<anforande>
<dok_hangar_id>2349126</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:97 Onsdagen den 22 maj</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>1996-05-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Sammanslagning av Svenska Penninglotte- riet AB och AB Tipstjänst, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6598446E-EC73-4C5C-8022-CA7358714574</anforande_id>
<anforande_nummer>107</anforande_nummer>
<talare>JAN BACKMAN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Lennart Hedquist har redan med ef-
tertryck argumenterat för den moderata reservationen
mot sammanslagningen av Tipstjänst och Penninglot-
teriet och även för vårt fasthållande vid den borgerliga
regeringens förslag och riksdagens beslut 1994 att
sälja Tipstjänst till föreningslivet. Jag avser att ta upp
ett par detaljfrågor som på olika sätt hänger samman
med detta ärende.

Lotterier av olika slag är och kommer att förbli en
viktig inkomstkälla för olika typer av ideella organi-
sationer. Den inriktningen präglar också majoritetens
förslag men skulle på ett positivt sätt förstärkas om
den föreslagna sammanslagningen av Tipstjänst och
Penninglotteriet inte genomförs.

Tipstjänsts roll är berörd och belyst i den moderata
reservationen, men därtill kommer att ett självständigt
Penninglotteri också skulle kunna förändras i denna
riktning. Penninglotteriet grundades en gång i tiden
för att med vinstmedel finansiera den stora konst- och
industriutställningen år 1897. Sedan dess har man
givit bidrag till kulturella investeringar i såväl Nor-
diska museet och Skansen som Vasamuseet. Just nu
aktuellt är en 15-miljonerssatsning på Riksantikvarie-
ämbetets projekt Svenskt kulturarv. Det är ett projekt
som siktar på att öka kulturturismen och att få allt fler
svenskar att uppmärksamma det kulturarv vi har och
stimuleras att uppleva de många olika kulturmiljöer
som finns. Med dessa 15 miljoner under tre år som
grundplåt räknar Riksantikvarieämbetet med att under
tiden bygga upp en organisation av samma karaktär
som National Trust i Storbritannien, som är en stö-
dorganisation till olika kulturinstitutioner. Ett fristå-
ende Penninglotteri som skulle ha som affärsidé att
bistå olika kulturaktiviteter, kanske med ägaransvar
från olika kulturella aktörer, skulle kunna bli en vitali-
serande faktor inom kulturlivet.

En fråga som blivit alltför litet belyst så här långt i
debatten är risken för att sammanslagningen blir en
hämsko för utvecklingen av on line-systemen. De två
nät som finns i dag, Tipstjänsts och ATG:s, har utnytt-
jat telekommunikationernas snabba utveckling och
skapat möjligheter för spelbolagens ombud att erbjuda
god service för sina spelkunder. På ATG:s nät har
även Penninglotteriet haft två spel. Skulle samman-
slagningen innebära att dessa spel överförs till Tip-
stjänsts nuvarande system skulle det skapa svårigheter
för ATG att fortsätta att utveckla sitt nät. I slutändan
kan det medföra att antalet on line-ombud totalt sett
minskar och kanske också att spelföretagens intresse
för att utnyttja andra existerande nät minskar, till
förfång för framför allt glesbygdens spelkunder.

Det borde leda till viss eftertanke att Konkur-
rensverket i sitt remissvar, som Christer Eirefelt också
påpekade, har avstyrkt förslaget om sammanslagning.
Skulle det dessutom inträffa att diskussionerna med
ATG om skattebefrielse dras i långbänk eller att sta-
ten ställer sådana villkor för ATG:s skattebefrielse,
t.ex. förbud mot jackpotspel, att deras marknadssitua-
tion påverkas, kommer sammanslagningen även på
det området att få negativa konsekvenser.

Det finns en mening på s. 12 i betänkandet från fi-
nansutskottet som inger oro i detta sammanhang. Det
står följande: "I likhet med skatteutskottet anser fi-
nansutskottet att en bristande skatteneutralitet inte har
lika stora nackdelar på spelmarknaden som på en
marknad fri från regleringar."

Riksdagen har beslutat att Tipstjänst skulle få an-
ordna ett värdeautomatspel, vars överskott skulle
tillfalla det lokala föreningslivets barn- och ungdoms-
verksamhet. Det integreras nu i det nya bolagets ordi-
narie verksamhet och i den föreslagna nya vinstdel-
ningsmodellen. Detta kan i värsta fall få en negativ
inverkan på andra föreningsdrivna spel. Jag tänker här
särskilt på de små och lättadministrerade lotterierna
som säljs genom s.k. lottförsäljningsautomater. Jag
tänker inte fördjupa mig i frågan utan bara peka på att
det är viktigt att riksdagen när den i höst får ta ställ-
ning till vissa ändringar i lotterilagen inte i onödan
sätter upp regler som inte ger olika spelformer samma
konkurrensförutsättningar. Det finns många små fö-
reningar som genom lokala lotterier finansierar en
stor del av sin verksamhet, och som utnyttjar före-
ningsmedlemmarnas ideella insatser för försäljningen.
Man inskränker inte bara deras möjligheter att samla
in pengar, utan man tar också ifrån medlemmarna en
möjlighet att göra en konkret insats av stort socialt
värde om lotterilagen utformas så att den missgynnar
vissa spelformer.

Herr talman! Jag har inget annat yrkande än det
som Lennart Hedquist redan tidigare framfört.
</anforandetext>
<intressent_id>0919710128803</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>231355</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0997/#anf107</protokoll_url_www>
</anforande>
