2349035 GJ096 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:6 Onsdagen den 11 oktober 1995/96 6 1995-10-11 00:00:00 Allmänpolitisk debatt allmänpolitisk debatt 5DA796DE-8AF4-4D55-8394-AA20AB6D96E0 41 INGVAR ERIKSSON (m) m Herr talman! Då det gäller jordbruket, livsmedels- industrin och jordbrukspolitiken innebär EU- medlemskapet stora förändringar. Förändringarna betingas av att jordbrukspolitiken är gemensam inom EU. Det ligger en stor fördel i att jordbrukspolitiken är gemensam EU-länderna emellan. Därmed kan inte olika skydds- och stödnivåer längre snedvrida konkur- rensförutsättningarna mellan medlemsländerna. T.ex. är statligt stödd export, dumpning i annat EU-land, icke möjlig, förutsatt att reglerna följs. Vid ett fortsatt svenskt utanförskap skulle denna snedvridande EU-export på Sverige ha fortsatt och till och med ökat om man fortsatt på den väg man tidiga- re slagit in på genom socialdemokraternas politik med bl.a. ensidigt sänkta svenska gränsskydd. Detta var det stora hotet mot svensk livsmedelsproduktion, tillsammans med avgifts- och skatteökningarna. Den svenska avregleringen av jordbrukspolitiken 1990 var riktig. Men för att bli lyckosam på längre sikt måste även andra länder följa efter. Intentionerna i GATT, att länderna ömsesidigt och i samma takt, skulle sänka skydds- och stödnivåerna var riktiga. Problemet var att resultatet av GATT-förhandlingarna först fem år försenat kunde träda i kraft. Därigenom kom svenska producenter i kläm och har producent- prismässigt pressats hårt under de senaste fem åren. Producentprisnivåerna har faktiskt varit lägre under dessa år, trots ökade produktionskostnader, även politiskt betingade sådana. Detta har lett till en kraftig rationalisering och effektivisering, såväl inom lant- bruket som inom livsmedelsindustrin i landet. Det hade dock det goda med sig att svensk livsmedelspro- duktion trots allt stod ganska väl rustad vid EU- inträdet, med undantag av att exportkanalerna ännu inte hunnit byggas upp till en tillräcklig styrka. Orsa- ken till detta var att den gamla inhemska livsmedels- politiken inte var exportinriktad och att förutsättning- arna härför hämmats, bl.a. av den socialdemokratiska ovilligheten att tänka nytt. Herr talman! Ganska stor politisk enighet råder här hemma om att EU:s jordbrukspolitik måste ge- nomgå förändringar framöver. Avreglering och ökad marknadsanpassning måste ske. Därvid är det självfal- let viktigt att ömsesidigheten och takten länderna emellan då det gäller förändringar sker i harmoni. I sammanhanget har det talats om en renationali- sering av jordbrukspolitiken. Detta skulle vara mycket olyckligt genom att det uppenbarligen riskerar att leda tillbaka till en nationell stödpolitik, som i sin tur återigen skulle snedvrida konkurrensen. Var står re- geringen i denna fråga, fru jordbruksminister? Från moderat sida är vi inriktade på att driva på i förändringsfrågan för ökad avreglering och mark- nadsanpassning. Men, herr talman, vi är benhårda i våra krav på att svenska livsmedelsproducenter skall få verka på så lika villkor som möjligt. Därför kom- mer vi att motarbeta alla ensidiga svenska politiska förslag som snedvrider konkurrensen. Är regeringen och ni socialdemokrater beredda att acceptera och verka för att de svenska intressena på detta område, liksom på området att utnyttja möjlighe- terna fullt ut inom den nuvarande jordbrukspolitiken, CAP, fullföljs? Självklart har, herr talman, EU- inträdet skapat vissa problem. Tyvärr har problemen förvärrats genom att regeringen på flera områden frångick från det framförhandlade avtalet med EU, det som svenska folket sade ja till i folkomröstningen förra hösten. Mjölkkvotshanteringen har inte skötts på ett bra sätt, och problemen med slaktdjuren, inte minst i Norrland, var onödigt komplicerade. Olyckligt är också att de i EU-avtalet framför- handlade miljöpengarna halverats genom uppgörelsen mellan Centern och Socialdemokraterna. Förändring- arna av de tidigare miljöprogrammen, liksom rege- ringens senfärdighet med att sätta programmen i sjön, riskerar att äventyra ytterligare många miljoner av det som skulle återföras till Sverige från EU. Detta är anmärkningsvärt, inte minst ur jordbrukets synpunkt där dessa miljöpengar skulle kunna betyda mycket. Vi moderater står fast vid den förra regeringens förslag och anser att utnyttjandet av dessa pengar skulle ha bidragit till såväl miljövinster som nya ar- betstillfällen. Då det gäller mjölkkvoterna har visserligen de orimliga hoten om straffavgifter för den producent som producerar för mycket temporärt hävts, men själva frågan om kvotfördelning och försäljning av kvoter är ännu inte löst. Hela problemet med mjölk- kvoter är en praktisk fråga och kräver därför praktiska och oteoretiska lösningar. Vi moderater har länge krävt handling, och så sent som i maj begärde vi moderater i jordbruksutskottet tillsammans med Folkpartiets representant Eva Eriks- son att utskottet skulle ta initiativ till frågans lösning. Tyvärr fick vi inte stöd från övriga partier i utskottet. Ohörsamhet och senfärdighet från regeringens sida hotar nu att leda till ytterligare problem på området. Jag hoppas att få nya besked på dessa områden från jordbruksministern. 0695579897102 N 2010-01-01 00:00:00 223298 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ096/#anf41