2349105 GJ0976 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:76 Onsdagen den 27 mars 1995/96 76 1996-03-27 00:00:00 Vår miljö - Miljöarbetet under året E0A74CDB-A1CF-4416-8A03-7110F261850E 200 INGEMAR JOSEFSSON (s) s Herr talman! Dagens debatt handlar om regering- ens skrivelse Vår miljö och utskottsyttrande om den. Vår miljö är en redovisning av miljöarbetet under 1995. Regeringens skrivelse utgör ett bra komplement till debatten som vi annars har kring budgeten och ger också en möjlighet till uppföljning av genomförda åtgärder. Formen kan diskuteras, särskilt kanske efter dagen debatt. I många kommuner söker man nu nya former för s.k. miljöbudgetar och miljöbokslut. En liknande diskussion kan på sikt också påbörjas på det statliga planet. I avvaktan på detta är den här typen av skrivel- se en bra metod eller väg att börja med. Men det klart att vi ser att vi får en allmän remissdebatt som inte behandlar det som utskottet de facto har behandlat. Vad gäller årets skrivelse vill jag särskilt framhål- la att jag sätter stort värde på det redovisade arbetet med de globala frågorna, t.ex. föroreningarna av ha- ven, klimatfrågorna, den biologiska mångfalden och de ökade insatserna som redovisas för de här område- na. Regeringen visar i skrivelsen hur Sverige fullföljer utfasningen av farliga kemikalier och hur detta arbete nu fullföljs i EU. Våra erfarenheter kan komma också andra till del och till glädje i EU. Men genom EU kan också andras erfarenheter bli tillgängliga för oss. Och det kanske ofta kommer bort i debatten att vi också har att hämta och inte bara att ge. För egen del konstaterar jag med glädje att krets- loppsarbetet är prioriterat och att producentansvaret utvecklas. Det finns problem, men man kan gå vidare på den inslagna vägen. Till det positiva vill jag också nämna skyddet av den biologiska mångfalden och Sveriges förslag om en strategi mot försurningen som EU nu också har beslutat att ta fram. Redovisningen bekräftar också att miljöpolitiken bidrar till moderniseringen av det svenska näringslivet. Miljöförbättringarna har blivit viktiga konkurrensfördelar. Miljöpolitiken kan också ge nya arbetstillfällen. Detta är ett område som vi ofta kan få bevis för att företagarna kan säga att genom att vi har haft svensk lagstiftning som har drivit fram miljöförbättringar har detta också inneburit konkurrensfördelar internatio- nellt sett. Ibland kan man t.o.m. uppleva företagare som med förvåning konstaterar att det som de själva tidigare var emot också har gett dem dessa konkur- rensfördelar. Jag tror inte att vi skall glömma bort det, och jag tror att nya krav som kommer att ställas kommer att ge samma effekter. Detta sista konstaterande leder mig också direkt till den första av de angivna reservationerna från Mo- derata samlingspartiet i vilken det krävs en ompröv- ning av de miljöpolitiska medlen. Vilken omprövning är det som man förväntar sig? Jo, reservanterna påstår att marknadernas och kundernas miljökrav snabbare leder till miljöförbättringar än regleringar. Med reg- leringar avses här lagstiftning. Göte Jonsson säger i sitt inlägg att det krävs mer optimism i miljödebatten. Ja, detta är väl optimism. Att näringslivet och de agerande på egen hand skulle ha klarat detta bättre utan pådrivare från samhällets sida kallar jag optimism. Man tar sig nästan för pan- nan. Vilka miljölagar är det som man avser? Vad är det som denna riksdag har fattat beslut om och som, om vi hade avstått från att lagstifta, skulle ha lett till en bättre miljö? Är det avgaskraven, katalytisk rening, som Moderaterna avser? Uppenbarligen inte, eftersom det är ett moderat krav fick vi veta för en stund sedan. Det var en nyhet för alla utom för Göte Jonsson. Är det inom kemikalieområdet som Moderaterna anser att det inte behövs lagar? Är det så? Eller menar Göte Jonsson att svavelutsläppen skulle ha minskat mer utan lagstiftning? Göte Jonsson, vad är det som skulle ha blivit bättre utan lagstiftning och utan att riksdagen hade drivit på? Detta har faktiskt gett oss en rad kon- kurrensfördelar som jag tidigare har redovisat och som tas upp i miljöskrivelsen. Några exempel borde väl vara på sin plats och inte bara svepande formule- ringar, eller hur, Göte Jonsson? Herr talman! Låt mig gå vidare till nästa reserva- tion, reservation 9, som Moderaterna har skrivit till- sammans med Folkpartiet och Miljöpartiet som avser jordbruket och miljön. Här är det slut med tilltron till marknaden. Här kräver man ytterligare samhällsinsat- ser. Det finns inget samband mellan reservation 1 och reservation 9. Det föreslås att riksdagen ger regering- en till känna att det skall ske en ökning av stödet till jordbruket. I reservationen framgår inte med vilka summor som man vill öka stödet eller var den svenska andelen av stödet skall tas. Kan vi möjligen få veta det i dag, alltså hur mycket pengar det handlar om och varifrån de skall tas? Det vore särskilt intressant att få veta varifrån pengarna skall tas. Denna reservation visar på ett problem som är viktigt och som därför också uppmärksammas av både regeringen och utskottsmajoriteten. Frågan gäller näringsläckaget från jordbruket. De senaste årtionde- nas övergång till ett allt intensivare och tekniskt ef- fektivare jordbruk har påverkat miljön negativt. Kra- ven på större odlingsenheter har bl.a. lett till utdik- ningar och torrläggningar av våtmarker i anslutning till åkermark. Därmed försvinner viktiga biotoper och förutsättningarna för vissa arter i Sveriges flora och fauna. Det intensiva jordbruket utarmar jorden, och de stora boskapsbesättningarna skapar överskott på göd- sel - problem som också utskottet har bedömt med utgångspunkt i regeringens skrivelse. Utskottet konstaterar att det svenska miljöpro- grammet godkändes av kommissionen så sent som den 17 augusti 1995. Detta till trots har regeringen redan den 22 januari i år gett Jordbruksverket och Naturvårdsverket i uppdrag att göra en samlad utvär- dering av miljöprogrammet. I uppdraget ingår bl.a. att granska kriterierna för områdesavgränsningarna för stödet och för att bevara ett öppet odlingslandskap. Enligt utskottet överensstämmer uppdraget med vad som föreslås i dessa delar i motionen. Därutöver har också jordbruksministern i kammaren redovisat att en översyn och utvärdering av miljöprogrammet kommer att göras inom mandatperioden. Till detta skulle man också kunna lägga att det går att följa upp dessa frågor och ta initiativ genom det arbete som nu också bedrivs i Komi Kopp, där reser- vanternas partier ingår. Herr talman! Jag yrkar avslag på reservationen. Till betänkandet är ett yttrande från utrikesutskot- tet fogat, vilket beaktas i jordbruksutskottets betän- kande. I yttrandet behandlas bl.a. miljöfrågor när det gäller Östersjön och Sveriges miljöarbete i EU. Det är viktiga frågor som ges en bra redovisning, och jag rekommenderar fler att läsa utrikesutskottets remiss till jordbruksutskottet. Efter att under lång tid ha lyssnat till denna debatt blir jag litet förvånad över den debatt som Lennart Daléus för här och som en del andra var inne på. I ena stunden säger Gudrun Lindvall, tror jag, att det inte har hänt något sedan 1991. Stunden efter säger Len- nart Daléus att allt har hänt mellan 1991 och 1994. För den som lyssnar måste det vara alldeles hopplöst att förstå hur svensk miljöpolitik har bedri- vits. Men i grunden är det något fel om vi i kammaren diskuterar om vem som var först och vem som är bäst. Hela den partiledardebatt som vi hade på förmiddagen visade snarare hur vi gemensamt skulle gå vidare. Efter att ha påstått att man vill något i miljöpolitiken tar talarna ära och heder av varandra när det gäller vem som har gjort mest under respektive mandatperi- od. Det är klart att vi inte kommer att komma någon vart med den inställningen. Lennart Daléus talar ju som om han hade suttit ensam i regeringen under tre år. Där fanns inga moderater, inga folkpartister, inga från kds, och såvitt jag förstod fanns det inte heller några centerpartister, utan han var väl ensam. Han uppmanade miljöministern att ta sig upp på barrika- den, och såvitt jag förstod så rumlade han själv om- kring där för jämnan. Men det går inte att beskriva det på detta enkla sätt. Så mycket hände inte, men samti- digt var det naturligtvis inte på det sättet att inga frå- gor togs upp och belystes. I skrivelsen som vi diskuterar tas föregående års miljöarbete upp. Därför är det naturligtvis intressant att utifrån den göra avstamp för vad vi tillsammans kan göra på miljöområdet framåt i tiden. Vad kommer att ske framåt i tiden? Det kommer inte att löna sig att försöka tala om vem som först uppfann ett ord eller en fras, utan det kommer att handla om hur vi skall gå vidare. När man lyssnar länge blir man nästan som den som sitter vid TV-apparaten och undrar: Vad är det de vill? Vad är deras mål? Till slut vill jag säga att utskottet inte har några invändningar mot regeringens redovisning. Samtliga motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning till vad som har anförts i skrivelsen. Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i jord- bruksutskottets betänkande. 0489591175704 N 2010-01-01 00:00:00 229433 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0976/#anf200