2349122 GJ0993 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:93 Onsdagen den 8 maj 1995/96 93 1996-05-08 00:00:00 Effektivare gränskontroll 804C1CD8-59F1-4CC3-9006-EA23523934CE 171 ANNIKA NORDGREN (mp) mp Fru talman! Det är i huvudsak polisen, tullen och kustbevakningen som i dag svarar för kontrollen vid den svenska gränsen. Polisen har huvudansvaret för personkontrollen vid gränserna och tullverket och kustbevakningen får medverka i kontrollen om poli- sen begär detta. Den deltagande personalen har då samma befogenheter som en polisman. Någon ut- trycklig skyldighet att medverka i polisens kontroll finns inte för dessa myndigheter. Kontrollen avser i första hand inresa till Sverige, eftersom någon utrese- kontroll i princip inte förekommer i Sverige i dag. Polisen är däremot enligt tullagen skyldig att bistå tullen vid kontroller vid begäran därom. Lagen om kustbevakningens medverkan vid poli- siär verksamhet - den s.k. LKP:n - tillkom i syfte att göra det möjligt för en kustbevakningstjänsteman att göra snabba ingripanden i de fall polis inte är till- gänglig. Nuvarande bestämmelser ger en tjänsteman vid kustbevakningen, liksom tulltjänsteman eller särskilt förordnad passkontrollant, samma befogenheter som en polis har i motsvarande situation när denne med- verkar vid kontrollen. Rikspolisstyrelsen har i samråd med kustbevak- ningen utfärdat föreskrifter om kustbevakningens medverkan vid in- och utresekontroller. Föreskrifterna innebär att kustbevakningen skall medverka i polisens inresekontroll genom att utföra passkontroll till sjöss och, på begäran, medverka vid utresekontroller. I SOU 1996:41 Statens maritima verksamhet står det: "Övervakning och kontroll till sjöss utförs av polis och kustbevakning och innefattar såväl rutinkon- troller riktade mot fritidsbåtstrafiken som ingripanden mot misstänkt ´människosmuggling´ med större far- tyg." Tullens och kustbevakningens medverkan vid ut- länningskontrollen sträcker sig till granskning av pass och resehandlingar samt om de tillstånd som krävs finns. Om det behövs ytterligare utredning lämnas ärendet vidare till polisen. I propositionen och i utskottets betänkande före- slås ändringar i utlänningslagen och i lagen om kust- bevakningens medverkan vid polisiär övervakning. Ändringarna innebär dels att tullen och kustbevak- ningen blir skyldiga att bistå polisen vid kontroll av utlänningars inresa till och utresa från Sverige, dels att kustbevakningen får i uppgift att utöva sådan kontroll i fråga om sjötrafiken. Enligt regeringen är syftet med lagändringarna att stärka samverkan mellan berörda myndigheter - kust- bevakningen, polisen och tullen - vid övervakningen av Sveriges gräns samt att med nuvarande resurser så långt möjligt effektivisera verksamheten. Fru talman! Det tror jag inte riktigt på. Arbetet med att åstadkomma fri rörlighet för per- soner och en gemensam invandrings- och asylpolitik, innefattande även formerna för utlänningskontroll vid EU:s yttre gränser, pågår inom ramen för Ma- astrichtfördragets tredje pelare. Två konventionstexter har utarbetats avseende utlänningskontrollen vid den yttre gränsen: dels Schengenavtalet och dess tilläggskonvention, dels yttre gränskontrolls- konventionen, vilken är upprättad men inte under- tecknad av samtliga medlemsstater. Under rubriken Konsekvenser för polis, tull och kustbevakning i Fakta Europa, Gränskontrollfrågor och EU, kan man läsa att den yttre gränskontrolls- konventionen ställer bl.a. krav på tullens effektivitet och att dessa förändringar berör främst tullen, polisen och kustbevakningen. Vidare anförs: "Ny lagstiftning är nödvändig, inte minst för att definiera räckvidden av myndigheternas befogenheter." I betänkandet Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns står det att det med stor sannolikhet kom- mer krav på utresekontroll vid de yttre gränserna, vilket inte är obligatoriskt i Sverige i dag. Vidare anförs att det synes råda stor enighet inom EU om att kontrollen vid de yttre gränserna skall vara stark samt: "Vad detta innebär i nuläget är svårt att definiera." Det anförs också att: "Vid ett ikraftträdande av någon av de konventioner som är under utarbetande kan en skärpning av kontrollen krävas i vissa avseenden". Följande rader kan också vara värda att notera: "Brister i den yttre gränskontrollen kan leda till att förbjudna varor och oönskade personer sprids över hela EU:s territorium." Regeringen skriver i propositionen: "Vilka åtgär- der från svensk sida som kan komma att krävas till följd av framtida överenskommelser mellan EU:s medlemsstater rörande den yttre gränskontrollen får bli föremål för prövning när sådana överenskommel- ser föreligger." Härav vill man enligt min mening göra sken av att de i propositionen föreslagna föränd- ringarna inte är en följd av EU-medlemskapet och förberedelserna inför det av regeringen önskade och framförhandlade medlemskapet i Schengensamarbe- tet. Men man konstaterar samtidigt att Sveriges grän- ser sedan den 1 januari 1995 till stor del utgör EU:s yttre gräns, och man poängterar också i propositionen Sveriges ansökan om observationsstatus i Schengen- samarbetet med sikte på medlemskap. Fri rörlighet för personer genom slopandet av gränskontrollerna beskrivs ofta som en enastående frihet för EU-staternas befolkningar. Samtidigt som de inre gränserna och tullkontrollerna monteras ned skall medborgarna garanteras bibehållen säkerhet. Detta skall ske genom ett omfattande kontrollprogram som innefattar ett europeiskt dataregister med perso- nuppgifter av olika karaktär, en speciell EU-poliskår, ID-kort med fingeravtryck och övervakningskameror. Det blir en fri rörlighet under hård kontroll. Vi i Miljöpartiet vill att de inre gränskontrollerna bibehålls och motarbetar planerna på den utökade kontrollappa- raten. De yttre gränserna skall även stärkas med hjälp av ett omfattande dataregister, som jag nämnde, med personliga uppgifter om människor som man anser sig ha anledning att misstänka kommer att begå brott, framför allt illegal invandring. Därmed blir det både krångligare och svårare för människor som bor utan- för Schengenområdet att resa in. Den fria rörligheten inom Schengen ökar alltså för människor och smugg- lad narkotika men beskärs för utomeuropeiska asylsö- kande flyktingar. Miljöpartiet de gröna motsätter sig ett svenskt medlemskap i Schengensamarbetet. Vi anser att avta- let medför att gränserna öppnas för knarket, medan murarna blir högre för utomeuropéer och flyktingar. Slopandet av de inre gränskontrollerna medför krav på ökad polismakt. I betänkandet vill man effektivisera och stärka samarbetet mellan berörda myndigheter, vilket också Miljöpartiet anser att man skall göra. Vi anser att detta är särskilt viktigt för skydd av den marina mil- jön, möjlighet att ingripa vid människosmuggling och för narkotikabekämpning. Vi delar Sjöverksamhetskommitténs bedömning att samverkan mellan polis och kustbevakning kan intensifieras. Det kan t.ex. vara att i förväg samplane- ra patrullering till sjöss, utnyttja möjligheten att blan- da besättningar på fartyg och att se över möjligheterna till samlokalisering i hamnar och lokaler. Sjöverksamhetskommittén föreslår att reglerna för kustbevakningens tjänstemän bör ses över, eftersom de har tillkommit successivt och återfinns i flera olika författningar. Sjöverksamhetskommittén föreslår att reglerna skall utformas konsekvent och i möjligaste mån samlas i en särskild författning. I den författning som nyligen kom framhåller Sjöverksamhetskommit- tén att kustbevakningens befogenheter att verka i hamnar och liknande områden på land inte är tillräck- ligt klart belysta. Detta har också kustbevakningen själv framhållit. Vi anser att man i den översyn som vi i Miljöpartiet föreslår bör överväga en reglering, som innebär att lagen också tillämpas på öar, skär och i hamnområden i samband med kustbevakningens övervakning för att förhindra brott till havs och i kustvatten samt i Vänern och Mälaren. Vi anser att översynen måste göras innan man gör de lagändringar som regeringen nu föreslår. I avvak- tan på detta hemställer vi därför att propositionen avslås. Vi anser att det är mycket bättre att en samlad bedömning görs med det verkliga syftet att effektivi- sera och samordna verksamheten. Därefter kan man återkomma med förslag om en samlad särskild för- fattning i stället för att, som regeringen nu gör, bädda för Schengensamarbete och enbart inrikta sig på kon- troll av utlänningars inresa till och utresa från Sverige. Fru talman! Jag yrkar bifall till Miljöpartiets re- servation. 0251174631818 N 2010-01-01 00:00:00 231048 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0993/#anf171