<anforande>
<dok_hangar_id>2349112</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:83 Fredagen den 19 april</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>1996-04-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1995/96:164 om skolundervisningnes kvalitet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>0E7F6503-4890-448E-BCE7-73B9C9431669</anforande_id>
<anforande_nummer>77</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Margareta E Nordenvall har frågat
mig om åtgärder för att säkra skolundervisningens
kvalitet.

Skolans kvalitet är en stor och viktig fråga. Det
skall vara roligt, tryggt och lärorikt att gå i skolan.
Kvalitet är tillsammans med rättvisa och demokrati de
ben som regeringens skolpolitik vilar på. Kvalitet i
förhållande till satsade resurser och hur resurserna på
bästa sätt skall kunna användas är också frågor som vi
tillsammans med så gott som alla industrialiserade
länder nu ägnar stor uppmärksamhet.

Det ligger i Skolverkets uppdrag att ha tillsyn så-
väl över det offentliga skolväsendet som över fristå-
ende skolor. Enligt regeringens beslut skall tillsynen
över det offentliga skolväsendet liksom granskningen
av de kommunala skolhuvudmännens och skolornas
egna arbete utökas. Skolverket har nyligen redovisat
det aktuella tillståndet i svensk skola - Bilden av
skolan 1996 - som underlag för bedömningar och
beslut i regering och riksdag.

Svensk skolundervisning håller en god standard.
Det finns betydligt mindre skillnader mellan skolor i
vårt land än i de flesta andra länder. Elever med
mycket goda resultat hävdar sig väl i konkurrens med
motsvarande grupper i andra länder såväl kvantitativt
som nivåmässigt. Det vet vi genom internationella
undersökningar av grundläggande färdigheter som
läsning, skrivning och matematik. En nyligen publice-
rad OECD-studie av vuxnas läsfärdighet visar t.ex. att
Sverige har de totalt sett klart bästa resultaten, såväl
lägst andel lågpresterande som högst andel högpreste-
rande. Detta är ett resultat av den utbildningspolitik,
omkring vilken stor enighet har rått, vars bärande
tanke kan sammanfattas i devisen En skola för alla.

Men även om de genomsnittliga resultaten för
svensk skola är bra så räcker inte detta. Det är oaccep-
tabelt att vissa elever i dag går igenom skolan med
otillräckliga kunskaper, låga betyg eller utan att få
fullständiga avgångsbetyg. Och än värre är att alldeles
för många elever lämnar skolan med motvilja eller
bristande självförtroende. Kommunernas ansvar att se
till att alla elever har tillräckliga kunskaper när de går
ut skolan har blivit tydligt.

Kommunerna är ännu inte tillräckligt bra på att
själva följa upp och utvärdera sin verksamhet. Skol-
verket bör påskynda en utveckling av kvalitetssäk-
ringssystem som gör det möjligt att på nationell nivå
kontrollera att skolhuvudmännen lever upp till sina
åtaganden.

Jag är övertygad om att en kvalitetshöjning är
möjlig också inom ramen för de resurser som finns i
skolan. Utmaningen är att finna former för en peda-
gogisk utveckling inom ramen för ett decentraliserat
och målstyrt system. På regeringens uppdrag arbetar
därför Skolkommittén med att belysa det inre arbetet i
skolan och föreslå åtgärder för att stimulera den peda-
gogiska utvecklingen och undanröja hinder som kan
finnas för den.
</anforandetext>
<intressent_id>011731125914</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>230267</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0983/#anf77</protokoll_url_www>
</anforande>
