2349118 GJ0989 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:89 Torsdagen den 2 maj 1995/96 89 1996-05-02 00:00:00 Kvalificerad yrkesutbildning m.m. 4FAB2144-761F-4F34-A4BF-829AB1C6EAB0 198 GUNNAR GOUDE (mp) mp Fru talman! Regeringens proposition om kvalifice- rad yrkesutbildning berör direkt tre av Sveriges för närvarande största problem, arbetslösheten, det svenska utbildningsväsendet och den framtida ar- betsmarknaden. Naturligtvis är bra yrkesutbildning en av de nycklar som skall öppna dörren till en framtid med låg arbetslöshet, ökad kompetens och en funge- rande arbetsmarknad. Tyvärr har svensk yrkesutbildning i dag mycket stora brister. Försämringarna av yrkesutbildningen i Sverige har skett successivt under en längre tid och kulminerat under den förra mandatperioden. Orsaker- na till försämringarna är många. Till att börja med har man haft en övertro på för- delarna med forskningsanknytning av yrkesutbild- ningar. Den har lett till att många tidigare icke- akademiska utbildningar förlagts till universitet och högskolor. Lärarutbildningen är ett välkänt exempel. De gamla lärarutbildningarna vid seminarier och lärar- högskolor var förlagda till särskilda yrkesskolor i direkt anknytning till skolverksamhet och med lärare som hade lång egen erfarenhet av arbetet i skolan. Utbildningen skedde i nära nog daglig kontakt med den verkliga skolmiljön. I dag ligger många lärarut- bildningar vid universitet eller högskolor med under- visningen splittrad mellan olika vetenskapliga institu- tioner, universitetslärare och forskare som lärare, ofta med ringa erfarenhet av skolans verklighet. En annan företeelse som bidragit till yrkesutbild- ningens försämring är att det finns en tydlig benägen- het att överdriva betydelsen av förändringarna i det moderna samhället. Vi tappar medvetenheten om allt det som ändå består och som är sig ganska likt. Man hör ofta - så också i den aktuella propositionen och i den bakomliggande utredningen - att yrkesutbildning nu för tiden inte går att planera i fasta former därför att utvecklingen går så snabbt. Man vet inte ens om yrket finns kvar när man har kommit igenom utbild- ningen, hör man ibland planerare säga. Visst har tågförare, expediter, lärare, sjuksköter- skor, kockar, metallarbetare, målare osv. sett sin yr- kesverksamhet förändras. Men det är också slående hur traditionsbunden utvecklingen ändå är. Nya tek- niska inslag, nya material, delvis nya arbetsmiljöer ändrar inte så mycket på yrkeskaraktären, yrkets mål och etik eller funktion i samhället. Övertron på teknifiering och storskalighet som en nödvändighet för att klara den ekonomiska tillväxten är en annan sida av den litet överdrivna synen på förändringstakten. Som ett resultat av detta ser vi nu inom en rad yrken ett behov av att återta viktiga mo- ment som håller på att går förlorade och som rationa- liseras bort. Behovet av den personliga omvårdnaden, den individuella undervisningen, den personliga ser- vicen i dagligvaruhandeln, hantverkarens skicklighet vid reparationer och vid återanvändning, tjänsteman- nens personliga ansvarstagande osv. har blivit allt tydligare. Teknik och automatisering har brett ut sig på ett sätt som inte sällan leder till minskad livskvali- tet. Rationaliseringar får inte utvärderas endast i ett snävt företagsekonomiskt perspektiv. Visst är det bra med storskalighet på rätt plats, men vi måste lämna ökat utrymme för småskalighet, individuellt ansvarstagande och personligt engage- mang. Mycket talar för att den gamla fina tradition som Sverige haft inom yrkesutbildningen bör åter- upplivas. Fru talman! Det råder alltså, om inte kaos så i alla fall en stor oordning och allvarliga kvalitetsbrister i svensk yrkesutbildning i dag. Det är därför anmärk- ningsvärt att vi inte har fått en utredning av vilka behov av olika yrkesutbildningar som föreligger och en analys av yrkenas olika krav på utbildning. Vilka yrken är det som borde ha sin utbildning förlagd till separata yrkeshögskolor med praktikmöjligheter, vilka är det som kräver samverkan mellan teoretisk kursgivning och arbete ute på företag och vilka är det som är lämpliga att placeras på universitet och hög- skolor? En analys av vilka behov yrkesutbildningarna har borde göras så att vi får en möjlighet till optimal pla- nering. Man kunde ha förväntat sig att den utredning som ligger bakom regeringens förslag här i dag hade gjort detta. Men det finns alltså inte någon sådan. Miljöpartiet föreslår att regeringen tillsätter en sådan utredning. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 15 vad gäller mom. 13, där det förslaget finns. I dag har universitet, högskolor, komvux och folk- högskolor påbörjat arbetet med att få fram bättre yrkesutbildningar i samverkan med näringslivet, det privata såväl som det offentliga. Inte minst de unga regionala högskolorna var ju tänkta som stimulans för regionens näringsliv. Det var ju, vid sidan av den rena kunskapsförmedlingen, ett av huvudargumenten för att de här högskolorna infördes. Högskoleverket och Skolverket ligger i startgroparna och har just börjat utveckla en viss kompetens på det här området. Därför är det svårbegripligt att regeringen nu pla- nerar att sidsteppa det som just påbörjats och föreslår en helt ny separat organisation för en försöksverk- samhet. Vem som helst skall kunna starta den nya utbildningen inom ett yrkesområde som inte alls be- höver vara preciserat. Det som krävs är att ett företag kan fås att ställa upp med en tredjedel av utbildnings- tiden. Arbetet skall ledas av en ännu inte tillsatt, eller kanske just tillsatt, kommitté. Det skall startas redan till hösten. Det handlar om en treårig försöksperiod med två- åriga utbildningar. Vore det inte bättre att låta Hög- skoleverket i samverkan med Skolverket få utveckla sin kompetens inom området och att försöken läggs ut där arbetet redan är påbörjat? Ur företagarsynpunkt är det dessutom säker betydligt mer lockande att satsa på en utbildning och en samverkan med en part som är något mer framåtsyftande än en treårskommitté. Det bör dock också sägas att idén med en försöks- verksamhet med en delvis arbetsplatsförlagd utbild- ning är bra. Vi välkomnar den. Men det stora proble- met är att regeringen inte har något grepp om yrkes- utbildningen i stort. Man får nästan intrycket av att någon på departementet har drivit fram den här lilla förslaget av ren otålighet i väntan på att något skall hända. Vi är många som väntar på ett bättre förslag, men vi får väl glädja oss åt det lilla så länge. Miljöpartiet föreslår att försöksverksamheten ge- nomförs, men läggs på högskolor, universitet och andra utbildningsanstalter med redan pågående yr- kesutbildningar samt att det övergripande ansvaret för försöksverksamheten läggs på Högskoleverket och Skolverket gemensamt. Avvägningen med att en tredjedel av utbildningen skall vara arbetsplatsförlagd är bra, liksom de allmän- na direktiven för utbildningen. Däremot vill vi föreslå att en fristående kommitté skall få ansvaret för upp- följningen och utvärderingen av försöket. Jag yrkar bifall till reservation 5 vad gäller mom. 2 samt till reservation 11 mom. 7. 0281408160607 N 2010-01-01 00:00:00 230749 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0989/#anf198