<anforande>
<dok_hangar_id>2349106</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0977</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:77 Torsdagen den 28 mars</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>77</dok_nummer>
<dok_datum>1996-03-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 7 §) EU:s regeringskonferens (forts. UU13)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>07D6D971-7B2E-4126-89A6-F5F6A563122C</anforande_id>
<anforande_nummer>158</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet BJÖRN VON SYDOW (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Statsförbundet upprätthålls så länge
staterna är herrar över fördragen. Däri ligger det fun-
damentala kravet på enhällighet. Det kommer att
förbli en svensk ståndpunkt och en ståndpunkt hos,
föreställer jag mig, praktiskt taget alla andra som
agerar som företrädare för staterna i Europa.

Frågan om en utträdesparagraf är väl utredd i en
rapport som publiceras i sin fulla version denna vecka
av två experter inom EU 96-kommitttén. De visar att
utträdesrätten föreligger folkrättsligt. Det kan sägas
att man kan ha en pragmatisk hållning, men att lansera
det är inte något som vi kommer att ha framgång med.
Det skall ju råda enhällighet. Minst en stat kommer att
motsätta sig det projektet. Ändå är det en realitet.
</anforandetext>
<intressent_id>0787533297400</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>229611</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0977/#anf158</protokoll_url_www>
</anforande>
