<anforande>
<dok_hangar_id>2349089</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0960</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:60 Torsdagen den 22 februari</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>60</dok_nummer>
<dok_datum>1996-02-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1995/96:81 om mammografiscreening</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>FDF50A0C-C99E-4B29-802F-C7727C87DB03</anforande_id>
<anforande_nummer>30</anforande_nummer>
<talare>MARGARETA E NORDENVALL (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Bröstcancer är den vanligaste cancer-
sjukdomen hos kvinnor. Ungefär var sjätte eller var
sjunde kvinna drabbas i dag av bröstcancer. Om sjuk-
domen upptäcks i tid är prognosen god, och ju tidigare
den upptäcks desto större är möjligheten till bröstbe-
varande kirurgi, något som är oerhört väsentligt för
många kvinnors självkänsla.

Bröstcancern ökar kontinuerligt. Mammografi-
screeningen, som infördes 1986, har bidragit till att
bröstcancer kan upptäckas tidigare och till att progno-
serna har blivit betydligt bättre än förr. Som Chatrine
Pålsson nämnde visar resultatet av en svensk scre-
eningstudie gällande 280 000 kvinnor, som publice-
rats i Lancet, att dödligheten i bröstcancer för kvinnor
i åldern 50-69 år har minskat med ca 30 %.

Tidig upptäckt ger bättre prognos. Mammografi-
studier världen över har visat av värdet av denna
screening är störst just hos kvinnor över 50 år. Hos
yngre kvinnor är det däremot svårt att göra en korrekt
bedömning. Man tror att det finns ett värde i att göra
screening, men det är betydligt svårare att utvärdera
detta vetenskapligt. Risken för falskt positiva eller
svårbedömda röntgenbilder är stor, eftersom kvinnor-
na har tätare bröstvävnad i den åldern.

Under senare år har allt fler kvinnor erhållit hor-
monbehandling i klimakteriet. Behandling med hor-
moner i denna ålder är inte kontroversiell i dag. Det
har visats att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar
klart minskar med denna behandling. Den risk som
däremot i dag diskuteras är att en långvarig hormon-
behandling, vi talar om ca tio års behandling, möjli-
gen kan öka risken för bröstcancer. Detta innebär att
hormonbehandling i dag förutsätter regelbunden
bröstkontroll och regelbunden mammografi.

Vi vet att mammografiscreening ger mindre rönt-
genstrålning än vanlig klinisk mammografi. Dessutom
är den tre gånger billigare. Med en räkneoperation
som man då skulle kunna göra utifrån socialminis-
terns svar, inser man ganska snabbt att det inte på kort
sikt blir någon större besparing att minska screening-
en.

Fru talman! Sammanfattningsvis kan sägas att
värdet av mammografiscreening bland kvinnor över
50 år inte kan ifrågasättas. Det är därför beklagligt att
flera landsting nu har skurit ned denna verksamhet.
Om landstingen slutar med screening kommer - som
jag nämnde - ett allt större antal kvinnor ändå, på
grund av hormonbehandling, att genomgå mammo-
grafi. Men det kommer att bli en dyrare mammografi.
Det ekonomiska incitamentet att sluta screena saknas
således både på kort och på långt sikt.

Det finns en tveksamhet i interpellationssvaret
som jag inte tycker är tillfredsställande. Jag tycker att
denna fråga är otroligt viktig för kvinnors hälsa. Där-
för tycker jag att det vore önskvärt att socialministern
på ett klart och tydligt sätt tog ställning i denna fråga.
</anforandetext>
<intressent_id>0229037492514</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>228390</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0960/#anf30</protokoll_url_www>
</anforande>
