<anforande>
<dok_hangar_id>2349089</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0960</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:60 Torsdagen den 22 februari</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>60</dok_nummer>
<dok_datum>1996-02-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1995/96:81 om mammografiscreening</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>0478E01A-59FE-40F7-A8E5-0172A9912C72</anforande_id>
<anforande_nummer>32</anforande_nummer>
<talare>CHATRINE PÅLSSON (kds)</talare>
<parti>kds</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det Ingela Thalén i dag sagt i kamma-
ren upplever jag som en tydlig signal. Jag vet också
att konferensen i Falun kommer att behandla den här
frågan och möjligen justera en del regler och riktlin-
jer.

Många kvinnor kallas tillbaka till mammografi-
screening. Den oro de känner inför det beror på hur de
blev informerade när undersökningen gjordes. Om
man blir informerad om att det kan behöva tas ytterli-
gare bilder eller att det finns tillstånd som kan behöva
undersökas ytterligare, blir man inte lika ängslig. Jag
har arbetat inom sjukvården under många år, och jag
vet att det kan finnas andra saker vid röntgenunder-
sökningar som gör att man behöver komma tillbaka
för en ny kontroll. Det är naturligtvis en informations-
sak. Men den eventuella oron har, tycker jag, en un-
derordnad betydelse i förhållande till de liv som räd-
das.

Eftersom cancergåtan tyvärr fortfarande är olöst
måste vi hitta metoder att bota. Den enda metod som
vi har, fru talman, är den som jag anvisade i mitt förra
inlägg, nämligen att försöka hitta cancertumören så
tidigt som möjligt. Därför tycker jag att vi inte får
spara någon energi eller några krafter, utan vi måste
ge allt för att bota.

Jag tycker vidare att det är väldigt bra att Ingela
Thalén i dag i kammaren sagt att det inte är förenligt
med de råd som vi nu har. Jag vill understryka vikten
av att sjukvårdshuvudmännen, både kommuner och
landsting, får möjlighet att själva bestämma. Men de
behöver litet signaler från Socialdepartementet och
riksdagen ibland, som gör att de kan få litet hjälp i de
oerhört svåra prioriteringarna. Jag tror att de allra
flesta, om inte alla, kommun- och landstingspolitiker
vill fatta riktiga beslut. Eftersom frågan om mammo-
grafi diskuterats under så lång tid och man kanske inte
har klart för sig vad alla de stora studier som lagts
fram och alla olika undersökningar som genomförts
riktigt har visat, finns det anledning att vi i parlamen-
tet lyfter fram frågan och gör det för alla de kvinnor
som i dag känner oro för att man inte skall få använda
sig av denna metod.
</anforandetext>
<intressent_id>0377384542907</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>228392</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0960/#anf32</protokoll_url_www>
</anforande>
