<anforande>
<dok_hangar_id>2349035</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ096</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:6 Onsdagen den 11 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>6</dok_nummer>
<dok_datum>1995-10-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9CE15DC2-5236-43F2-A143-23C339D24798</anforande_id>
<anforande_nummer>14</anforande_nummer>
<talare>HOLGER GUSTAFSSON (kds)</talare>
<parti>kds</parti>
<anforandetext>Fru talman! Sverige genomgår en omfattande eko-
nomisk och politisk kris. Vårt starka beroende av
omvärldens utveckling ledde fram till ett svenskt
medlemskap i EU. Medlemskapet har ställt åtskilliga
krav på Sverige men har också lett till en stabilare
ekonomisk utveckling som gör att vi i dag ser ljus i
tunneln.

Det är självfallet svårt för svenska folket att skilja
på vad som är konsekvenser av svenskt medlemskap i
EU och vad som är obehagliga konsekvenser av våra
egna ekonomiska och politiska synder under 70- och
80-talen i Sverige. Historien kommer med största
sannolikhet att visa att EU under denna tid har fått klä
skott för alltför mycket negativism i svensk politik.

Inom loppet av cirka ett år har vi nu tre val bakom
oss - val som tyvärr präglats av demagogi och popu-
lism från flera partier.

I riksdagsvalet 1994 lovade Socialdemokraterna
svenska folket att det skulle slippa undan den obe-
hagliga borgerliga besparingspolitiken. Men sanning-
en blev att den nya regeringen fullföljer besparings-
programmen därför att verkligheten kräver detta.

Vid folkomröstningen om EU-medlemskapet i no-
vember 1994 lovades att EU i sig skulle lösa både
ekonomiska problem och sysselsättningsproblem för
Sverige, vilket naturligtvis inte kommer att ske. EU-
medlemskapet kommer att vara en långsiktigt stabili-
serande grundfaktor för svensk ekonomi som inte kan
intecknas på sex-åtta månader.

Vid valet till Europaparlamentet den 17 september
missbrukar Miljöpartiet och Vänsterpartiet den starka
negativa opinion som finns till svensk krispolitik och
den felaktiga koppling som görs till Europapolitiken, i
syfte att vinna framgång i Sverige för sina egna parti-
er, vilket leder till en mycket svag svensk representa-
tion i Europaparlamentet.

Jag vill belysa detta och beklaga att svensk riks-
politik uppenbarligen blir alltmer demagogisk och
manipulativ. Det är en stor brist hos svenska mass-
medier att inte bättre avslöja detta inför svenska fol-
ket.

Vilka blir konsekvenserna av en sådan politik?

1.  De svikna socialdemokratiska löftena i riks-
dagsvalet 1994 kommer att underminera partiets tro-
värdighet.
2.
3.  Entusiasternas övertro på EU:s förmåga i folk-
omröstningen 1994 kommer att starkt öka den negati-
va bilden av ett EU som inte kommer att motsvara
löftena.
4.
3. Historien kommer också att drabba Miljöpartiet
och Vänsterpartiet, som mot bättre vetande gjorde
valet till Europaparlamentet till ett val om ja eller nej
till EU, vilket det absolut inte handlade om.

Fru talman! Det är hög tid att ställa högre krav på
ärlighet och trovärdighet i svensk politik!

Skall vi gå vidare med Europapolitiken genom att
framför allt begära folkomröstningar på löpande band,
vilkas innehåll vi inte alls känner till ännu, eller skall
vi ägna tiden åt en debatt i sakfrågorna för att påverka
utvecklingen inom EU? Som fullvärdig medlem i EU
har Sverige nu ett ansvar för att utforma det Europa
som vi vill se i vårt närområde på 2000-talet, inte bara
att passivt ta ställning för eller mot framlagda förslag
på EU:s bord.

Fru talman! Vi kristdemokrater vill se en situation
där vi från svensk sida tillsammans med övriga med-
lemsländer arbetar för följande:

Att skapa en bättre situation för våra barn, dvs.
genuint långsiktiga värden för vårt land och för andra
nationer.

Att skapa fred, demokrati, fördjupade mänskliga
rättigheter och öppenhet bland länderna och mellan
länderna.

Att skapa en stabil ekonomi och en gemensam
välfärdsutveckling.

Att skapa en rättvisare fördelning av sysselsätt-
ning och social trygghet i Sverige och i andra länder.

Att gemensamt ta krafttag för en bättre miljö,
särskilt med avseende på vatten och luft.

Att öppna Gemenskapen för de öst- och central-
europeiska länderna. Vid sitt besök i Sverige under-
strök Estlands president Lennart Meri landets syn på
EU som garant för Estlands fred och frihet och lan-
dets önskan om medlemskap i unionen. Detta ställer
också krav på Sverige som stödland för Baltikum.

Att skapa en gemensam flyktingpolitik och ökat
ansvar för biståndspolitiken.

Fru talman! Med bevarad militär alliansfrihet bör
Sverige kunna spela en mycket mer aktiv roll i EU:s
utrikes- och säkerhetspolitik. Regeringens krav bör
vara betydligt djärvare vad avser ökat bistånd till
demokratiseringsprocesser och stöd till utvecklings-
länder i tredje världen. Vidare måste handeln med
dessa länder underlättas genom sänkta tullar.

En av grundidéerna med EU som gemensam
marknad är fri rörlighet för människor, varor, tjänster
och kapital. Samtidigt måste vi finna metoder för att
stoppa terrorism och ekonomisk brottslighet av nar-
kotika och vapen. Regeringen bör ta ett initiativ till ett
fördjupat utredningsarbete inom kommissionen i syfte
att nå ett polissamarbete som sätter stopp för detta
gissel. Som medborgare kan vi annars inte acceptera
öppna gränser inom EU.

Vi kristdemokrater vill fästa uppmärksamheten
också på ett annat gränsöverskridande
"miljöproblem", nämligen de elektroniska mediernas
snabba spridning av förnedrande pornografi och ned-
brytande underhållningsvåld. Gemensamma etiska
regler bör ge ett skydd mot destruktiv påverkan och i
stället stödja en positiv kulturell mångfald.

Fru talman! Inför regeringskonferensen 1996 vill
jag särskilt lyfta fram två ytterligare områden som är
viktiga för Sverige:

1.  Att regeringen tillsammans med andra mindre
länder inom EU skapar en allians till stöd för de små
ländernas formella inflytande i den nya institutionella
beslutsordningen efter 1996. Irland har tidigare uttalat
ett intresse för ett sådant samarbete med övriga små
länder. Det gäller bl.a. antalet röster i ministerrådet
och frågan om huruvida varje land skall få rätt till en
egen kommissionär.
2.
2. Att noga utreda konsekvenserna för Sverige av
en gemensam valuta. Hur kommer en gemensam
valuta att påverka de ekonomiskt svaga regionerna i
relation till de ekonomiskt starka inom EU? Kommer
det att uppstå behov av regionalstöd? Kan Sverige
förväntas bli en svag region på grund av avståndet till
centrum av den gemensamma marknaden?

Detta är frågor som bör besvaras innan vi går till
någon folkomröstning.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga följande:
Det är många stora förändringar på gång inom EU
under de närmaste åren, vilka starkt påverkar Sverige.
Som medlem har vi både inflytande och ansvar för
hur EU skall utformas inför 2000-talet. Ytterst bär
riksdagen detta ansvar. Därför är det mycket positivt
att dagens debatt äger rum, och jag hoppas att den
återupptas och återupprepas inför de förestående
förändringsstegen som kommer att ske mycket snart
inom EU.
</anforandetext>
<intressent_id>0782713019602</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>223271</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ096/#anf14</protokoll_url_www>
</anforande>
