<anforande>
<dok_hangar_id>2349110</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0981</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:81 Onsdagen den 17 april</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>81</dok_nummer>
<dok_datum>1996-04-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Länsindelningen i Skåne och Västsverige </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>11807BF4-81C4-4E04-815A-E7934935FFBA</anforande_id>
<anforande_nummer>26</anforande_nummer>
<talare>LENNART NILSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag skall inte här ge mig in på någon
större diskussion om Regionberedningens betänkan-
de, eftersom, som det skrivs i vårt utskottsbetänkande,
regeringen kommer att återkomma till denna fråga,
som naturligtvis är angelägen för oss alla. Det vittnar
den enighet som finns i utskottsbetänkandet om.

Denna fråga handlar om huruvida man skall bilda
ett län i Skåne genom en sammanslagning av Kristi-
anstads och Malmöhus län. Det råder en bred enighet
om att man bör göra detta. Därför finns det naturligt-
vis också med i förslaget.

Däremot finns det, i alla fall i remissorganen, en
oenighet om just residensstaden. Det är angeläget att
påpeka det som utskottet skriver. Regeringen kommer
att återkomma till frågan om var residensstaden skall
ligga under maj. Vi har betonat i utskottsbetänkandet
att det är viktigt att det blir en regional balans inom
Skåne när det gäller dessa olika verksamheter, så att
man inte utarmar olika delar av Skåne län.

Den andra delen, som handlar om Västsverige, är
som det sägs i utlåtandet föremål för en utredning.
Man skall titta på de olika delarna av Västsverige och
se hur detta västsvenska län skall se ut. Det är framför
allt kommunerna i utkanten av både Älvsborgs län
och naturligtvis Skaraborgs län som berörs.

Jag tycker att det finns en onödig misstänksamhet
fån reservanterna. De utgår ifrån att direktiven är så
snäva att utredningsmannen inte kan jobba förutsätt-
ningslöst. Jag utgår ifrån att man i utredningarna
arbetar förutsättningslöst och inte har förutfattade
meningar om hur ett västsvenskt län skall se ut.

Den diskussion man för i reservationerna handlar
om folkomröstningar. Jag instämmer i den inställning
som Per Lager och Owe Hellberg har redovisat, näm-
ligen att beslut skall fattas så nära människorna som
möjligt. Det innebär naturligtvis att man skall kunna
avkräva politiska företrädare ett ansvar oavsett om
frågorna ligger hos kommunen eller landstinget. Om
man har det som utgångspunkt stämmer det inte rik-
tigt att vi här i riksdagen skall tala om för människor
hur de skall göra.

Om man i någon kommun, Falköping t.ex., vill ha
en folkomröstning om dessa frågor, är det bara för
kommunen att bestämma sig för att hålla en folkom-
röstning. Det behöver inte vi tala om från Sveriges
riksdag.

Vi gör två tillkännagivanden kring denna fråga.
Jag är medveten om att många av dessa frågor hänger
ihop med hur vi vill att framtiden skall se ut när det
gäller den regionala demokratin - vilka uppgifter som
skall ligga på det ena eller det andra organet.

Från socialdemokratins sida har vi sagt att det bör
finnas tre nivåer i Sverige. Det handlar om kommu-
nerna. Det handlar om landstingen, eller vad de nu
skall kallas i framtiden - det vet inte jag. Så finns det
staten. Det finns alltså tre beskattningsnivåer.

Vi har i ett tillkännagivande sagt att man måste
plocka med de frågorna i en kommande proposition,
som förra statsrådet Jan Nygren har aviserat till maj.
Jag utgår ifrån att vi här i denna kammare kommer att
få diskutera de regionala frågorna under året för att ta
ställning till hur man skall utveckla den regionala
demokratin.

Den andra del som berördes här tidigare är de be-
springskrav som finns när man slår ihop de olika
länen. Vi har lyssnat på företrädare från de olika
länsmyndigheterna. Utskottet konstaterar att regering-
en måste återkomma. Det är kanske inte exakt just de
utgångspunkter man har haft för besparingar som
skall vara rådande när man fattar beslut, utan man
måste se frågan i sin helhet och kanske göra andra
bedömningar än dem som Statskontoret har gjort i
sina utgångspunkter när det gäller besparingar.

Om man gör en sammanslagning av olika län
måste man naturligtvis också bedöma helheten. Där-
för ger utskottet regeringen till känna att regeringen
måste titta på dessa besparingskrav och återkomma i
samband med budgetarbetet i höst, för att vi skall få
en helhetsbild.

Fru talman! Det råder alltså en bred enighet just
kring de sakfrågor som behandlas. När det gäller de
regionala frågorna får vi naturligtvis återkomma. Vi
gör två tillkännagivanden till regeringen i utskottsbe-
tänkandet. Härmed yrkar jag bifall till hemställan i
betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0446973363306</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>229947</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0981/#anf26</protokoll_url_www>
</anforande>
