<anforande>
<dok_hangar_id>2349123</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:94 Torsdagen den 9 maj</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>1996-05-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>87675EB9-D0AD-4A72-A4CC-7906ED1D31EE</anforande_id>
<anforande_nummer>49</anforande_nummer>
<talare>BENGT HURTIG (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Om vi tänker oss hypotetiskt att det
här godkännandet av vapenexporten till Indonesien
trots allt har ägt rum, är nog bedömningen den att det
har skett en glidning i begreppet följdleveranser. Det
här öppnar ju möjligheten för att vi för all framtid kan
leverera vapen till länder där mänskliga rättigheter
kränks, när vi en gång har börjat.

Jag lyssnade uppmärksamt på Leif Pagrotsky när
han var i TV, och han sade då att det förekom över-
läggningar på europeisk nivå mellan ministrarna om
just vapenexportfrågor, men att besluten var nationel-
la. Är det så att en sådan här glidning i tolkningen av
begreppet följdleveranser kan ha påverkat regeringen
i de diskussioner som har förts i ministerrådet?
</anforandetext>
<intressent_id>0936271144504</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>231101</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0994/#anf49</protokoll_url_www>
</anforande>
