2349106 GJ0977 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:77 Torsdagen den 28 mars 1995/96 77 1996-03-28 00:00:00 Aktuell debatt: Mc-anknutet våld aktuell debatt 3C79C8DE-4D02-4ECD-B7FD-ABFC0EA32DFD 2 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) s Fru talman! Den brottslighet som är knuten till vissa motorcykelklubbar är av mycket allvarligt slag. Det är delvis fråga om grov och organiserad krimi- nalitet som måste bekämpas med kraft. Det förtjänar dock att betonas att det är fråga om vissa klubbar. Det finns också ett stort antal klubbar som bedriver en seriös verksamhet. Dessutom förekommer motsvaran- de brottslighet i andra gäng utan anknytning till mo- torcyklar. För att motverka denna brottslighet måste vi arbe- ta engagerat och på bred front. Det som i första hand krävs är polisiära resurser och väl utvecklade arbets- metoder hos såväl polis som åklagare. Men det är naturligtvis också nödvändigt att vi ser till att vi har en lagstiftning som medger ett effektivt arbete. Det är regeringens och denna riksdags ansvar att så är fallet. Insatser mot bl.a. mc-gäng med kriminell inrikt- ning har hög prioritet inom polisen. Bekämpandet av brottsligheten äger framför allt rum på lokal och regi- onal nivå. Som exempel på polisens insatser de senas- te åren kan följande nämnas: arbetsmetoderna har utvecklats, riktad spaning sker, extra personal har avsatts för såväl punktinsatser som längre aktioner, piketstyrkorna har fått ett speciellt ansvar i dessa frågor, länskriminalavdelningarna har fått samord- nande ansvar, underrättelseinhämtning har förbättrats, förundersökningar pågår ständigt och straffproces- suella tvångsmedel har använts i den omfattning som har varit möjligt. De här insatserna har givetvis gett resultat. Men arbetet kräver långsiktighet och ytterligare utveckling av arbetsmetoderna. Därför har man inom polisen enats om en gemensam och fördjupad strategi mot sådan brottslighet. Den strategin innebär bl.a. insatser för utbildning och metodutveckling. En samordnings- grupp har bildats med representanter för Rikskrimi- nalpolisen, polisen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Värmlands län, Uppsala län och Riksåklagaren. Gruppen påbörjade sitt arbete i januari i år. De kriminella gängen rör sig ofta utanför den egna etableringsorten och ibland utanför landets gränser. Av den anledningen är det självfallet viktigt med ett nära samarbete mellan olika polismyndigheter. Runt om i landet pågår också en uppbyggnad av särskilda kriminalunderrättelseenheter, som kommer att få en nyckelroll vid bekämpande av den här kriminaliteten. Ett fördjupat samarbete mellan polisen i övriga nor- diska länder har också inletts. Det innebär bl.a. att poliser från olika nordiska länder kommer att skickas som observatörer vid alla större mc-evenemang som kan ha anknytning till brottslig verksamhet. Jag vill också nämna att polisen sedan flera år har genomfört en kartläggning av de gäng vi nu talar om. Förutom att bidra till utredning av brott är det huvud- sakliga syftet med kartläggning att enskilda län så tidigt som möjligt skall få kunskap om förekomsten av eller planerad nyetablering av gäng med en krimi- nell inriktning. Den senaste tidens utveckling har lett till en ökad polisiär insats. Som exempel kan jag nämna att polis- myndigheten i Malmöhus län har satt in ytterligare ett tjugotal poliser i kampen mot mc-relaterad brottslig- het. Den lagstiftning vi har ger polis och åklagare stora möjligheter att bekämpa brottslighet av det här slaget. Detta konstaterades också vid den debatt som senast fördes om mc-anknuten brottslighet här i kammaren. Låt mig ändå nämna följande. När det gäller de straffprocessuella tvångsmedlen har lagändringar nyligen genomförts beträffande hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning som innnebär en anpassning till ny teknik och den avreglerade telemarknaden. Tillsammans med de förslag till ändringar i telelagen som nyligen överläm- nades till riksdagen ökar bl.a. möjligheterna att av- lyssna mobiltelefoner och telefonsamtal som har vida- rekoppling. Från den 1 februari i år finns vidare en möjlighet att, när det finns misstanke om allvarliga brott, bedri- va spaning med hjälp av fjärrmanövrerade övervak- ningskameror. Denna möjlighet innebär att polisen kan utföra spaningsuppgifter mot mål där det tidigare inte var möjligt. Polisen kan vidare utföra en effekti- vare spaning med större precision och, vilket är vik- tigt i dessa sammanhang, frigöra spaningspersonal för andra insatser. Regeringen skall, som jag tidigare har uppgivit, fortsätta att utveckla reglerna för straffprocessuella tvångsmedel, vilket bl.a. innebär att frågan om an- vändning av dolda mikrofoner kommer att utredas. Polisen måste också ges möjlighet att på ett effek- tivt sätt systematisera och bearbeta information som kommer fram vid den spaning som bedrivs. Som ni känner till gav regeringen under förra våren en utreda- re i uppdrag att lämna förslag till ett särskilt register i vilket uppgifter om sådan spaningsverksamhet kan sammanställas och bearbetas med hjäp av ADB. Ut- redarens uppdrag, som också innefattar att lämna förslag till ett DNA-register för polisen, kommer att överlämnas till mig i morgon. Ett annat område som aktualiseras i samband med gängbrottslighet är skyddet för vittnen och målsägan- de mot olika former av hot och påtryckningar. Jag är säker på att vi alla är eniga om att det är avgörande för en fungerande rättskipning att de som bevittnat brott, eller blivit utsatta för brott, också vågar berätta om detta för polisen och i domstol. Vi har i dag flera möjligheter att skydda vittnen och målsägande. Möjligheter att under förundersök- ningarna hålla målsägandes och vittnens personupp- gifter hemliga och att under domstolsförhandlingen hålla dem åtskilda från de tilltalade och åhörare är betydelsefulla åtgärder. När det är fråga om de riktigt allvarliga hoten finns möjlighet till livvaktsskydd och till att få använda fingerade personuppgifter, s.k. identitetsbyte. I andra fall kan mindre omfattande åtgärder vara tillräckliga såsom trygghetspaket och skyddade personuppgifter genom s.k. spärrmarkering eller kvarskrivning. På det här området kan vi göra mer. Ett arbete på- går också för att åstadkomma de förbättringar som kan behövas. För närvarande ses lagen om fingerade personuppgifter över av en särskild utredare. Vidare har Brottsofferutredningen i uppdrag att undersöka frågan om hot mot målsägande och vittnen och se vilka åtgärder som kan krävas. Hot mot vittnen är ett mycket allvarligt brott som dessutom utgör ett hot mot rättssystemet. I promemo- rian Vittnen och målsägande i domstol har det före- slagits straffskräpningar för övergrepp i rättssak. Regeringen kommer att för riksdagen förelägga för- slag till skärpningar av straffet för övergrepp i rätts- sak. Sverige deltar också i internationellt arbete om skydd för vittnen, både i Europarådet och inom EU. Användning av videoteknik har uppmärksammats särskilt i dessa sammanhang. Videoteknik kan använ- das både för att göra det möjligt att genomföra förhör med hotade personer och för att spela in förhör under förundersökningen. Jag tror att det i det här sammanhanget är viktigt att så tidigt som möjligt skaffa ett så bra utrednings- material som möjligt. Hot mot vittnen är i första hand intressant om hotet leder till ett försämrat bevisläge för åklagaren. Arbete pågår med att ge de legala förutsättningar- na för en användning av videoteknik vid domstol. På förundersökningsstadiet är sådan användning möjlig redan i dag. Vidare har riksåklagaren som ett led i arbetet med att utveckla metoder för att utreda och lagfara organi- serad brottslighet tagit fram rapporten Säkerhet och skydd för bevispersoner. Med bl.a. den rapporten som underlag genomför riksåklagaren ett tiotal seminarier runt om i landet. Seminarierna, där poliser och åklagare deltar, kom- mer att avslutas under april månad och därefter utvär- deras. En mera praktiskt inriktad handbok med åt- gärdsförslag kommer också att tas fram. Fru talman! Hos såväl polis som åklagare finns alltså utarbetade strategier för bekämpning av grov och organiserad brottslighet med mc-anknytning. Genom olika reformer har polisen också getts tillgång till effektiva redskap i kampen mot denna typ av brottslighet. Ändringar för att åstadkomma ytterligare restriktivitet och för att öka skyddet för målsägande och vittnen är dessutom föremål för beredning. Jag vågar påstå att viljan och engagemanget för att stoppa det hot mot rättssamhället som den här typen av brottslighet utgör är stort inom rättsväsendet och i det övriga samhället. Det finns en djup insikt om att samhället med kraft måste motverka uppkomsten av kriminella grupper som hotar såväl enskilda som själva rättssystemets funktion. Det visar inte minst denna debatt i kammaren. Vi har med andra ord en god beredskap inför den fortsatta kampen mot den här typen av brottslighet. 023712446506 N 2010-01-01 00:00:00 229455 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0977/#anf2