<anforande>
<dok_hangar_id>2349037</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ098</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:8 Fredagen den 13 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>8</dok_nummer>
<dok_datum>1995-10-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 7) </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>B618820B-3BE0-4E04-91BB-CEAFF59378EB</anforande_id>
<anforande_nummer>23</anforande_nummer>
<talare>KERSTIN HEINEMANN (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag skall ta upp en grupp som vi än-
nu inte har talat så mycket om i den här välfärdsdebat-
ten, nämligen de äldre.

Pensionsåldern är ju inte någon biologisk gräns.
Ingen av kroppens funktioner börjar försämras i just
den åldern. För många pensionärer återstår fortfaran-
de en tredjedel av vuxenlivet. Vi lever längre, och vi
är friskare. Många pensionärer lever ett aktivt liv och
uppfyller de drömmar de haft under sitt yrkesverk-
samma liv. De behöver inga insatser från samhället,
utan de är ofta en resurs både för barn och barnbarn
och även för sina jämnåriga.

Men detta gäller tyvärr inte alla, och även många
friska äldre oroas för den dag då de inte orkar ta hand
om sig själva eller sin make/maka. Det är då samhäl-
let har ett ansvar för att ge de äldre den vård och
omsorg som de behöver.

För Folkpartiet liberalerna har äldrefrågorna länge
haft sin givna plats högt upp på dagordningen. Det har
vi exempelvis visat på många håll i landet där vi haft
ansvar för sociala frågor, genom att göra besparingar
på andra områden och föra över pengar till äldreom-
sorgen. Det är därför vi med sådan envishet har käm-
pat för rätten till eget rum på sjukhemmen. Den frå-
gan blev för oss en symbol för vår vision om bättre
villkor för äldre och andra som behöver mycken tid
och omsorg, t.ex. de som drabbas av demenssjukdom.

Mycket har hänt till det bättre inom åldringsvår-
den, men vi anser ändå att det återstår mycket att
göra. Vi vet att behovet av att känna trygghet inför
ålderdomen är mycket stort. Det sker i dag stora för-
ändringar och besparingar som ökar den oron, och
många vågar inte lita på att deras behov kommer att
tillgodoses.

Vi vill därför stärka de äldres ställning genom att
upprätta en trygghetsgaranti för äldre. I socialtjänstla-
gen bör tydligare slås fast vilka skyldigheter kommu-
nerna har gentemot de äldre. Kommunerna skall till-
handahålla service av god kvalitet, bygga bostäder
och ge anhöriga stöd. Kommunerna har också en
viktig uppgift i att främja frivilliga insatser, t.ex. ge-
nom frivilligcentraler dit den som vill göra en insats
kan vända sig.

Herr talman! Innebörden av vårt förslag om trygg-
hetsgaranti för de äldre är att de får veta vilken ser-
vice de kan räkna med från äldreomsorgen och sjuk-
vården. Om den brister skall den enskilde kunna vän-
da sig till en namngiven person - en lokal äldreom-
budsman - för att få hjälp.

Folkpartiet liberalerna anser att följande mål skall
ha uppnåtts i alla kommuner och landsting senast år
2000:

- Rätt till lämplig bostad inom sex månader.

- Rätt till eget rum på sjukhem för den som så
önskar.

- Rätt till rimliga avgifter på sjukhem.

- Rätt till service för den som bor kvar hemma.

- Rätt till trygghetslarm.

- Rätt till en egen husläkare.

- Rätt att välja sjukvård vid behov.

- Rätt att välja, dvs. den äldres önskemål skall
tillgodoses så långt som möjligt

- Rätt till anhöriga att få stöd.

- Rätt till kompensation om service eller vård
uteblir eller försenas.

- Rätt till information och ytterligare bedömning-
ar, t.ex. vad gäller olika behandlingsmetoder eller
bedömning av ytterligare en läkare.

- Rätt att fråga och få hjälp när trygghetsgarantin
brister.

- Rätt till kunskap om åldrandet.

Våra krav är egentligen inte speciellt uppseende-
väckande, även om listan är lång. Det handlar endast
om krav på rättigheter för människor i en utsatt situa-
tion för att de skall kunna känna trygghet inför fram-
tiden och för att deras sista år i livet också skall bli år
att glädjas åt.

Herr talman! Hur vi utformar framtidens äldrevård
beror också på de attityder vi har till de äldre. Varför
säger vi "ung och vacker" men "gammal och ful"?
Lars Tornstam har i en av sina böcker refererat till en
uppsats av en tolvårig pojke som frågar: "Varför är
det finare att vara en gammal möbel än en gammal
människa?"

Vi måste i alla sammanhang arbeta för att ändra
attityderna till de äldre och åldrandet. Åldersdiskrimi-
nerande attityder och fördomsfull behandling av äldre
i vårt samhälle måste bekämpas med all kraft. Av-
slutningsvis, herr talman: Visst är gamla människor
vackra!
</anforandetext>
<intressent_id>0395042560705</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>223694</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ098/#anf23</protokoll_url_www>
</anforande>
