<anforande>
<dok_hangar_id>2349088</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0959</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:59 Onsdagen den 21 februari</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>59</dok_nummer>
<dok_datum>1996-02-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Aktuell debatt: Välfärden </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>aktuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C74FB351-A262-42FD-836A-90CF36CC4BF3</anforande_id>
<anforande_nummer>16</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet ANNA HEDBORG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Centern, Miljöpartiet, kds och Mode-
raterna står för olika typer av grundtrygghet som
socialpolitisk modell, med litet olika former av en-
hetsbelopp, låga tak eller brutna tak. Det är farliga
saker. Min bestämda uppfattning är att höga tak är en
av de allra viktigaste principerna i en generell in-
komstbortfallsförsäkring. Den generella välfärdsmo-
dellen bygger i själva verket på att de flesta får det
mesta av sin inkomst försäkrat i det allmänna syste-
met. Genom att förena solidaritet med egenintresse
bygger man in stablilitet i systemet. Att hävda de
kortsiktiga fördelningsvinsterna med sänkta tak i
försäkringarna är i själva verket populistisk retorik.
Långsiktigt hotar det grunden för välfärdsmodellen.
Om de grupper som inte får sina inkomster kompen-
serade av den allmänna försäkringen blir stora, om
allt fler får betala egenavgifter som inte är förmåns-
grundande, skapar vi i slutändan en politisk majoritet
för att verkligen nedmontera den generella välfärden.

Vi kommer därför att vilja gå den andra vägen.
För att behålla det mesta av de flestas inkomster för-
säkrat i det allmänna systemet bör taket i sjukförsäk-
ringen höjas. Men vi kommer att vara öppna för
praktiskt politiskt samarbete för att trygga villkoren
också för de sämst ställda och för dem som riskerar
att ställas utanför ett inkomstskydd som ingalunda är
den miljon, som nämnts här. Det består i hög grad av
att man numera har en arbetsgivarperiod på 14 dagar
och inte behöver anmäla sin inkomst förrän man be-
höver använda försäkringen.

Det är genom breda koalitioner som vi kan ge
människor och företag tilltro till en stabil utveckling
framöver. Samhället har förändrat sig. På 30-talet var
trygghetssystemen till för att tjäna de många på landet
och stadens folk. Efterkrigstiden präglades av snabb
industrialism och den offentliga sektorns snabba ut-
veckling. Nu ser det annorlunda ut igen. Tjänstesek-
torn expanderar medan industrin stagnerar eller
krymper och jordbrukssektorn sysselsätter ett fåtal.
Hög arbetslöshet gör att stora grupper har svårt att få
en fast anknytning till arbetsmarknaden. Livslånga
anställningar kommer att bli ovanligare. Byten av
arbete, yrke och inkomstläge kommer att bli vanliga-
re, liksom sannolikt egenföretagande.

Det är mot den verkligheten som vi skall forma
dagens och morgondagens trygghetssystem. Social-
demokratins mål är att fullfölja en politik för hela
folket. Den socialpolitiska modell som vi har utveck-
lat under efterkrigstiden har handlat om att knyta ihop
de bättre ställdas sociala rättigheter med stödet för de
sämst ställda. Den har varit framgångsrik på många
områden. Pensionssystemet är ett bra exempel. I takt
med att de inkomstrelaterade ersättningarna har stigit
i ATP-systemet har också grundtryggheten förbättrats.
Nu reformerar vi pensionssystemet i brett samarbete.
Formen för den breda uppgörelsen är att de offentliga
pensionerna även i framtiden skall ge både grund-
trygghet och inkomstbortfallsskydd. Lyssnade man
t.ex. till Olof Johansson i partiledardebatten härförle-
den i kammaren kunde man tycka att det han sade
skulle kunna vara formen för ett vidare samarbete
framöver om den sociala tryggheten, men det kan man
inte tycka i debatten i dag. Men jag tror att vi kunde
skapa den stabilitet kring de här försäkringarna som
skulle ge människor trygghet och känsla av att det
finns stabilitet också i framtiden, om vi vore många
som kunde stå för en bred koalition.
</anforandetext>
<intressent_id>084783547505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>228215</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0959/#anf16</protokoll_url_www>
</anforande>
