2349122 GJ0993 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:93 Onsdagen den 8 maj 1995/96 93 1996-05-08 00:00:00 Nya regler för bostadsbidrag 8989BA4D-49E0-488F-998F-5D869D5913EE 26 OWE HELLBERG (v) v Herr talman! Under 80-talet låg bostadsbidragens kostnadsnivå på ca 2,5 miljarder kronor år efter år. Efter skattereformens genomförande ökade kostnaden till ca 5 miljarder kronor, och antalet bidragsberätti- gade hushåll ökade i tusental. Detta var en medveten politik, eftersom låginkomsttagarna skulle kompense- ras för ökade boendekostnader i samband med moms- breddningen och man fördelningspolitiskt skulle kompensera för höginkomsttagarnas skattelättnader. Skattereformen skulle vara fördelningspolitiskt neutral, vilket nu ifrågasätts på många håll, men med litet olika utgångspunkter. LO, de båda pensionärsför- bunden och Statistiska centralbyrån är starkt kritiska i de remissvar som inkommit på den utvärdering av skattereformen som gjorts och som blev klar i höstas. När det gäller boendet ifrågasätts effekterna av re- formen av bl.a. SABO, Hyresgästernas riksförbund och Boverket. Gösta Blücher, Boverkets generaldirek- tör, säger i tidskriften Planera, Bygga, Bo: Skattere- formen har medfört svåra omställningar på bostads- marknaden, genom ökade boendekostnader för svaga- re inkomstgrupper. Detta har inte den kommitté som utvärderat skattereformen belyst. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet säger att kommitténs utvärdering av skattereformens för- delningseffekter har mindre relevans i dag, eftersom man utgår från förhållanden som gällde 1992. Sedan dess har stora förändringar skett i skatte- och transfe- reringssystemen, som ytterligare har påverkat fördel- ningspolitiken. Jag har stor förståelse för de lågin- komsttagare som kallar skattereformen för den stora hyreshöjarreformen. Man kan också se vad som faktiskt skett under de senaste åren. Enligt Boverkets beräkningar har 245 000 hushåll av kostnadsskäl flyttat till en mindre eller billigare bostad. I februari var det ytterligare ca en halv miljon hushåll som trodde att de måste flytta till en billigare eller mindre bostad de närmaste åren. Det är en uppgift som skall ses som en indikation på att boendekostnaderna utgör ett bekymmer för många hushåll. Skillnaderna mellan hushållsgrupperna är också tydliga. Låginkomsttagare som bor i hyresrätt samt storstadsbor är överrepresenterade bland dem som kanske måste flytta. Det är med detta som bakgrund vi i dag skall för- hålla oss till besparingarna i bostadsbidragen på 2,3 miljarder kronor. Det är också därför som Vänster- partiet kräver att det görs en bred och djup utvärde- ring av skattereformen. Den bör också omfatta dem som tidigare miste sina bostadsbidrag, dvs. ensam- hushåll över 29 år, för att få en helhetsbild av neutrali- teten i fördelningspolitiken inräknat boendekostna- derna men också ge en bild av effekterna på det bo- stadssociala området. Detta är ju något som den kommitté som utvärde- rade skattereformen skulle ha ägnat sig åt, men så blev inte fallet. I stället kan man t.ex. i Boverkets remissvar till kommitténs utvärdering läsa att kommit- tén inskränkt sig till att analysera villamarknaden och då bara träffat på gruppen höginkomsttagare och att utredningen inte heller brytt sig om att analysera ut- vecklingen av bostadsbidragen, som skulle kompense- ra låginkomsttagarna för ökade boendekostnader. Hur mycket av de ökade boendekostnaderna från 5 till 9 miljarder kronor som beror på effekterna av skattere- formen är inte belyst. Det borde ha varit en självklar- het och en rättvisefråga att utreda det innan man bör- jade diskutera sänkta bostadsbidrag. Efter denna inledning skulle jag egentligen yrka avslag på regeringens förslag om minskat stöd i form av bostadsbidrag, men eftersom Vänsterpartiet värnar om de statliga transfereringssystemen vill vi också medverka till att de fungerar på ett bra sätt och så rättvist som möjligt. Vänsterpartiet godkänner de regelförändringar som utskottet föreslår, med olika motiveringar. Det är också bra att utskottet förkastat regeringens förslag om att ta bort det särskilda bostadsbidraget för ung- domar, vilket Vänsterpartiet framförde i en motion. Bra är också att utskottet går emot regeringens nej när det gäller möjligheten att låta bostadsbidraget, om någon så önskar, gå till vanligtvis hyresvärden, för att undvika att man i en trängd ekonomisk situation ut- nyttjar bostadsbidraget för andra ändamål än att betala hyran. Det gäller också förslaget om att avvisa regering- ens argument mot att utvidga gruppen bostadsbi- dragsberättigade till att omfatta personer som bor tillsammans oavsett samlevnadsform, och att de så långt som möjligt jämställs med samboende man och kvinna, enligt de regler som gäller i dag. Vänsterpar- tiet har länge verkat för att den diskriminering av t.ex. homosexuella när det gäller möjligheten att få bo- stadsbidrag skall tas bort. Nu händer det äntligen något i den frågan, och det tackar vi för. Den största förändringen, som är en besparing om ca 1,1 miljarder kronor, handlar om att bidragstagaren får ett preliminärt bostadsbidrag, som i efterhand stäms av mot den deklarerade inkomsten. Det ger en större träffsäkerhet i systemet och är därför bra. Det är viktigt att bidragssystemet, så långt det är möjligt, stämmer överens med verkligheten, med de verkliga inkomsterna. Förändringen av förmögenhetsprövningen är ock- så rimlig. 15 % av nettoförmögenheten över 100 000 kr tas upp i beräkningsgrunden för bidraget. Likaså är regeln om att ta upp en del av förmögenhetstillväxten i egnahem och bostadsrätter rimlig, med tanke på neutraliteten mellan boendeformerna. Realisations- vinster av kapital blir också med som ett underlag för inkomstberäkningen för att få bostadsbidrag. Även detta är rimligt ur fördelningspolitisk synpunkt. När det gäller bostadsbidragen till egenföretagare har försäkringskassan ibland svårt att avgöra vad som är den bidragsgrundande inkomsten. Därför är försla- get om att mer likställa löntagare och näringsidkare när det gäller ansökan om bostadsbidrag bra. Att reglera den bidragsgrundande boendeytan är också rimligt, inte minst ur ett miljöperspektiv. Det förslag som slår allra hårdast är uppdelningen av den bidragsgrundande inkomsten mellan hushållets båda vuxna. Det kommer att minska bidraget rejält för de hushåll där den ena parten är hemma utan inkomst och där den andre jobbar. Å andra sidan kan man hävda att ett hushåll där båda jobbar och inkomsten tillsammans inte är större än i hushållet där en jobbar och den andre är hemma har större utgifter i form av barnomsorgsavgifter, resekostnader m.m. Det finns också andra problem, t.ex. när den ene i familjen går från att jobba till att studera, för att kunna skaffa ett nytt jobb eller kompetenshöjning för att behålla sitt gamla jobb. Den familj där någon blir arbetslös och har ett dåligt skydd via arbetsmarknadsförsäkringen drabbas också, liksom låginkomsttagare i olika situa- tioner. Det stora problemet med förslagen till besparingar är hur den sammantagna effekten av dem slår. Det saknas fullvärdiga beskrivningar från regeringen, inte minst ur det enskilda hushållets perspektiv. Inte heller i utskottet har dessa frågor belysts. Utskottet har inte kunnat få en bra beskrivning av det faktiska skeendet. Detta är en brist. Det här är ett dålig sätt att lägga fram förslag på. Inte heller finns det någon bra beskrivning av de eventuella övervältningseffekter som besparingen ger för kommunerna. Enligt Kommunförbundet uppskat- tas övervältningskostnaden till ca 600 miljoner kro- nor. Det är ett besked som inte underlättar för kom- munerna i fråga om kravet att inte säga upp folk under 1997-98. Medel för drift av verksamheter måste an- vändas till ökade socialbidrag. Vänsterpartiet är oroat över effekterna av bespa- ringarna på bostadsbidragen. Därför har vi i vårt för- slag lagt tillbaka 600 miljoner kronor i systemet. Hur dessa medel skall användas på bästa sätt återkommer vi till i höstbudgeten. Den bredare utvärdering av skattereformen som vi kräver skulle, tror vi, visa att reformens fördelnings- politiska profil är till nackdel för dem som är beroen- de av bostadsbidrag. Det kommer att krävas förstärk- ningar av systemet på olika sätt. Vänsterpartiet kommer i sin alternativa budget att försöka återställa balansen mellan låg- och högin- komsttagare. Höjt grundavdrag för låginkomsttagare och skärpt inkomstskatt för höginkomsttagare är några av förslagen. Detta stärker låginkomsttagarnas eko- nomiska situation och gör förhoppningsvis bidragsbe- roendet mindre. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reser- vationerna 2, 5, 12 och 13. 0111536149811 N 2010-01-01 00:00:00 230903 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0993/#anf26