sina former, så att det blir sakfrågorna och de viktiga nordiska frågorna som man arbetar med i stället för att man ägnar sig åt en ganska destruktiv debatt om formalia. Så har det ju varit under en tid. Det är alltså viktigt att komma ifrån det och att i stäl- let ägna sig åt det nordiska samarbetet. Vi i Norden har ett särskilt ansvar för våra närom- råden, särskilt för Baltikum. Det arbetet har pågått i flera år och är väldigt viktigt. Bl.a. har det tagit sig uttryck i den gemensamma sessionen nyligen mellan Nordiska rådet och den baltiska församlingen i Vilni- us. Det kan ändå ses som en milstolpe i det arbetet. Det finns oerhört mycket för oss att göra för att stödja och stärka våra baltiska grannar, inte minst när det gäller demokratiutvecklingen. Det är bara ett av alla områden. Det finns ju en mängd andra mycket viktiga områden. Någon tog upp frågan om naturgasprojektet, som ju är omdiskuterat. Vi i Centern ser saken så att det är ett gemensamt nordiskt projekt som diskuterats. Det har funnits starka krav från Finland och Norge på en ledning genom Sverige. Jag tycker att det är angeläget att utreda detta för att se vilka konsekvenser det får. Det är svårt för oss i Sverige att säga att vi inte skall vara med och att vi inte vill att den här ledningen skall gå genom vårt land. Det skall alltså bli mycket intres- sant att se vad utredningen kommer fram till. När vi vet konsekvenserna och hur det kommer att se ut får vi ta ställning till om det här är ett projekt som skall genomföras. Sedan några ord om samernas medlemskap. Nyli- gen fick samerna observatörsstatus i Nordiska rådet. Jag tycker att det nu är oerhört viktigt att utvärdera hur detta har fungerat och vad samerna har fått ut av sin observatörsstatus. Alldeles särskilt angeläget är detta i den nya organisationen, som alltså ännu inte riktigt funnit sina former. Det är viktigt att samerna kallas till temamöten och att samerna är med i samar- betet. Man kan säga att det är litet mera lösligt än tidigare. Det är viktigt att samerna inte kommer i kläm i den utveckling som nu sker. Jag vill väldigt starkt trycka på detta och är inte beredd att nu ansluta mig till kravet på medlemskap. Centerpartiet har inte tagit ställning där ännu. Ett medlemskap skulle ju förutsätta ändringar i Helsingforsavtalet. Som tidigare sagts är alltså parla- mentariker från de olika länderna medlemmar. Per- sonligen tror jag ändå att samerna kommer att bli fullvärdiga medlemmar. Efter ett tag kommer vi till den slutsatsen. Personligen tycker jag att det vore rätt. Hur det hela skall se ut kan jag däremot inte nu säga. Det här har ju utretts och det har diskuterats ganska mycket. Det har varit många funderingar kring hur en sådan representation i så fall skulle se ut, men det kan man väl återkomma till. Jag tror att tiden ändå arbetar för den här saken, men när det gäller medlemskap i Nordiska rådet blir det i så fall en helt ny situation. Det är ju parlamenta- riker som sitter med där. Samerna är, till skillnad från representanterna för närområdena, icke parlamentari- ker i de nordiska länderna. Det är det som är skillna- den. Jag tillstyrker hemställan i betänkandet i dess hel- het. 0754692641206 N 2010-01-01 00:00:00 231410 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0997/#anf162