<anforande>
<dok_hangar_id>2349085</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0956</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:56 Torsdagen den 15 februari</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>56</dok_nummer>
<dok_datum>1996-02-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>49080263-9431-4278-BB3A-C6001DC4E5E4</anforande_id>
<anforande_nummer>61</anforande_nummer>
<talare>BIRGER SCHLAUG (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har en fråga till statsministern.
Det gäller en debattartikel i Aftonbladet den 17 au-
gusti, dvs. innan valet till EU-parlamentet. Väldigt
många inom en bred miljörörelse internationellt och i
Sverige blev väldigt glada, eftersom vi upplevde
statsministerns skrivning i artikeln nästan som ett
genombrott. Statsministern skrev nämligen: Den so-
cialdemokratiska regeringen kommer aldrig att ge
avkall på rätten för enskilda länder att gå före med
strängare miljökrav.

Jag skulle vilja veta: På vilket sätt har regeringen
försökt uppfylla detta löfte? Det är ju ett löfte. Det
innebär faktiskt att man skall se till att vi har den
rätten generellt - när det gäller kemikalier, när det
gäller livsmedelstillsatser och när det gäller bilavga-
ser. Vad har regeringen gjort?
</anforandetext>
<intressent_id>0987224899103</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>228033</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0956/#anf61</protokoll_url_www>
</anforande>
