2349124 GJ0995 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:95 Måndagen den 20 maj 1995/96 95 1996-05-20 00:00:00 Svar på interpellation 1995/96:160 om ett växande Sverige interpellationsdebatt B39A03BB-F86A-46A2-9EB2-E9AD8FC462ED 1 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) s Fru talman! Bo Lundgren har frågat mig om rege- ringen är beredd att förelägga riksdagen förslag till strukturella reformer som skapar goda förutsättningar för tillväxt och nya arbeten. Naturligtvis är regeringen, nu liksom tidigare, be- redd att förelägga riksdagen förslag till åtgärder som på ett hållbart sätt främjar tillväxt och sysselsättning. I tillväxtpropositionen redovisades regeringens dag- ordning för tillväxt och sysselsättning. Den politiken fullföljs genom initiativ på flera områden såsom bl.a. redovisas i regeringens vårproposition. Utgångspunkten är att sunda statsfinanser och stabila priser ger de bästa förutsättningarna för en långsiktigt uthållig tillväxt. Det är i det perspektivet man skall se regeringens bestämda ambition att full- följa saneringsprogrammet för de offentliga finanser- na och uppnå det uppställda målet om balans 1998. Regeringen måste förbehålla sig rätten att noga pröva att framförda krav på tillväxtfrämjande åtgärder eller s.k. strukturella reformer verkligen är välmotiverade och inte bara är eufemismer för krav på ofinansierade utgiftsökningar eller ofinansierade skattesänkningar. Bo Lundgren tecknar i sin interpellation en bild av Sverige som ett land i stagnation sedan slutet av 1960-talet, vilken förbyttes i ett ekonomiskt fritt fall i slutet av 1980-talet. Sveriges BNP per capita har visserligen haft en otillfredsställande utveckling i jämförelse med många andra OECD-länder. Men att vår relativa position försämrats markant förklaras till stor del av att BNP och sysselsättning föll under de borgerliga rege- ringsåren 1991-1993, ett fall som den ekonomiska politiken under denna tid förstärkte i stället för att mildra. Situationen för de offentliga finanserna var mycket prekär när den socialdemokratiska regeringen tillträdde 1994. Här är det verkligen motiverat att tala om ett fritt fall, såväl för de offentliga finanserna som för förtroendet för svensk ekonomisk politik. Stora offentliga underskott, höga räntor och ett lågt förtro- ende för svensk ekonomi utgjorde definitivt inga goda förutsättningar för tillväxt och nya arbeten. Regeringens saneringsprogram för de offentliga finanserna, som med vårpropositionens förslag omfat- tar 126 miljarder kronor, innebär en förbättring av de offentliga finanserna som saknar motstycke bland OECD-länderna - från ett underskott på 12,4 % av BNP 1993 till balans 1998. Denna politik har starkt medverkat till att återupprätta förtroendet för svensk ekonomisk politik. Ett konkret uttryck för detta är det senaste årets räntenedgång och kronförstärkning. Räntorna på femåriga statsobligationer har fallit från ca 11 % i april 1995 till ca 7,5 % i dag. Kronan har stärkts med ca 15 %. Sedan årsskiftet har riksbanken sänkt styrräntan från 8,9 % till 6,7 %. Budgetskonsolideringen är inte ett uttryck för ett snävt kameralt synsätt. Sunda statsfinanser och pris- stabilitet ger en god samhällsekonomisk grund för en hållbar ekonomisk tillväxt och en hög sysselsättning. De utgör därmed nödvändiga delar av regeringens tillväxt- och sysselsättningspolitik. Saneringen av de offentliga finanserna är dock inte tillräckligt för att skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb. Svensk ekonomi har ett antal problem som det är angeläget att komma till rätta med. Att minska arbetslösheten är regeringens främsta uppgift. För detta krävs att vi förmår bryta den alltför låga tillväxt och svaga lång- siktiga produktivitetsutveckling som under de senaste decennierna kännetecknat Sverige liksom många andra OECD-länder. Den svenska arbetsmarknaden skall präglas av en välutbildad arbetskraft, goda möjligheter till omställ- ning och vidareutbildning samt hög flexibilitet. Ut- bildningen skall förbättras och byggas ut. Den regul- jära utbildningen byggs ut med 130 000 platser. Det gäller dels 100 000 platser i den kommunala vux- enutbildningen för att ge människor med låg utbild- ningsnivå en chans att förbättra sina kunskaper och därmed sina möjligheter på arbetsmarknaden, dels 30 000 nya platser i högskolan. Denna utbyggnad av vuxenutbildningen och högskolan avlöser de tillfälliga utbildningsplatser som har finansierats med arbets- marknadspolitiska medel. Arbetsmarknadspolitiken skall effektiviseras yt- terligare. Ett omfattande utredningsarbete inom detta område har redovisats under våren och bildar under- lag för den planerade sysselsättningspolitiska propo- sitionen. Det är också nödvändigt att förbättra lönebild- ningen så att vi kan få en lönekostnadsutveckling på god europeisk nivå vid låg arbetslöshet. Lönebild- ningen är av avgörande betydelse för möjligheterna att nå tillbaka till full sysselsättning. Ansvaret för detta ligger på arbetsmarknadens parter. Regeringen har tidigare uttalat att parterna gemensamt för rege- ringen bör redovisa hur lönebildningen skall ge en lönekostnadsutveckling på god europeisk nivå vid en betydligt lägre arbetslöshetsnivå än dagens. Regering- en kommer att träffa parterna den 28 maj för att disku- tera dessa frågor. Villkoren för företagande skall förbättras. Rege- ringen har redan vidtagit flera åtgärder för att främja ett gott näringslivsklimat. De små och medelstora företagens kapitalförsörjning har underlättats bl.a. genom att ALMI och Industrifonden har fått förbätt- rade utlåningsmöjligheter, genom att ramen för lån till kvinnliga företagare har utökats väsentligt samt ge- nom tillgång till den utlåning som sker via Europeiska investeringsbanken. Regeringen har vidare föreslagit inrättandet av en sjätte AP-fondsstyrelse med goda möjligheter att placera riskkapital i små och medelsto- ra företag. Företagsskatteutredningen har fått tilläggsdirektiv om att analysera och lämna förslag som kan stimulera företagens investeringar. För Sveriges del är utvecklingen i Östersjöregio- nen av särskild betydelse. Länderna kommer att bli viktiga marknader för svenska företag. Den 3-4 maj möttes regeringscheferna från länderna runt Östersjön på svenskt initiativ i Visby och drog upp riktlinjerna för ett fortsatt samarbete. Området runt Östersjön skall knytas samman genom handel, investeringar och infrastruktur samt genom ett miljöpolitiskt samarbete. Miljöpolitiken spelar en central roll i en strategi för ökad sysselsättning. Det är i samspelet mellan en ambitiös miljöpolitik och ett näringsliv som är berett till omvandling som Sverige kan förnya redan etable- rade näringar och finna nya framgångsrika verksam- heter. Regeringen är beredd att pröva ytterligare idéer och förslag om en politik för hög tillväxt, minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning. Då krävs emel- lertid förslag som har en konkret innebörd, något som näppeligen uppfylls av de svepande generaliseringar och vagt beskrivna problemområden som finns i Bo Lundgrens interpellation. Det krävs vidare att försla- gen är förenliga med en fortsatt ansvarsfull politik för de offentliga finanserna samt att de är förenliga med de värderingar om rättvisa och fördelningshänsyn som omfattas av en stor del av svenska folket. 0894934958205 N 2010-01-01 00:00:00 231167 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0995/#anf1