2349035 GJ096 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:6 Onsdagen den 11 oktober 1995/96 6 1995-10-11 00:00:00 Allmänpolitisk debatt allmänpolitisk debatt 5B21CBEF-F267-4595-8CD4-7CE0D652EFA3 186 ÅKE CARNERÖ (kds) kds Herr talman! Europa genomgår en förvandling, och dess stater och folk måste finna sin plats i detta nya Europa. Slutet på den politiska, ideologiska och militära konfrontationen mellan öst och väst har inne- burit en ny öppenhet och därmed skapat nya möjlighe- ter för förståelse och samarbete. Det kalla krigets slut har inneburit att riskerna för ett storskaligt krig kraftigt reducerats på kort sikt, men på längre sikt vet vi inget. På grund av att all militär försvarsberedskap tar lång tid att bygga upp är det för tidigt att dra alltför radikala slutsatser av det nya läget. I västra Europa fortsätter det fredliga integ- rationsarbetet, och i östra Europa finns både positiva tecken på återhämtning och vilja till samarbete men också ökad regional instabilitet. Det rörliga och svår- förutsägbara säkerhetspolitiska läget gör det nödvän- digt att försöka skapa en regional säkerhetsordning. EU har ju här en avgörande betydelse för stabiliteten i vår världsdel. Vi vet från tidigare decennier alltför väl att vårt geografiska läge gjorde vårt territorium synnerligen intressant. Vi vet att spionverksamhet och infiltration i olika sammanhang har varit omfattande. Det finns klara belägg för att andra länder alltjämt känner be- hov av att bedriva en inte obetydlig underrättelseverk- samhet också i vårt land. Herr talman! Karakteristiskt för det nordiska om- rådet är dess närhet till och beroende av andra strate- giska regioner - Ryssland, Nordatlanten och norra delen av det kontinentala Europa. Östersjön är en centralt belägen kommunikationsled. I händelse av konflikter kan Östersjön därför komma att utgöra en mycket viktig konfrontationszon. Den strategiska situationen i norra delen av det nordiska området är i sina grunddrag oförändrad. Som en följd av den samlade utvecklingen inom kärnva- penområdet kan områdets strategiska betydelse t.o.m. öka. De konventionella stridskrafterna i det ryska norra militärområdet har minskat men genomgått en omfattande modernisering genom tillbakadragandet av styrkor från Centraleuropa. Tillskott av flyg- och helikopterförband har skett även om utbildningsverk- samheten är låg. Även om Rysslands offensiva förmåga i området är begränsad i dag finns de rent tekniska förutsätt- ningarna att sätta befintliga resurser i stånd. Rege- ringen skriver i propositionen: "De alltmer förbättrade möjligheterna att uppnå överraskning med strategiskt rörliga insatsstyrkor bör dock observeras". Vi vill nu bygga in bra anpassningsförmåga, förmåga att höja vår krigsduglighet, och därför undrar jag vad som ryms i "en betryggande beredskap att höja denna förmåga om det säkerhetspolitiska läget försämras"? Vi måste beakta de osäkerheter som finns i vår omvärld. När framtiden är okänd - och det torde historiens lärdomar visa att den alltid är - bör nyckel- ordet vara handlingsberedskap. Vi som lever vid havet vet att båtar alltid skall förtöjas som om storm väntades. Ett bedrägligt lugn kan nämligen snabbt ersättas av oro. Herr talman! Kristdemokraterna tycker att det är bra att satsningar görs inom det civila försvaret för att möta det moderna samhällets sårbarhet. I en motion skrev vi 1992 att "vårt samhälles förmåga att möta störningar är en angelägenhet för alla, och en nog- grann utredning skulle härvidlag öka förståelsen bland oss medborgare för civilförsvarets betydelse". Hot- och riskutredningen tillsattes, och dess arbete ger nu ett värdefullt bakgrundsmaterial till det vidga- de säkerhetsbegreppet. De ungdomar som nu föreslås få utbildning för civila beredskapsstyrkor kommer att ha ökat sitt sä- kerhetsmedvetande och kan därmed bidra till att minska sårbarheten i samhället. Ett viktigt område för denna utbildning är vård och omsorg, dvs. sjukvård och socialtjänst i kriser och krig. Hot- och riskutred- ningen har även visat att inte minst informationsför- medlingen är mycket viktig vid allvarliga störningar. Förbättrad förmåga att delta i fredsfrämjande in- satser är en naturlig utveckling, eftersom det enligt säkerhetspolitiska bedömningar kommer att finnas behov av att agera snabbt vid kriser och katastrofer. Operationerna blir alltmer blandat militära och civila, vilket ställer nya krav på samordning av olika insat- ser. Herr talman! I propositionen ges många uppdrag till vårt totalförsvar. Vi skall kunna möta väpnat an- grepp, och därför skall vi fortlöpande upprätthålla en betydande förmåga, inte minst kvalitativt. Vi skall kunna möta en angripare som utnyttjar moderna stra- tegiska insatsstyrkor för att nå snabba framgångar, oavsett vilka delar av landet som utgör mål för an- greppet. Det svenska försvaret skall långsiktigt ha en sådan teknisk modernitet och förtrogenhet med taktisk och operativ utveckling som krävs för att möta strids- krafter i omvärlden som skulle kunna sättas in i Sve- rige. Vi skall kunna hindra en angripare att få herra- välde i luften. Med tanke på att ett framtida krig karakteriseras av att kvalificerad militärteknik och strategiska in- satsstyrkor kommer till användning undrar jag hur vi skall tolka följande citat ur propositionen: "Luftvärnet är en viktig del av vårt luftförsvar. Modernisering och förnyelse av luftvärnet fordrar dock ytterligare över- väganden." ÖB menar att på den ekonomiska nivå som Cen- tern och Socialdemokraterna är överens om får För- svarsmakten begränsad förmåga att hejda en angripare samtidigt som förmåga att slå en angripare inte torde föreligga. Vår förmåga att snabbt och säkert förflytta stridskrafter över hela landet blir starkt eftersatt. Detta innebär en stor risktagning med tanke på de väpnade angrepp som trots allt skulle kunna ske med styrkor som snabbt sätts i stånd. Ger detta trovärdighet åt vår vilja att försvara oss själva, och skapar det säkerhets- politisk stabilitet i vår omvärld? Herr talman! Kristdemokraterna hävdar att den fö- reslagna neddragningen av ytterligare 2 miljarder från 1999 innebär en kraftig urholkning av försvarsförmå- gan tillsammans med den vidgade tillämpningen av totalförsvarplikten samt den höjda ambitionsnivån vad gäller internationella insatser. En allvarlig följd kan bli en obalans mellan säkerhetspolitikens mål och totalförsvarets uppgifter och resurser. 079223680900 N 2010-01-01 00:00:00 223443 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ096/#anf186