2349119 GJ0990 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:90 Fredagen den 3 maj 1995/96 90 1996-05-03 00:00:00 Svar på interpellation 1995/96:118 om häktet i Östersund interpellationsdebatt 380C7658-ED30-4851-9148-14B545B3BE80 1 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) s Fru talman! Berit Andnor har frågat mig om jag delar Riksdagens revisorers uppfattning att beslutsun- derlaget för nedläggning av bl.a. häkten måste inne- hålla analyser och konsekvensbedömningar i ett vida- re samhällsekonomiskt perspektiv. Frågan är ställd mot bakgrund av nedläggningen av häktet i Östersund och den granskning som Riksdagens revisorer har gjort av ärendet (rapport 1995/96:6). Berit Andnor har också frågat mig, med hänvisning till Riksdagens revisorers rapport, om jag tänker vidta några åtgärder, eventuellt en omprövning av hela beslutet att lägga ned Östersundshäktet. Regeringen beslutade i april förra året att bl.a. häktet i Östersund skulle läggas ned. Häktet lades ned den 31 december 1995. Det fanns flera sakliga skäl till detta. Häktet i Östersund, med 15 årsarbetskrafter, var med sina 18 platser ett av de minsta häktena i landet. Enligt Kriminalvårdsstyrelsen behövdes bara omkring hälften av häktesplatserna för att klara verk- samheten inom Östersunds upptagningsområde. Häk- tet var också dyrare än andra häkten, med en alltför hög driftskostnad per plats. Ytterligare en utgångspunkt var de synpunkter som har lämnats av Europarådets s.k. Tortyrkommitté (kommitté till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning). Kommittén har besökt Sverige vid två tillfällen under de senaste åren och den har då bl.a. kritiserat bristen på gemensamhetsutrymmen och sysselsättning för de intagna vid landets häkten. En av regeringens prioriterade uppgifter är att humanisera kriminalvården och i det ligger bl.a. att öka de intagnas möjlighet till gemensamhet. De ut- rymmen som fanns vid häktet i Östersund uppfyllde inte de krav som bör ställas på ett häkte i dessa avse- enden. Regeringens utgångspunkt är att alla myndigheter skall bedriva sin verksamhet så effektivt som möjligt. Viktigt är dock att regeringen också beaktar arbets- marknads- och sysselsättningspolitiska frågor samt regionalpolitiska frågor. Det är regeringens uppgift att väga samman alla aspekter och göra en helhetsbe- dömning av vad som bäst gagnar samhället i stort. Vad som är viktigt i detta sammanhang är att alla de beslut om besparingar som regeringen fattar av stats- finansiella skäl har sin grund i en samhällsekonomisk bedömning. Detta betyder bl.a. att arbetsmarknads- och regionalpolitiska konsekvenser och behov av åtgärder på en övergripande nivå har vägts in i rege- ringens beslut om att sanera statens finanser. Kriminalvårdens verksamhet skall bedrivas kost- nadseffektivt. Sådana överväganden kan, som i fallet Östersund, leda till att verksamheten på en viss ort bör läggas ned. Ett sådant beslut får naturligtvis kon- sekvenser för andra myndigheter och organisationer, främst inom andra delar av rättsväsendet. Självklart måste också dessa konsekvenser vägas in i bedöm- ningen. Så skedde också inför beslutet att lägga ned häktet i Östersund. De beräkningar som gjordes visa- de att en nedläggning, sedd också i detta större sam- manhang, var motiverad och således skulle leda till en minskning av kostnaderna för rättsväsendet. Riksdagens revisorer, som har modifierat beräk- ningarna, konstaterar att det är otvetydigt att krimi- nalvården gör en besparing då häktet läggs ned, men drar inte någon entydig slutsats om huruvida rege- ringens beslut var statsfinansiellt och samhällseko- nomiskt motiverat. Enligt min uppfattning bör sam- hällsekonomiska kalkyler för enskilda beslut tolkas med försiktighet, eftersom beräkningarna kan göras på flera olika sätt. Revisorerna jämför i sina beräk- ningar avvecklingen av häktet med att det inte hade lagts ned. Enligt min uppfattning hade det varit mer relevant att jämföra nedläggningen i Östersund med t.ex. en avveckling av ett häkte på en annan ort. Utfal- let av analysen hade då blivit en annan. Beslutet att lägga ned häktet i Östersund var enligt min mening motiverat. Svaret på Berit Andnors fråga om regeringen kommer att ompröva beslutet att lägga ned häktet är alltså nej. Regeringens samlade bedöm- ning är att kriminalvårdens verksamhet blir effektiva- re genom nedläggningen av Östersundshäktet och att åtgärden totalt sett leder till en billigare statlig verk- samhet. 023712446506 N 2010-01-01 00:00:00 230786 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0990/#anf1