2349118 GJ0989 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:89 Torsdagen den 2 maj 1995/96 89 1996-05-02 00:00:00 Kvalificerad yrkesutbildning m.m. 219A8B83-5018-40DC-9B4E-4FD398AAA7C6 196 OLA STRÖM (fp) fp Fru talman! Efter att ha läst alla motioner med anledning av propositionen i fråga tror jag att man kan säga att det inte råder någon större oenighet om att det finns ett stort behov av nämnda typ av utbild- ning i Sverige. Vi i Folkpartiet har också den upp- fattningen. På den punkten tror jag inte att vår upp- fattning skiljer sig vare sig från regeringens eller från utskottsmajoritetens. Folkpartiet delar regeringens uppfattning att Sve- rige inte skall bygga upp en parallellorganisation till högskolorna för kvalificerat yrkeskunnande. Vi delar också grundtanken att det är en strategisk fråga för landet att åstadkomma en bättre balans mellan kvalifi- cerat yrkeskunnande och teoretiskt kunnande inom svensk högre utbildning. För att ta ställning till strategiska frågor av denna karaktär krävs det emellertid ett mycket noggrant underlag och långsiktiga kvalificerade bedömningar; i samråd med branscher och företag och även med utbildningsanordnare. Det är i första hand på den punkten som vi tycker att det brister i betänkandet. Vi i Folkpartiet anser fortfarande att regeringen innan förslaget presenterades för riksdagen borde ha inväntat slutbetänkanden och remissbehandlingar från olika pågående utredningar som har behov av detta med livslångt lärande och kunskapslyft som ledstjärna i sina direktiv. Regeringen anger inte heller något tydligt och specifikt mål för den nu föreslagna kvalificerade yrkesutbildningen. Målet kan knappast vara att ge fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i lag utföra kvalificera- de uppgifter i "en modernt organiserad produktion av varor och tjänster". Det målet kan anges för flera av de nuvarande yrkesutbildningar som ges inom hög- skolans ram, t.ex. läkar-, tandläkar-, sjukgymnast- och sjuksköterskeutbildningar liksom utbildning till lärare och journalist. Det finns dessutom en yrkesteknisk del inom högskolan i form av YTH-utbildningar som regeringen inte ens nämner i propositionen. Folkpartiet anser inte att det är möjligt att på detta stadium lägga fast en kvalificerad yrkesutbildning och säga att cirka en tredjedel av utbildningstiden skall bestå av lärande på en arbetsplats. Vi tycker inte hel- ler att man redan nu kan slå fast att utbildningen skall omfatta 80 poäng eller slå fast hur examensbevis skall ges eller hur studierna skall finansieras för den en- skilde studerande. Ulf Melin använde uttrycket fyr- kantigt, och jag tycker att det väl beskriver förslaget. Vi menar i Folkpartiet att den kommitté som skall tillsättas, eller kanske redan har tillsatts, bör få sina direktiv utan att ha kravet på sig att föreslå att starta försöksverksamheten redan hösten 1996. Den bör lämna förslag om mål för en kvalificerad yrkesut- bildning, antagning och urval av studerande, organi- sation med tillräcklig och nödvändig flexibilitet och hur samarbetet i stort skall gå till med andra utbild- ningssamordnare och med företag, branscher och organisationer. Kommittén bör också få tid till att ta del av de utredningar som nu arbetar med liknande frågor. Likaså måste kommittén klargöra de studeran- des ställning och rättssäkerhet dels i relation till de arbetsplatser som skall ansvara för lärandet på ar- betsplatserna, dels när det gäller deras frihet att efter utbildningen söka anställningar i något annat företag eller organisation, dels hur studierna skall tillgodo- räknas och bedömas i förhållande till andra studier inom högskolan. Förhållandet mellan denna nya verk- samhet och befintliga YTH-utbildningar måste också klargöras och eventuell samordning sonderas. Företa- gen bör på något sätt lämna garantier för ett långsik- tigt intresse för att delta i detta. Utan en sådan bin- dande garanti riskerar kontinuiteten i lärandet, vilket krävs för att verksamheten skall kunna utvecklas positivt och med nödvändig kvalitet. Hur lärandet på arbetsplatsen skall finansieras lik- som kravet på dem som skall vara handledare och lärare är synnerligen oklart. Internationella erfarenhe- ter av kvalificerad yrkesutbildning bör studeras, inte för att kopieras men kanske för att vi skall kunna lära oss av de misstag som har begåtts. Alla dessa frågor bör ha ett svar innan verksamhe- ten startar. Folkpartiet är sammanfattningsvis positivt till tan- ken om att starta en kvalificerad yrkesutbildning. Men vi tycker att förutsättningarna måste ges klarare kon- turer innan 1 700 studerande skall delta i en utbild- ning. När ett mer gediget förarbete är genomfört bör platser och pengar beslutas av riksdagen. Där är vår kritik till utskottsmajoriteten. Man tar på sig ett stort ansvar om man tror att det här skall kunna ske redan till hösten för alla de studerande som kommer att söka eller har sökt till denna utbildning. Utbildning handlar inte bara om utbildningsplatser, utan också om kvali- tet. Det är minst lika viktigt att vi kan garantera det i riksdagen innan vi beslutar om att starta en verksam- het och skjuta till resurser. Jag vill avslutningsvis för Folkpartiets del yrka bi- fall till reservationerna 1 och 19. 0315680549012 N 2010-01-01 00:00:00 230747 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0989/#anf196