2349122 GJ0993 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:93 Onsdagen den 8 maj 1995/96 93 1996-05-08 00:00:00 Öresundsförbindelsen B15E4DCC-6150-4A5C-B055-CAD39DCEA36D 86 MONICA ÖHMAN (s) s Herr talman! Det finns väl knappast någon fråga som har prövats och utretts så som just frågan om Öresundsbron. I mer än hundra år har man diskuterat frågan. Olika förslag har presenterats. Diskussionerna har varit många och långa. Såväl det danska folketinget som den svenska riksdagen har godkänt broavtalet. Här i kammaren fattades det beslut den 12 juni 1991 med en bred ma- joritet, 229 ja och 85 nej, och det föreligger därmed ett folkrättsligt bindande avtal. Beslutet föregicks av ett omfattande och långva- rigt utredningsarbete i vilket en lång rad av experter på skilda samhällsområden har engagerats. Därefter genomfördes remissbehandling och diskussioner i olika forum, vilket jag anser borgar för att projektet har blivit allsidigt belyst och att byggandet av en fast förbindelse är rätt tänkt. Inte minst miljöfrågorna har utretts grundligt. Det är nog det största miljöärende som någonsin hanterats i Sverige. Tre lagstiftnings- komplex har varit inblandade: naturresurslagen, vat- tenlagen och miljöskyddslagen. Herr talman! Riksdagen har nu att ta ställning till trafikutskottets betänkande nr 17, som behandlar regeringens skrivelse 1995/96:130 om Öresundsför- bindelsens ekonomi, jämte tre motioner som är väckta i anledning av denna skrivelse. Riksdagen behandlar också ett antal motioner som väcktes under den all- männa motionstiden i januari 1995. Tilläggas kan, som någon av de andra debattörerna har gjort, att skrivelsen redan har varit föremål för debatt, i och med den remissdebatt man hade i kam- maren den 8 februari när skrivelsen överlämnades till riksdagen. Egentligen har vi redan gjort det som skall göras, tycker jag. När riksdagen fattade detta beslut 1991 förutsatte man att regeringen för riksdagen skulle redovisa resul- tatet av upphandlingen samt årligen återkomma till riksdagen med redovisning av hur projektet framskri- der och i vilken omfattning garantiåtagandet har ian- språktagits. Det är just en sådan årlig redovisning som nu behandlas. Vi behandlar inte frågan om huruvida bron skall byggas eller inte byggas. Det är riksdagen som har beställt den redovisning som vi nu diskuterar. Alltsedan beslutet 1991 har det pågått ett mycket intensivt arbete med att förbättra och förfina projektet så att det motsvarar de höga och angelägna kraven för både miljö och säkerhet. Genomlysningen har givit ett bra resultat. Vi får nu en förbindelse som verkligen blir en miljömässig satsning för framtiden. Utskotts- majoriteten anser också att etableringen av en fast förbindelse över Öresund är en viktig framtidssatsning som främjar utvecklingen av effektiva kommunika- tioner mellan Sverige och övriga Europa. Öresunds- förbindelsen ger även möjlighet till en gynnsam ut- veckling av de regionala kollektivtrafiksystemen. Som framgår av regeringens skrivelse är ekono- min för kust-till-kust-förbindelsen hållbar. De ökade kostnader man har fått rubbar alltså inte projektets räntabilitet. Kostnadsökningen beror framför allt på att projektet har miljöanpassats ytterligare och på högre anbud än vad man hade väntat sig från anbuds- givarna. De är riktigt, vilket har sagts från kritiker, att den kvarstående reserven är begränsad. Samtidigt måste man komma ihåg att merparten, ungefär 85 %, av de stora upphandlingarna har genomförts. Det som åter- står att upphandla är installationsentreprenaden, där inte alls samma osäkerhet som vid de tidigare upp- handlingarna föreligger. En annan vanlig invändning har gällt trafikprogno- sen. Många har tyckt att prognoserna har varit alltför optimistiska, medan andra har befarat att de är alltför låga och menat att bron kommer att förorsaka en omfattande ökning av bilismen. Om man skall försöka hitta någon som har titta på frågan och som är väldigt oberoende och inte alls har några bindningar kan man titta på vad det amerikans- ka företaget Standard & Poor´s har sagt. Standard & Poor´s har gjort denna kreditvärdering på uppdrag av Riksgäldskontoret. Enligt deras utredning är den tra- fikprognos som har gjorts sannolik. De danska landanslutningarna har blivit väsentligt dyrare än vad som förutsågs i brobeslutet 1991. Det skall inte läggas Öresundsförbindelsen till last. Med de danska förbindelserna kan en besvärande trafik- och miljösituation mellan Köpenhamn och Kastrup kanske lösas. Man skulle kunna säga att danskarna har passat på att genomföra sin Arlandabana samtidigt som Öresundsbron. Självfallet påverkar inte dessa fördyringar vare sig kust-till-kust-förbindelsens eko- nomi eller den svenska delen av projektet. När det sedan gäller de svenska landanslutningar- na är beredningen av tillståndsärendena ännu inte avslutad. Kommunikationskommittén har i sitt delbe- tänkande pekat på att genomgångstrafiken i Skåne är ett av de problemområden som måste utredas i ett nationellt perspektiv. Enligt utredningen är det ange- läget att Öresundsförbindelsen får goda järnvägs- och väganslutningar. Även utskottet anser det vara viktigt att de svenska landanslutningarna får en effektiv och ändamålsenlig utformning. Med tanke på trafikinvesteringarnas eko- nomiska, miljömässiga och samhälleliga betydelse är det viktigt att beredningsarbetet sker med omsorg. Detta kan i sin tur naturligtvis innebära att de svenska landanslutningarna blir dyrare än vad man tidigare förutsåg. Det hänger samman med vilken lösning man väljer för trafiksystemens allmänna utformning i Skåne. Det betyder att eventuella merkostnader kan komma att motiveras av såväl lokala och regionala som nationella trafikintressen, och de bör alltså inte betraktas som en följd av Öresundsbron. Herr talman! Enligt tidigare praxis redovisar skri- velsen de ekonomiska uppgifterna huvudsakligen i 1990 års penningvärde och i dansk valuta. Utskottet anser det vara angeläget att likartad praxis tillämpas vid olika redovisningstillfällen. Därmed underlättas uppföljningen av hur kostnader och intäkter överens- stämmer med det ursprungliga beslutsunderlaget. För att underlätta inte minst för riksdagens ledamöter att bedöma projektets aktuella ekonomiska situation är det enligt utskottets mening lämpligt att redovisningen i fortsättningen kompletteras med ekonomiska uppgif- ter även i aktuellt penningvärde och i svensk valuta. Jag vill säga till Hanna Zetterberg att det inte är något självändamål från majoritetens sida att fälla Vänsterpartiets motion i denna del. Det är motion 45, yrkande 2, om jag minns rätt. I diskussionen om detta krävde man att de siffror som nu ligger på bordet skulle räknas om till aktuell valuta. Utskottsmajorite- ten sade däremot att siffrorna skulle vara omräknade nästa gång regeringen kom tillbaka. Det är det som skiljer. Det är anledningen till att Vänsterns motion inte kunde bifallas i denna del. Utskottet har även pekat på att det är viktigt med stor uppmärksamhet och kontroll när det gäller miljö- området och att de miljövillkor som har ställts efter- levs. Utskottet anser det vara bra om regeringen i fortsättningen, vid den årliga redovisningen till riks- dagen, också tar med övervakningen och kontrollen när det gäller miljödelen. På det sättet får vi en helhet - både ekonomi och miljö samtidigt - och det var de två delarna som riksdagen ställde upp som villkor när beslutet fattades. Till detta betänkande har fogats två reservationer, gemensamma för Centern, Vänsterpartiet och Miljö- partiet. Reservationerna visar en misstro mot de eko- nomiska kalkylerna och en misstanke att miljökon- sekvenserna ger oreparerbara skador. Man anser att projektet bör stoppas och att ytterligare utredningar bör komma till stånd. Det här är återkommande krav från de kritiska röster som har höjts mot broprojektet hela den tid det har pågått. Det förefaller litet märkligt att man inte accepterar de redovisningar som kommer fram. Man har faktiskt också en misstanke mot de myndigheter både i Sverige och i Danmark som är satta att överva- ka projektet. En tanke slog mig när jag lyssnade på de tre debattörerna före mig: Hur kommer det sig att de personer som kritikerna är i kontakt med är de som har sanningen? Varför lyssnar man inte på dem som kommer från den andra sidan och som tycker att det är ett bra projekt? En stor majoritet i denna riksdag har alltså sagt ja till Öresundsprojektet. Vi ser det som en strategiskt viktig del i arbetet med att knyta Sverige närmare Europa. Det handlar om att bygga broar för framtiden, inte enbart för kommunikation utan i betydligt vidare mening. Det handlar om vilken tilltro man har till den här regionens utvecklingspotential, om att knyta samman utbildningar i de båda länderna, om att skapa en gemensam arbetsmarknad osv. Det handlar om att se möjligheter. Jag vill påstå att den utskottsmajoritet som lägger fram det här för riksdagen har sett dessa möjligheter. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till hemställan i trafikutskottets betänkande nr 17 i sin helhet och avslag på de motioner och reservationer som har fogats till betänkandet. 0567842515701 N 2010-01-01 00:00:00 230963 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0993/#anf86