<anforande>
<dok_hangar_id>2349085</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0956</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:56 Torsdagen den 15 februari</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>56</dok_nummer>
<dok_datum>1996-02-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>1F5BFCFE-FEB4-4797-9011-480EAEB147CA</anforande_id>
<anforande_nummer>63</anforande_nummer>
<talare>BIRGER SCHLAUG (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Löftet i den här artikeln handlade om
något annat, Ingvar Carlsson. Det handlade om att
aldrig ge avkall på enskilda länders rätt att gå före.
Det innebär att det i de traktat som gäller skall skrivas
in att enskilda länder har den rätten. Tyvärr har den
svenska regeringen varken före eller efter parlaments-
valet drivit den här frågan. Dess värre har man inte
ens skrivit in det i den skrivelse som skall ligga till
grund för hur regeringen skall hantera regeringskonfe-
rensen i år.

Jag upplever därför statsministerns artikel som li-
tet av en bluff. Menade statsministern att han och den
svenska regeringen skall arbeta för att länder alltid
skall ha rätten att gå före, och varför har ni i så fall
inte gjort det?
</anforandetext>
<intressent_id>0987224899103</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>228035</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0956/#anf63</protokoll_url_www>
</anforande>
