<anforande>
<dok_hangar_id>2349085</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0956</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:56 Torsdagen den 15 februari</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>56</dok_nummer>
<dok_datum>1996-02-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>076C57AD-3024-4073-888E-B673565255A4</anforande_id>
<anforande_nummer>95</anforande_nummer>
<talare>Statsminister INGVAR CARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Min utgångspunkt är att tre partier
träffade en överenskommelse 1991. Det var Social-
demokraterna, Folkpartiet och Centern. Jag känner till
att börja med en förpliktelse att höra de tre partiernas
synpunkter.

Jag tycker att vi kom överens om en väldigt bra
princip. Tillgången på ny energi, möjligheten att
åstadkomma den på ett säkert och miljömässigt bra
sätt till rimliga priser var en bra utgångspunkt. Skulle
det vara möjligt att bredda det underlaget ytterligare
tycker jag att det är en fördel.

I energifrågor handlar det om att fatta beslut som
blir gällande 10, 15, ja, 20 år framåt i tiden. Det är
naturligtvis inte frågor som lämpar sig för att byta
politik allteftersom majoriteterna växlar, vart fjärde år
i framtiden. Jag anser att det måste tillmätas en stor
betydelse.

Däremot måste man till slut ändå komma fram till
en politik som är möjlig att genomföra. Då är det inte
säkert att alla kan vara med, för då blir det ingen
politik alls.
</anforandetext>
<intressent_id>0906359551705</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>228067</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0956/#anf95</protokoll_url_www>
</anforande>
