2349126 GJ0997 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:97 Onsdagen den 22 maj 1995/96 97 1996-05-22 00:00:00 Nordiskt samarbete 81833286-D402-4FA0-A650-820157565668 150 NILS T SVENSSON (s) s Herr talman! Det nordiska samarbetet är viktigt för Sverige. Det har under åren funnit många fram- gångsrika och konkreta exempel på det nordiska sam- arbetet. Den fria rörligheten med handel och turism har gjort att de nordiska länderna växt samman. Det omfattande politiska utbytet har betytt oerhört mycket för att skapa en nordisk identitet och en stark intresse- gemenskap. Det är angeläget att slå vakt om detta samarbete. Också i framtiden kommer det att finnas ett stort behov av nordisk samverkan. Ingvar Carlsson sade vid Nordiska rådets Europa- konferens i Köpenhamn i våras att Norden behövs när det nya Europa formas. Det faktum att de olika län- derna inte är medlemmar i samma organisationer får inte innebära något hinder för att fortsätta, och utveck- la, samarbetet. Snarare är det i dag viktigare än nå- gonsin att länderna håller ihop. Jag tycker att det finns all anledning att instämma i Ingvar Carlssons uttalan- de. Under de senaste åren har det skett stora föränd- ringar i vår omvärld. Det kalla kriget har tagit slut och Sovjetunionen har brutit samman. Sverige och Fin- land har blivit medlemmar i Europeiska unionen. Danmark är sedan mer än 20 år medlem i EU. Sveri- ges och Finlands medlemskap innebär att nya möjlig- heter öppnas för nordiskt samarbete inom en europe- isk ram. Utrikesutskottet påpekade nyligen i betänkandet om EU:s regeringskonferens att utvecklingen i Öster- sjöregionen generellt redan fått ökad uppmärksamhet tack vare att fler nordiska länder nu deltar i EU:s arbete. Detta bekräftades också vid den Östersjökon- ferens som på svenskt initiativ hölls i Visby för en kort tid sedan. I och med att tre nordiska länder nu är medlemmar i EU kan den nordiska dimensionen och de nordiska värderingarna få större genomslag i utformningen av EU:s politik. Detta bör gagna även Norge och Island, som valt att inte vara medlemmar i EU, men som är knutna till EU via EES-avtalet. Utskottet behandlar i det aktuella betänkandet Nordiska rådets svenska delegations berättelse. Under den period berättelsen omfattar har Nordiska rådet fattat beslut om den mest omfattande omorganisatio- nen i dess historia. I denna omorganisering har ett effektivt resursutnyttjande och stärkandet av den nordiska dimensionen i europeiskt och annat interna- tionellt samarbete varit viktiga riktlinjer för reformar- betet. Nordiska rådet har antagit betydelsefulla ändringar i sin arbetsordning, vilket bl.a. innebär att det skall hållas endast en årlig session. Som komplement, för frågor som man anser vara av särskild politisk vikt, skall temakonferenser och liknande arrangeras. Den mest omfattande förändringen är en ny ut- skottsindelning. Den svarar mot de områden Nordiska rådets verksamhet i framtiden skall inriktas på. Den är också den reform som för det löpande arbetet i Nor- diska rådet får de största konsekvenserna i framtiden. Förändringen innebär att tre utskott för tre geografiska huvudområden inrättas; ett Nordenutskott, ett Euro- pautskott och ett närområdesutskott. Det förstnämnda utskottet behandlar samarbete inom Norden. Detta samarbete bygger på den värde- gemenskap som finns mellan de nordiska folken. Det är en samhörighet som främst får sitt uttryck i kultu- rell och språklig gemenskap och i en likartad syn på demokrati och grundläggande rättigheter. Det handlar också om en samverkan kring samhällsuppgifter där samnordiska lösningar ger fördelar framför andra arrangemang, nationella eller på en bredare interna- tionell bas. Europautskottet tar upp frågor om Norden och Eu- ropa. Det handlar då om konsultationer och samver- kan i frågor som är av betydelse för arbetet inom EU och EES, och där de nordiska länderna har en värde- gemenskap och sammanfallande intressen. Det nor- diska samarbetet skall utgöra en plattform för initiativ i frågor där länderna vill påverka den europeiska dagordningen. Det kan också förtjänas att nämnas att vid Nordis- ka rådets Europakonferens i Köpenhamn i mars i år behandlades de nordiska intressena inför EU:s rege- ringskonferens - en konferens som vi vet pågår nu med full intensitet. Det sista av de nyinrättade utskotten är närområ- desutskottet. I detta utskott behandlar man utveck- lingen i Nordens närområden: Östersjöregionen, Ba- rentsområdet och Arktis. Ett utbyggt samarbete med de baltiska staterna och nordvästra Ryssland är ett viktigt bidrag till stabilitet och demokrati i vår region. Jag vill understryka att även om förutsättningarna för det nordiska samarbetet har förändrats är Nordiska rådet fortfarande ett väldigt viktigt forum för svenska politiker. Här i riksdagen har Nordiska rådets svenska delegations kansli förts till riksdagens internationella kansli. Detta markerar bandet mellan nordiska, euro- peiska och övriga internationella frågor. Norden är en del av Europa, och samarbetet på europeisk nivå stär- ker de nordiska länderna. Det finns en bred uppslutning bakom betänkandet om det nordiska samarbetet som vi nu behandlar. Två reservationer har fogats till betänkandet. Dessa har tidigare kommenterats. En reservation handlar om naturgassystem. Ut- skottet besvarar den med att det inte är lämpligt att ta ställning till detta nu, eftersom partiöverläggningar om den framtida energipolitiken snart skall inledas. De partier som står bakom den reservationen har då ett bra tillfälle att föra fram sina synpunkter på ener- gipolitiken. Den andra reservationen gällde samernas delta- gande i det nordiska samarbetet. Som tidigare har sagts stöder nu Nordiska rådet och ministerrådet sam- arbetet med samerna på olika sätt. Som vi hörde har samerna observatörstatus i Nordiska rådet. När det gäller det krav på fullt medlemskap som har förts fram har rådet så sent som vid den 46:e sessionen, med hänvisning till Helsingforsavtalet, beslutat att inte företa någon åtgärd i detta avseende. Helsingfors- avtalet föreskriver att Nordiska rådets medlemmar skall vara ledamöter i ett lands eller ett självstyrt områdes folkrepresentation. Samerna uppfyller inte detta krav. Jag yrkar således bifall till utskottets hemställan och avslag på de två reservationerna. 0112791482908 N 2010-01-01 00:00:00 231398 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0997/#anf150