2349109 GJ0980 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:80 Tisdagen den 16 april 1995/96 80 1996-04-16 00:00:00 Remissdebatt remissdebatt FD3EB52E-A36B-4AA9-B1C7-6D1BBBB6884D 8 MATS ODELL (kds) kds Fru talman! Först vill jag hälsa Erik Åsbrink väl- kommen tillbaka till Finansdepartementet och till denna kammare. Jag ser fram emot ett givande samar- bete. Regeringen har satt arbetslösheten i fokus ända sedan den tillträdde. Man vann ju noga räknat valet 1994 på ett löfte om att redan 1995 komma ned till en arbetslöshet på 5 %. De förslag man har samlat sig kring för att infria dessa löften är fem stora proposi- tioner. I samtliga dessa fem matcher som regeringen gått mot arbetslösheten har man förlorat. Det står nu fem-noll till den arbetslöshet som i dag noteras till totalt ca 13 %. Sverige har under 25 år haft en alldeles för svag ekonomisk tillväxt. Det är detta som är roten till da- gens arbetslöshet och ekonomiska problem. Då tycker jag att det är ganska bekymmersamt att regeringen och den nye finansministern fortfarande, så vitt man kan utläsa från dokumenten, saknar såväl ideologi som strategi för tillväxt. Det är hårda ord, jag är med- veten om det. Men jag grundar dem på de fem pro- positioner som regeringen hittills har avlämnat. Man började ganska tragiskt. Man började nämli- gen med att gå åt helt fel håll. Man började med den s.k. återställarpropositionen med Vänsterpartiet hös- ten 1994. Sedan kom budgetpropositionen 1995. Den var tom på åtgärder för arbete och företagande. Även vårbudgeten samma år saknade jobbfrämjande åtgär- der, men då aviserade man samtidigt en särskild till- växtproposition. Denna kom mycket nära det totala misslyckandet och den totala besvikelsen för alla - utom möjligtvis för Kenth Pettersson och andra tradi- tionalister. Traditionalisterna firade stora triumfer med denna tillväxtproposition. Alla nytänkande och tillväxtfrämjande frågor la- des nämligen i utredningar, träda och långbänkar, främst för att inte störa en stundande partikongress. Nu har alltså ytterligare en vårbudget sett dagens ljus med samma nedslående resultat. Man undrar hur länge de arbetslösa på läktarna egentligen finner sig i dessa ständiga uppskov med att åstadkomma nya jobb. Har de lika mycket tid som regeringen tycks ha? Med regeringens frånvaro av tillväxtpolitik kom- mer Sverige att fastna i massarbetslöshet. Jag tror faktiskt, fru talman, att ekonomen Erik Åsbrink inser detta. Men han är uppenbarligen fjättrad av gamla klasskampsparoller och av en kvardröjande socialis- tisk bild av den svenske familjeföretagaren, som kapi- talägaren, motparten som betraktas genom Jantela- gens glasögon. Saken förvärras ytterligare av att en populistisk politik under åren i opposition ännu i denna dag up- penbarligen omöjliggör för regeringen att hantera tillväxtfrågorna rationellt såväl internt som externt. Det är klart att återställarna med Vänsterpartiet hösten 1994 gladde och stärkte Gudrun Schyman enormt. Det blev tillväxt för Vänsterpartiet och dess opinons- siffror. Det kändes naturligtvis ideologiskt rätt och politiskt skönt. Här stämde såväl karta som kompass fantastiskt bra med den egna verkligheten. Men dessa återställare drabbade med full kraft landets småföre- tagare; de som nu skall åstadkomma de nya jobben. Det fanns vissa förhoppningar om nytänkande ef- ter ett antal försöksballonger förra sommaren. De sändes upp av två här närvarande personer - de nya statsråden på Finansdepartementet, Erik Åsbrink och Thomas Östros. Då var de av allt att döma fortfarande i full intellektuell och politisk frihet. Men dessa mo- desta försök till en mer småföretagarvänlig tillväxt- politik sköts brutalt ner av målsökande tungt artilleri från alla traditionalismens borgar och bastioner inför partikongressen. Socialismen är nog bra när det gäller att fördela en kaka som tillåtits växa. Det tror jag. Men den är inte särskilt mycket att hålla i handen om man skall skapa tillväxt i mindre och medelstora företag. Både karta och kompass behöver uppdateras om Sverige skall kunna nå det högre tillväxtalternativ som regeringen redovisar i vårbudgeten och som klarar sysselsättning, statsfinanser och välfärd. Men enligt gällande karta och kompass skall nu i stället småföretagen ytterligare hämmas och skräm- mas. Nu skall dessa ofta späda plantor ta över ansva- ret för en hel månads arbetsgivarperiod i sjukförsäk- ringen. Detta kommer att bli en verklig judaskyss från regeringen till de späda nyföretagarplantorna. Försla- get har redan med rätta kraftfullt avvisats av företaga- re och deras organisationer. Effekten av förslaget blir att regeringen tvingar många hårt trängda företag att utöver rollen som statens kreditinstitut för förtida momsinbetalningar nu också fungera som försäk- ringsbolag och ta risker som definitivt minskar företa- gens benägenhet att satsa och nyanställa. Jag talade i dag på morgonen med ett av landets 70 nyföretagarcentrum, som kallas Jobs and society. Man kommer där i kontakt med människor som skall gå från arbetslöshet - som kostar samhället minst 100 000 kr om året för olika åtgärder och stöd - till att bli egna företagare som först skall tjäna in till sin egen lön och ovanpå detta lägga 33,06 % i sociala avgifter. Tanken att en sådan nyföretagare när en ytterligare medarbetare skall anställas och gå från arbetslöshet till ett fullbetalt arbete därutöver skall ta över en hel månad från sjukförsäkringen, vittnar om att vårbudgeten är en hastigt hopkommen kameral skrivbordsprodukt. Den vittnar om en skrämmande brist på förståelse för företagarnas situation. Både karta och kompass pekar fortfarande åt fel håll, Erik Åsbrink. Risken är stor att övervältringen av ansvaret för de anställdas sjukfrånvaro för hela fyra veckor kommer att öka arbetslösheten. Det kommer också att försvåra för vissa grupper att över huvud taget få ett fast jobb. Om förslaget skulle gå igenom kommer företagarna med ganska stor säkerhet att tvingas att börja forska i de arbetssökandes sjukdomshistoria. Detta främjar verkligen inte en väl fungerande och solidarisk ar- betsmarknad. Inte hjälper det heller dessa arbetssökande att re- geringen med Vänsterpartiets hjälp halverat perioden för prov- och visstidsanställningar. Inser inte rege- ringen att risken för rutinmässiga uppsägningar efter sex månader är överhängande, inte minst i dagens konjunkturläge? Vi kristdemokrater tror att massor med nya jobb skulle komma till om perioden där människor tillåts vara visstidsanställda ökade ordent- ligt, kanske ända upp till två år. Då skulle det i varje fall inte under den perioden finnas någon anledning till de rutinmässiga uppsägningar som i dag sker efter en sexmånadersperiod. Det är förvånansvärt hur okänsligt regeringen be- handlar utsatta grupper som pensionärer, barnfamiljer, landsbygdens folk och folket i tredje världen. Pensio- närerna och de fattiga i tredje världen har ingen strej- krätt och kan alltså inte strejka. Därför verkar de lämnas därhän. De inbjuds antagligen inte heller till kafferepen i Rosenbad framöver. Vi kristdemokrater kommer i vår motion att bestämt motsätta oss ned- skärningarna i bostadstillägget för pensionärerna, liksom modellen för högkostnadsskyddet. Vi är i socialdemokraternas Sverige på väg mot en situation där allt fler av dem som varit med och byggt upp det här fina landet knappast kommer att få råd att hämta ut den medicin som de är helt beroende av. Detta är icke acceptabelt. Nedskärningarna av biståndet är enligt min me- ning rent ut sagt fegt. De drabbade är på betryggande avstånd. De är värnlösa, medan vi i Sverige i dag köper läsk och snask för dubbelt så mycket som bi- stånd var innan vi började nedskärningarna. Sverige borde ha råd att avsätta en hundradel av vår bruttona- tionalinkomst till de allra fattigaste bröderna och systrarna på vår gemensamma planet. Inställningen till landsbygdens folk tycker jag också är litet märklig. Genom att avveckla ännu mer av jordbrukarnas avbytarverksamhet försvårar rege- ringen och även Centerpartiet, förvånansvärt nog, för att människor i hela landet skall kunna leva av lant- bruksverksamhet. Detta tillsammans med bensinskat- tehöjningar utan kompensation till glesbygden är verkligen ett kortsiktigt sätt att förvalta vår hårt träng- da landsbygd. Vi kristdemokrater är övertygade om att svensk ekonomi med en politik som fokuserar på ökat per- sonligt ansvarstagande, företagande och tillväxt kan nedbringa arbetslösheten till en väsentligt lägre nivå samtidigt som den långsiktigt säkrar ett hållbart so- cialt trygghetssystem där även pensionärer och barn- familjer får en dräglig tillvaro. Men om de nya jobben skall kunna skapas i den privata sektorn måste ett gynnsammare klimat för små- och nyföretagande åstadkommas över hela landet. För att detta skall ske, fru talman, behövs uppenbarligen snarast en ny rege- ring. 0700424025906 N 2010-01-01 00:00:00 229832 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0980/#anf8