2349106 GJ0977 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:77 Torsdagen den 28 mars 1995/96 77 1996-03-28 00:00:00 Aktuell debatt: Mc-anknutet våld aktuell debatt FB42C670-2F46-4EC5-9BB8-A1AEE0E006DE 9 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) s Fru talman! Det är onekligen en styrka i den upp- gift som vårt samhälle, rättsväsende och även stats- makterna i form av regering och riksdag har att det finns en så bred enighet om att det är ett allvarligt problem. Det är också en styrka i att det finns en bred enighet vad beträffar vilka åtgärder som faktiskt måste vidtas när det t.ex. gäller att se över den lag- stiftning vi har och att främja en utveckling inom rättsväsendet som har en kapacitet att svara upp mot de krav som problemet ställer. Jag tänkte ändå kommentera några av de fråge- ställningar som har kommit upp i debatten vad gäller ändringar av lagstiftning. När det gäller frågan om skärpta straff för över- grepp i rättssak har jag för avsikt, som jag tidigare har meddelat, att komma med ett sådant förslag till riks- dagen. Jag hoppas kunna göra det redan under detta år. Jag kan bara beklaga att detta skall vara nödvän- digt att göra nu. Det var ju faktiskt så, att den borger- liga regeringen sänkte straffskalan för övergrepp i rättssak. För mig är det en obegriplig åtgärd. Detta skall vi rätta till. Jo, Gun Hellsvik, straffmaximum för normalstraffet när det gäller övergrepp i rättssak sänktes under den borgerliga tiden. Det skall vi höja. Det gäller även en översyn av den grova brottslighe- ten. När det gäller frågan om det över huvud taget skall ingå böter i straffskalan för detta brott anser jag att det givetvis skall göra det. När vi talar om över- grepp i rättssak talar vi om ett brott som kan se väl- digt olika ut. Jag tycker att det är att ge fullständigt fel föreställning att koppla ihop den typen av brottslighet vi talar om här i dag och möjligheten att döma ut böter. Där finns givetvis inget sammanhang. När vi talar om den typen av handlingar som är aktuella i dessa gängsammanhang är det aldrig fråga om ringa brottslighet eller något liknande. Då kommer bara fängelse i fråga. Låt oss icke ge en felaktig föreställ- ning om vad den nuvarande lagstiftningen syftar till. När det gäller de straffprocessuella tvångsmedlen har flera tagit upp frågan om hemlig avlyssning - det som i folkmun kallas för buggning. Som jag i tidigare sammanhang har sagt anser jag att det är en fråga som måste utredas. Vi måste mycket noggrant överväga om detta är ett nytt straffprocessuellt tvångsmedel som bör införas i vår rättsordning. Detta måste nog- grant övervägas. Det är verkligen ingenting som kan läggas fram som ett hastverk. Inte minst vill jag erinra om den debatt som hölls i kammaren när det förslag jag har lagt fram om hemlig kameraövervakning diskuterades. Siw Perssons parti hade ett motstånd mot mitt förslag att vi skulle införa hemlig kameraövervakning i den formen. Så var det. Skälet till det var att man ansåg att det inte var till- räckligt övervägt och att reglerna om i vilka samman- hang man kunde använda detta tvångsmedel skulle skärpas. Jag sympatiserar med den utgångspunkt som Folkpartiet hade där, nämligen att det är väldigt vik- tigt att överväga de motstridiga intressen som alltid finns i dessa sammanhang, nämligen integritetsskyd- det och effektiviteten i polisarbetet. När det gäller att införa ett nytt tvångsmedel, så som hemlig avlyssning, är det naturligtvis väldigt viktigt att man överväger gränsdragningen. I det sammanhanget överväger jag att vi måste titta närma- re på hur våra tvångsmedel fungerar och hitta bättre och noggranna avvägningar mellan integritetsskyddet och effektiviteten. Den frågan återkommer jag alltså till med ett förslag så småningom. När det gäller insatsstyrkan, som har tagits upp av flera, kan jag här säga det jag redan har sagt i flera sammanhang: Den frågan är föremål för en beredning. Vi ser över insatsstyrkans uppdrag i dag i departemen- tet. Vi kommer att se över om det är möjligt att vidga användningsområdet av denna särskilt kompetenta och välutbildade grupp. När det gäller annan lagstiftning skulle jag vilja passa på att säga att det viktiga är att se till att vi använder oss av den lagstiftning vi har. Vi har väldigt lätt, särskilt naturligtvis i denna kammare, att halka in på att kräva förändringar av lagstiftningen. Jag vill passa på att säga att vi har en mängd lagar som inte har nämnts i denna debatt som också kan komma till användning i detta sammanhang och kan ha större betydelse än vad vi hittills har sett. Hur är det t.ex. med olovlig kårverksamhet? Med stort intresse kom- mer jag att följa hur rättsväsendet ser över och använ- der lagstiftning som kanske kom till i en annan situa- tion i samhället, men som kan ha en tillämpning i dag. Den behöver kanske ses över när man har prövat hur den fungerar i dagens situation. 023712446506 N 2010-01-01 00:00:00 229462 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0977/#anf9