2349112 GJ0983 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:83 Fredagen den 19 april 1995/96 83 1996-04-19 00:00:00 Svar på interpellation 1995/96:158 om gymnasieskolan interpellationsdebatt 50CA1482-A88A-4174-A4AA-2F0FDE170B6C 73 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) s Fru talman! Låt mig ta den sista frågan först. Det verkar som om Ulf Melin inte riktigt har förstått re- geringens förslag. Regeringen ser inte detta med vem som är huvudman för gymnasietutbildningen som den viktigaste frågan. Däremot vill vi, och jag, att kommunerna skall kunna äga hela frågan om gymnasieskolan. Det skall vara kommunen som avgör om man vill ha ett samar- bete med landstinget eller inte. Det är det förslag vi kommer att lägga fram på sikt. Den gamla regleringen av huvudmannaskapet var en kompromiss som föranleddes av den antagonism som i vissa avseenden rådde mellan landstingen och kommunerna när man tog beslutet om den nya gym- nasieskolan. I dag har vi ett annat läge. Den viktiga frågan är inte vem som är huvudman. Det gäller kommunernas möjlighet att vara ansvariga för hela utbildningen. Det gäller också deras möjlighet att, när de finner det lämpligt, använda sig av ett samarbete med landstingen. Därför kommer regeringen inte att föreslå att landstingen inte skall få vara huvudman för utbild- ningar i framtiden. Däremot kommer regeringen i ett senare skede att föreslå att kommunen skall avgöra om man vill bedriva utbildningen i egen regi, i samar- bete med annan kommun eller i samarbete med landstinget. Jag tror att det vore bra för moderaterna över lag om man inte vore så fixerade vid frågan om vem som är huvudman för utbildningen. Det är en fixering som återkommer också när det gäller fristående skolor. Det bör finnas fristående skolor - också som ett komple- ment till de kommunala och landstingskommunala gymnasieutbildningarna. Jag tror dock att det är en felsyn att göra huvudmannaskapet till ett huvudnum- mer när det gäller gymnasieskolans kvalitet. Jag vill, när det gäller behörigheten, också säga att det har varit svenska och engelska man har ställt krav på. Nu gör Ulf Melin en jämförelse och säger att man inte kräver godkänt i samtliga kärnämnen - de är ju åtta stycken. Nu säger vi i stället 90 % av de totala kurserna. Jag menar att det här faktiskt är en skärp- ning i förhållande till vad som gäller i dag, även om man inte på samma sätt pekar ut vissa ämnen i fråga om den allmänna behörigheten. Däremot finns ju ämnena utpekade när det gäller den särskilda behö- righeten. Jag vill, fru talman, avsluta med att säga att jag tycker att det fel och litet konstigt att anklaga mig för att inte vilja komma med förslag, utan att överlåta åt andra att göra det. Jag talar ju här om att regeringen om en månad kommer att lägga fram en proposition som berör precis de här frågorna. Det är ganska na- turligt att mina konkreta svar får vänta tills dess att beredningsarbetet är klart och propositionen kan läg- gas fram. Jag vill också varna för att vi får en diskussion där begreppet kvalitet blir liktydigt med vad Sveriges riksdag eller Sveriges regering särskilt bestämmer. Begreppet kvalitet är viktigare än så. Det rymmer mycket mer än vad ett beslut gör. Det måste mätas och ställas mot verkligheten. Jag tror att det är viktigt att vi på skolans område behöver bli bättre på att värdera kvalitet. Det har vi hittills varit alldeles för dåliga på. Mycket av skolde- batten har handlat om att värdera skolpolitiska beslut i förhållande till andra skolpolitiska beslut. Det har i mindre utsträckning varit fråga om att värdera den konkreta verkligheten och kvaliteten ute i skolorna. Det måste ju ändå vara den som är utgångspunkt för allt kvalitetshöjande arbete och för alla kvalitetshö- jande åtgärder. 011731125914 N 2010-01-01 00:00:00 230263 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0983/#anf73