2349035 GJ096 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:6 Onsdagen den 11 oktober 1995/96 6 1995-10-11 00:00:00 Allmänpolitisk debatt allmänpolitisk debatt DAE8B443-8D63-4827-99A8-54676F0387BC 15 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s) s Fru talman! Knappast någon gång i Sveriges poli- tiska historia har en så omfattande och djupgående diskussion förts om Europa som under de senaste åren. Den har också engagerat mycket stora delar av svenska folket. Folkomröstningen föregicks av en kampanj som nog blev till en av de största satsningar på folkupplysning och folkligt deltagande någonsin i vårt land. Mer än 80 % av väljarna deltog, och en majoritet röstade ja till EU-medlemskap. Genom folkomröstningen och inträdet i den Euro- peiska unionen är vårt land nu med i ett spännande och långsiktigt samarbete. Tillsammans med övriga folk i Europa skall vi utveckla samarbetet för att tryg- ga fortsatt fred, säkerhet och välfärd för de europeiska folken. Regeringen avser att bedriva en aktiv och framåtsyftande EU-politik och konstruktivt bidra till att forma Europas framtid. Sveriges inträde i EU och regeringens målmedvet- na satsning på att sanera statsfinanserna - precis som vi sade före valet 1994, Holger Gustafsson - har ska- pat ett förnyat förtroende för Sverige i vår omvärld. Vi har en tillväxt som är högre än på tio år, den star- kaste ökningen av sysselsättningen sedan andra världskriget, sjunkande räntor, kraftigt ökade in- dustriiinvesteringar och den högsta ökningen av in- dustriproduktionen sedan början av 1960-talet. Sam- arbetet i riksdagen över blockgränserna har gett denna politik en stabil grund. Regeringen engagerar sig starkt för att denna positiva utveckling skall bestå. Men EU-medlemskapet innebär förändringar, och saneringspolitiken leder till påfrestningar för många. EU har fått klä skott för människors missnöje på be- tydligt fler områden än vad som är motiverat. Och mitt i den stora förändringen, innan vi ens har hunnit vänja oss vid formerna för vårt medlemskap, höll vi val till Europaparlamentet. Det låga valdelta- gandet har gett oss en rejäl tankeställare. Men med litet perspektiv är det kanske inte så förvånande, trots allt, att så få valde att utnyttja sin rösträtt. Man visste att det var ett begränsat val. Det handlade om 22 svenska platser i det 626 personer starka Europapar- lamentet, inte om något annat. Fru talman! Det EU som vi nu är medlemmar i har en period av stora förändringar bakom sig, inte minst genomförandet av den gemensamma inre marknaden, men än större utmaningar ligger framför oss. Utvidg- ningen av medlemskretsen till kanske 27 medlemmar kräver att EU:s institutioner anpassas för att kunna fungera i en mycket större medlemskrets. En refor- mering av den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfonderna, en ny femårsbudget och den eko- nomiska och monetära unionen - hur vi tillsammans hanterar de här utmaningarna bestämmer mycket av Europas framtid. EU gjorde kriget i Västeuropa omöjligt. Samman- flätningen av de europeiska samhällena och ekonomi- erna gav immunitet mot krig och militära konflikter. Medlemskap i EU är också en garanti för demokrati. Diktatorer kan inte längre vrida klockan tillbaka i Grekland, Portugal eller Spanien. För länderna i Östeuropa och Centraleuropa är medlemskap i EU ett politiskt mål av första rang. För dem står EU för demokrati, välfärd och ett europeiskt kulturarv. För oss förstärker utvidgningen möjligheten till fred i vårt närområde och kan därmed öka vår säker- het. Ekonomisk utveckling och tillväxt i Östeuropa skapar också nya marknader för svenskt näringsliv och ger arbetstillfällen i Sverige. Utvidgningen är en historisk uppgift. Utvidgningsförhandlingarna bör inledas sex må- nader efter regeringskonferensens slut för samtliga kandidatländer. Hur den fortsatta förhandlingsproces- sen fullföljs får sedan avgöras av ekonomisk utveck- ling och förmåga att uppfylla de krav som medlem- skapet ställer. För regeringen är utvidgningen en fråga om soli- daritet. Europa skadades när järnridån gick ner. Nu får inte järnridån ersättas av en "fattigdomsridå", osynlig men lika obönhörlig. Ja, det kommer att kräva mycket att utvidga EU österut. Ja, det kommer att innebära rejäla förändring- ar - framför allt i jordbrukspolitiken men också på andra områden, både hos oss och hos dem. Men priset för att inte våga ta steget blir för högt, domen från kommande generationer för hård, vi skall axla den uppgiften med största ansvar. Inskränkt nationalism skall inte få stoppa det arbetet. Jag tycker att det varit trist att här och även tidiga- re få ta del av Miljöpartiets syn, här uttryckt av Peter Eriksson; att se den rädsla som man har och den okänslighet som man visar för vad folken i öst faktiskt själva önskar. Men vår solidaritet är inte kravlös. Inför utvidg- ningen driver Sveriges representant nu i reflektions- gruppen att EG skall tillträda Europarådets konven- tion om de mänskliga rättigheterna. Signalen till kan- didatländerna om kraven på demokrati och mänskliga rättigheter måste vara entydig och klar. Fru talman! Regeringens ansträngningar för att sa- nera nationens finanser börjar nu bära frukt. Somliga hävdar att detta arbete tvingades på oss av Ma- astrichtfördragets krav, att detta skulle ålägga oss att föra en ekonomisk politik som leder till högre arbets- löshet. Det är en felaktig syn, fru talman. Sunda stats- finanser, stabila priser, låga räntor och en stabil väx- elkurs är en förutsättning för hög tillväxt och låg arbetslöshet. Arbetslösheten leder - det vet vi alla - till den hopplöshet och de antidemokratiska tendenser som har fått växtkraft i dagens Europa. Att 18 miljoner människor står utanför den ordinarie arbetsmarknaden är fullständigt oacceptabelt och ett enormt slöseri med mänskliga resurser. Det är ett hot mot ekonomisk och social stabilitet, ja ytterst mot vårt demokratiska sty- relseskick. Den finansiella stabilitet som formulerats i Ma- astrichtfördraget kan utgöra en viktig grund för en politik som pressar ner arbetslösheten. Men det räcker inte. Vem tror i dag att vi klarar sysselsättningen utan samarbete med våra grannar? EU-länderna måste höja ambitionen när det gäller att permanent bekämpa arbetslösheten, och denna höjda ambition bör åter- speglas i fördraget. Toppmötena i Essen och i Cannes har lyft fram sysselsättningen på dagordningen. Det har inte minst varit socialdemokratiska regeringsföreträdare som har lyft fram dem, och det är bra att också andra politiska grupperingar har ställt upp för den politik som nu står på dagordningen. Så är det, Göran Lennmarker. Sverige har i förberedelserna för den kommande regeringskonferensen lagt fram förslag med denna inriktning. Vi vill se tydligare mål och en starkare institutionell förankring av sysselsättningsfrågorna. EU:s ambitioner när det gäller sysselsättningen måste vara lika höga som när det gäller finansiell stabilitet. En stark ekonomi förutsätter att människors vilja till arbete tas till vara. Vi vill att EU skall bli en union för sysselsättning. För att öka sysselsättningen bör en närmare sam- verkan ske i den ekonomiska politiken. Vi har mycket att vinna på att i större utsträckning betrakta EU som en integrerad ekonomi och att utforma den ekonomis- ka politiken därefter. Den ekonomiska och monetära unionen kan repre- sentera ett viktigt steg i denna riktning, och den är ett uttryck för den höga ambitionen i det europeiska projektet. Men en valutaunion rymmer också risker. Den innebär att vissa av EU:s medlemsländer kan komma att gå snabbare fram än andra. De länder som lyckas får starka motiv att fördjupa sitt ekonomiska samarbete. EMU-processen måste därför hanteras med varsamhet, så att den inte motverkar sitt syfte och i stället leder till splittring och till att den inre mark- naden eroderar. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en ut- redning som skall analysera fördelar och nackdelar med ett svenskt deltagande i den ekonomiska och monetära unionen och dess tredje steg, valutaunionen. Vi skall - i enlighet med svensk tradition - ha en omfattande och bred debatt innan vi tar de avgörande besluten. Fru talman! Det är vår ambition att under rege- ringskonferensen 1996 sätta sakfrågorna i centrum. Vi måste visa att EU är av praktisk betydelse för vanliga medborgare, att EU kan bidra till att skapa en trygg och bra vardag för människorna. Det handlar om sysselsättning, om bättre miljö, om ökad jämställdhet mellan män och kvinnor och om kampen mot interna- tionell brottslighet. Vem tror i dag att vi klarar dessa frågor utan samarbete med våra grannar? EU-fördraget är oöverskådligt och svårgenom- trängligt. Allmänhetens tillgång till EU-dokument är begränsad eller godtycklig. EU måste bli öppnare och fördraget enklare och lättare att förstå. Regeringen kommer att verka för detta i regeringskonferensen. En offentlighetsprincip liknande den svenska bör gälla också för institutionerna i EU. När rådet sam- manträder som lagstiftare bör debatterna vara offent- liga. Protokoll från mötena skall vara tillgängliga för medier och allmänhet. Beslutsprocedurerna i rådet och i parlamentet är i dag så många och så komplice- rade att de är näst intill obegripliga, utom för möjli- gen ett antal människor som kan räknas nästan på den ena handens fingrar. Vi vill verka för färre och enkla- re beslutsprocedurer. EU har hittills framgångsrikt ägnat huvuddelen av sin möda åt att ta bort handelshinder mellan länderna. Men hittills har producenternas intressen stått i cent- rum. EU behöver göra mer för att stärka konsumen- ternas ställning, ge konsumenterna del av frukterna av den gemensamma marknaden. Vem tror i dag att arbetet för en bättre miljö klaras utan samarbete med våra grannar? Men vi måste gå längre vid regeringskonferensen, såsom också Lena Nilsson har angivit i den röda skrift som regeringen producerade i somras. Vi bör överväga att på miljöns område fatta fler beslut i majoritet. Miljöhänsyn måste komma in på alla politikområden, i Rio- deklarationens anda, precis som öppenheten, enkelhe- ten och jämställdheten mellan könen skall genomsyra samarbetets olika delar. På jämställdhetens område är regeringen redan mycket aktiv i EU, och vi kommer också att föreslå en skärpning av fördraget på denna punkt i regeringskon- ferensen. Även den internationella brottsligheten har tyvärr dragit nytta av den gemensamma marknaden. Därför måste samarbetet i rättsliga och inrikespolitiska frågor effektiviseras, inte minst för att bekämpa den illegala narkotikatrafiken. I ett Europa utan gränser måste människor känna trygghet. Det är regeringens upp- fattning att detta samarbete i allt väsentligt skall vara mellanstatligt. Det hindrar inte att EU:s institutioner bör kunna utnyttjas bättre än i dag. En viktig fråga under regeringskonferensen måste bli vilken roll som kommissionen och vår egen kommissionär Anita Gradin skall spela, t.ex. i brottsbekämpningen. Fru talman! Europa står i dag inför nya hot. Dit hör etniska och religiösa motsättningar, främlingsfi- entlighet, massiva flyktingströmmar, miljöproblem och internationell brottslighet. Dessa problem kan undergräva stabiliteten på vår kontinent, om de inte hanteras på rätt sätt och i god tid. Det är något som bara kan göras av de europeiska länderna i samver- kan. Kriget i forna Jugoslavien ligger som ett öppet sår mitt i Europa. Det berör djupt människorna runt om på vår kontinent. Människorna i Sverige och övriga europeiska länder förväntar sig att vi i framtiden står bättre rustade inför de nya möjliga konflikthärdar som kan finnas. Det gäller att finna lösningar i ett tidigare skede, innan blod har flutit. Regeringen anser därför att det är viktigt att Sve- rige bidrar till att EU utvecklar sin förmåga när det gäller såväl humanitära och fredsbevarande operatio- ner som konflikthantering och konfliktförebyggande. För Sveriges del gäller oförändrat att vårt deltagande i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och insatser i fråga om förebyggande och hantering av konflikter sker på grundval av den militära alliansfri- heten. På denna grundval vill vi aktivt verka för en alleuropeisk säkerhet. Inför regeringskonferensen arbetar vi från svensk sida för att EU skall stärka sin förmåga vad gäller analys och förebyggande på det utrikespolitiska om- rådet. Statsministern har i det syftet föreslagit att man inrättar en särskild funktion för "tidig varning" vid möjliga framtida konflikter. Fru talman! Låt mig avsluta med att blicka ett par år framåt i tiden. Nästa år inleds EU:s regeringskonfe- rens. Den nya världshandelsorganisationen WTO - GATT:s efterföljare -håller samma år sitt första mi- nistermöte. WTO kan bidra till att riva de murar som fortfarande finns mellan EU och omvärlden. År 1997 och 1998 följer så nya utmaningar för det europeiska samarbetet. Vi hoppas att utvidgningsför- handlingarna skall inledas. Planerna för EMU kom- mer att ha tagit form. En reformering av jordbruks- politiken blir nödvändig, liksom för struktur- och regionalfonderna. Detta sker samtidigt som medlemsländernas riks- dagar och parlament skall behandla resultaten av regeringskonferensen. Det blir sålunda en tid av in- tensiva förhandlingar med många skilda men parallel- la processer. En strategi måste utformas som undviker blockeringar och återvändsgränder. Reformprocessen måste i stället drivas så, att de olika delresultaten bygger under och ger stöd för nästa steg. Regeringen kommer i denna process på bästa sätt söka främja svenska intressen. Det innebär att vi kommer att ta vårt ansvar för en stabil och fredlig utveckling på vår kontinent, en hög och hållbar eko- nomisk tillväxt, en full sysselsättning och en rättvis fördelning av välfärden. I dessa frågor kommer vi, fru talman, att nära samråda med riksdagen. 0334042720405 N 2010-01-01 00:00:00 223272 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ096/#anf15