2349106 GJ0977 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:77 Torsdagen den 28 mars 1995/96 77 1996-03-28 00:00:00 (forts. från 7 §) EU:s regeringskonferens (forts. UU13) 4DB66900-FA21-4617-9D45-5F95DD7DC61B 116 BO KÖNBERG (fp) fp Fru talman! Vad är EU till för? Det liberala svaret på den frågan är att EU är till för att åstadkomma lösningar och svar på de gränsöverskridande proble- men och frågorna i vår världsdel. Det finns många sådana frågor. Den viktigaste av dem är freden. Den regeringskonferens som öppnas i morgon i Turin är till för att se över unionens grundlag. Den viktigaste uppgiften för konferensen är att underlätta för de länder i Central- och Östeuropa som så länge led under kommunismen att kunna bli medlemmar av EU, och detta så snart som möjligt. Vår uppgift är att bidra till att göra Europa helt. Denna uppfattning präglar i stora drag utskottets betänkande. Det är mycket bra. Från Folkpartiet libe- ralernas sida är vi glada över att denna vår uppfatt- ning tycks omfattas av nästan alla, eller kanske t.o.m. alla. Det verkar som om de svenska nejpartierna ser framför sig en mycket större union än nu, men en där Sverige skall ställa sig utanför. Skulle regeringskonferensen klara av att lägga en god grund för östutvidgningen och för Cyperns och Maltas medlemskap kommer konferensen att visa sig vara en av de allra viktigaste konferenserna i vår världsdel under detta sekel. Chanserna att kunna be- hålla freden ökar kraftigt om även de nya demokrati- erna blir medlemmar. Det är enligt vår mening viktigt inte bara att det blir av utan också att det sker snabbt. I valet mellan snabba medlemskap, med långa övergångsperioder för exempelvis jordbruket, och långa väntetider för medlemskapet väljer vi i Folkpartiet tveklöst det för- ra. Om östutvidgningen är den viktigaste frågan för freden är det också angeläget med förändrade besluts- regler inom den gemensamma utrikes- och säkerhets- politiken. Den nuvarande ordningen med enbart en- hällighetsbeslut, dvs. vetorätt för alla medlemmar, bör ändras så att vetorätten endast kvarstår i de fall ett lands vitala nationella intressen berörs. Även på denna punkt finner vi det tillfredsställan- de att regeringens och utskottsmajoritetens uppfatt- ning närmat sig den som vi förespråkar. Det är ett klart steg framåt att utskottet slår fast att Sverige konstruktivt skall delta i diskussioner om ändring av det nuvarande enhällighetskravet. Vi har därför valt att inte reservera oss på denna punkt. I den fortsatta debatten kommer Håkan Holmberg att närmare utveckla vår syn på utrikes- och säker- hetspolitiken i Europa. En europeisk union som omfattar nästan alla Eu- ropas demokratier är viktig inte enbart för freden utan också för friheten. Det finns en klar majoritet i alla tolv ansökarländerna för att bli medlemmar. Detta, tillsammans med det oavvisliga kravet på att medlem- skap kräver att landet måste vara en demokrati och en rättsstat, är viktigt för att stärka de goda krafterna i de nya demokratierna. Fru talman! Två viktiga gränsöverskridande pro- blem är den miljöförstöring och den brottslighet som går över gränserna. På dessa punkter har utskottsma- joriteten varit alldeles för kraftlös. Detta gäller förstås regeringspartiets företrädare men också - och mer förvånande - Moderaternas företrädare. Moderaterna är det enda oppositionsparti som inte på någon punkt har vare sig reservationer eller ens särskilda yttran- den. Den normala parlamentariska slutsatsen är ju att partiet i så fall instämmer på alla punkter med ut- skottsbetänkandet. Nu har jag dock förstått av Göran Lennmarkers inledande inlägg att det den här gången inte skall tolkas på det viset, även om intrycket kan vara så. Detta är ju inte något huvudproblem för oss andra, men jag förmodar att det kan bli ett problem för Mo- deraterna att tala om vad deras Europapolitik består i, exempelvis vad gäller sådana tunga frågor som mil- jöskatter, polissamarbete och subsidiaritet för att bara nämna tre. Om EU som företeelse skall finna stöd hos Euro- pas folk krävs naturligtvis att unionen visar sig ha förmåga att ta itu med de problem som plågar Europa. Ett sådant är den miljöförstöring som bärs med vindar och vatten mellan länderna och inte minst den som påverkar livsmiljön för oss alla. Uttunningen av ozon- skiktet och användning av fossil energi som spär på växthuseffekten är de värsta exemplen på det senare. Ett av de viktigaste medlen för att förbättra miljön är ekonomiska styrmedel. Om detta råder det numera i vårt land en bred enighet. Vad gäller miljöskatt på koldioxiden har vi kanske gått längst i Europa. Det är bra, men det finns förstås alltid en risk att mindre ansvarskännande länder inte bara låter bli utan också tjänar på det. Därför är det ett problem för miljön att miljöskatter inte kan användas inom EU om något land är emot. Det är bra i allmänhet att skatter är nationella be- slut och att det därför krävs enhällighet inom EU i dessa frågor. Men detta borde inte gälla miljöskatter. Detta inser alla miljövänner, och därför är vi många som kräver att beslut om miniminivåer för skatter på gränsöverskridande miljöutsläpp skall kunna fattas även om något land eller några länder är emot. Soci- aldemokraterna - och tydligen också Moderaterna - säger nej till denna reform. Om detta har vi talat många gånger - i EU- nämnden och även i denna kammare. Från den dåva- rande finansministern och nuvarande statsministern har svaret på förslaget till denna viktiga miljöreform alltid varit blankt nej. Andra ministrar har varit något mer öppna, men det har inte hjälpt. Den nye statsmi- nistern talar om miljön, men i dag - dagen innan regeringskonferensen öppnar - är fortfarande det socialdemokratiska och - tror jag - moderata beske- det: Nej, vetorätten över miljöskatterna skall bestå. På deras gärningar skola ni känna dem, står det i Skriften. Detta gäller alla människor, men inte minst politiker. Det är inte Göran Perssons tal som räknas. Det är hur han och hans partivänner röstar som räk- nas. Statsrådet von Sydow - som för övrigt hälsas välkommen till statsrådsjobbet, där han såvitt jag förstår skall syssla i huvudsak med handelsfrågor men uppenbarligen också en del med Europafrågor - har i dag möjlighet att meddela att hans partigrupp tänkt om och att Socialdemokraterna i omröstningen kom- mer att stödja någon av de reservationer som kräver ett borttagande av vetorätten mot miljöskatter - för- slagsvis Folkpartiets. Den bär nummer 24. Själva kommer vi om vår reservation faller att stödja Centerns reservation nummer 23, som i sak har samma krav som vår reservation. Om statsrådet inte vill göra det har de av hans partivänner som bryr sig om miljön inte bara verbalt utan också i handling möjlighet att stödja någon av de reservationer som vill ge den svenska regeringen samma mandat som den danska socialdemokratiskt ledda regeringen har skaffat sig, Ja, fru talman, det är så eländigt att de svenska socialdemokraterna nu planerar att aktivt motarbeta detta viktiga miljökrav som den danska delegationen avser att driva. I den efterföljande debatten kommer Eva Eriksson att ytterligare utveckla vår syn på miljöfrågorna och deras hantering inom EU. Fru talman! Ytterligare en stor gränsöverskridande fråga är kampen mot den internationella brottslighe- ten, inte minst narkotikasmugglingen. Det säger sig självt att en mycket verksam metod mot bovar som samarbetar är poliser som samarbetar. Det är väl känt och av utskottet bekräftat att en av de svagaste punk- terna i EU-samarbetet är samarbetet inom den s.k. tredje pelaren. Vad gäller kampen mot brottsligheten är man i ut- skottet alldeles för svag i sina krav. I den fortsatta debatten kommer vi från folkpartihåll att uppehålla oss även vid denna fråga. Fru talman! Det är viktigt att EU kan fatta bra be- slut som förbättrar förhållandena i medlemsländerna. Det är också viktigt att dessa bra beslut förankras väl bland befolkningen i de olika EU-länderna. Hur detta bäst skall ske i vårt land kommer vi att återkomma till i samband med konstitutionsutskottets utvärdering. Låt mig i dag begränsa mig till att säga att vi i Folk- partiet liberalerna tar dessa frågor om förankring och parlamentarisk kontroll på stort allvar. Vi var och är bland de främsta i att försvara svenskt medlemskap i EU. Det betyder inte att vi tycker att allt som EU gör är bra. Det betyder inte heller att vi i Sverige funnit den perfekta lösningen på hur viktiga EU-beslut skall förankras. På sikt bör EU-parlamentet få medbeslutanderätt när det gäller beslut som fattas på EU-nivå och där någon form av majoritetsbeslut används. Det är be- klagligt att så få andra delar vår uppfattning att demo- kratin inom EU behöver förstärkas både vad gäller de nationella parlamentens inflytande och vad gäller EU- parlamentets roll. Fru talman! Gång på gång har vi slagit fast att EU skall handla om de gränsöverskridande frågorna. Detta har lett oss till krav på bättre samarbete inom några av de områden som jag nämnt. En liberalt präglad närhetsprincip innebär att be- slut i första hand skall fattas av den enskilde och av hans eller hennes familj eller - i de fall där detta inte går - så nära den enskilde som möjligt. För att den folkliga uppslutningen bakom EU och dess beslut skall kunna förstärkas krävs bl.a. att beslut som inte behöver fattas på EU-nivå inte heller fattas där. Det är inte nödvändigt att Norrtäljebussarnas eventuella behov av färdskrivare avgörs i Bryssel. Det har rått bred enighet i vårt land om att de cent- rala delarna av välfärdspolitiken bara skall harmoni- seras i den utsträckning som har att göra med den fria rörligheten inom EU. Efter det att EU-nämnden förra fredagen behandlade frågan om direktiv vad gäller föräldraledigheten är det oklart om denna enighet består. Denna gång innebär detta kanske inte så stora komplikationer för Sverige, eftersom de svenska rättigheterna går långt utöver det föreslagna direkti- vets. Nästa gång och gången därpå innebär det kanske heller inga problem för Sverige. Men det är klart att om man fortsätter på den inslagna vägen så kommer det att uppstå problem. Vi har i vår motion slagit vakt om subsidiaritets- principen. Vi gör det också i en av våra reservationer. Fru talman! Det är utmärkt att enigheten är stor om att östutvidgningen är den viktigaste frågan. Det är mindre bra att vi inte har kunnat nå större enighet om att de gränsöverskridande frågorna hör hemma på EU-nivå, där de bör hanteras effektivt, och att de övriga frågorna skall klaras inom varje land. Fru talman! Jag ställer mig bakom Folkpartiets re- servationer med undantag av reservation nr 10 som rör barnkonventionen, där vi tidigare i denna kamma- re har redovisat bedömningen att det kan klaras på annat sätt i svensk lagstiftning. För att spara tid yrkar vi bifall bara till våra reservationer nr 12 om småföre- tagen och nr 24 om miljöskatter. 0384833975200 N 2010-01-01 00:00:00 229569 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0977/#anf116