2349035 GJ096 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:6 Onsdagen den 11 oktober 1995/96 6 1995-10-11 00:00:00 Allmänpolitisk debatt allmänpolitisk debatt C725D4B0-932D-4A7B-A64C-A7D84A7E6B34 48 LENNART DALÉUS (c) c Herr talman! Först kan det finnas skäl att litet grand kommentera det som Ingvar Eriksson tidigare sade om uppgörelsen och om resultatet av socialde- mokraternas och centerns gemensamma arbete på jordbruksområdet. Det lät på Ingvar Eriksson - och jag har hört det förut - som om det skulle vara en dålig uppgörelse och ett dåligt beslut. Det är ju inte så, och det vet dess bättre Ingvar Eriksson också. Jag vet att moderaterna har riktat kritik mot det här beslutet, men det intressanta är att de också är de enda som har gjort det. Efter beslutet och uppgörelsen har jag försökt att lyssna på vad olika grupper tycker, som på olika sätt håller på med jordbruk. Jag har lyssnat på miljörörel- sen som är mycket nöjd med det starka miljöstödet genom det här beslutet. Jag har lyssnat på småbrukare som är nöjda med att de nu kan styra över till en al- ternativ eller ekologisk odling. Jag har också lyssnat på jordbrukarnas organisationer som är nöjda med detta beslut. Därför blir man litet ledsen när kritiken enbart kommer från den här talarstolen när modera- terna intar den. Det visar på något sätt att kritiken kanske ändå inte är så djupt och fast förankrad i de grupperingar och den verklighet som jordbruket ändå finns. Det kanske kan finnas skäl att något förtydliga det som jordbruksministern sade om innebörden av upp- görelsen och dess utsträckning i tiden. Både uppgö- relsen i sig, det papper som ligger tryggt förvarat i mitt kassaskåp, och det som sedan blev utskottsbetän- kande och riksdagens beslut innehåller ju den ventil som talar om att om det av miljöskäl är rimligt och ekonomiskt möjligt så kan man utnyttja större delar av ramen än vad som nu är fallet. Nu vet också jag att det naturligtvis är svårt att börja peta i femåriga pro- gram. Men det kan ändå finnas skäl att peka på att dessa formuleringar finns med i alla s.k. auktoritativa papper och i de beslut som har fattats. Nu är det inte bara jordbruket som får nya villkor och hamnar i en ny verklighet när vi är med i EU, utan det gäller naturligtvis också på miljöområdet. I den rapport som skrevs inför medlemskapet - EU, EES och miljön - skrev utredarna mycket tydligt att det nu gäller att förankra miljöbesluten i en europeisk verklighet. Detta förtjänar litet eftertanke även i dag, därför att vi måste naturligtvis se på miljöfrågorna som hörande hemma i en europeisk verklighet på ett helt annat sätt än tidigare. Det innebär att vi måste tackla kemikaliefrågan och frågan om varuflödet och att vi måste arbeta med frågan om luftföroreningarna på ett helt annat sätt än tidigare. En del tecken tyder väl på att denna politiska pro- cess har börjat komma i gång. Litet saknar man kan- ske det vassa, uddfyllda angreppssättet. Engage- manget från svensk sida bör naturligtvis öka. Men en del tecken är ändå positiva. Nu räcker det inte med att ha ett arbete med en eu- ropeisk helhetsbild, utan vi måste naturligtvis också skicka det svenska budskapet genom att hantera frå- gorna rätt på hemmaplan. Här intar några frågor en alldeles speciell roll. Den första är frågan om skatteväxlingen, som självfallet måste få en svensk hantering insatt i ett europeiskt perspektiv. Jag är övertygad om att det finns starka miljöengagerade krafter i Sverige som kommer att medverka till att den processen drivs framåt. Den andra frågan är kretsloppsarbetet, där vi bör gå före och se till företagen tar ett tydligt producen- tansvar som ett nav eller en motor i kretsloppsverk- samheten. Den tredje frågan som börjar bli alltmer, som det heter, brännande aktuell är hanteringen av kärnkraf- tens avveckling. Här har några andra europeiska län- der visat kraften att gå före genom att genomföra folkomröstningar och stänga av kärnkraften. Goda exempel på detta är ju Italien och, numera som EU- land, också Österrike. Där har man genomfört folk- omröstningar där man utfärdat löften, och därefter har man fullföljt löftena och avvecklat kärnkraften. Nu är det inte bara politiker som skall ta till sig den nya europeiska verkligheten, utan det skall natur- ligtvis även näringslivet göra. Man ser med litet för- våning på delar av näringslivet som ännu inte har förstått möjligheterna att utnyttja den kvalitet som ett miljöengagemang och en miljökompetens innebär i sin produktion och i sina varor för att därmed utnyttja det som är början till en växande och starkt expande- rande grön marknad. Det är ett villkor som man kan ställa på näringslivet. Då landar vi politiker och nä- ringslivet på samma iakttagelse, nämligen att man skall vara medveten om problemen som EU- medlemskapet innebär men att man nu skall utnyttja alla möjligheter. 0200003128803 N 2010-01-01 00:00:00 223305 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ096/#anf48