<anforande>
<dok_hangar_id>2349085</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0956</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:56 Torsdagen den 15 februari</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>56</dok_nummer>
<dok_datum>1996-02-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>0F9294B0-FB4D-4CFE-9DEC-1649E81D4029</anforande_id>
<anforande_nummer>44</anforande_nummer>
<talare>ELVER JONSSON (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag måste säga att statsministern blir
alltmer sympatisk med åren.

Visst innehöll stoppaketet mer än vad Ingvar
Carlsson nu kallar för fredsplikt. Det innebar att man
skulle förbjuda legala fackliga stridsåtgärder. Förbud
mot olagliga stridsåtgärder hade däremot den borger-
liga oppositionen krävt länge. Det högre bötesbelop-
pet som ingick fanns det t.ex. starkt stöd för, liksom
en rad andra åtgärder.

De som då var fackligt aktiva - Lillemor Arvids-
son undantagen - hävdar nu att paketet inte hade
någon stor principiell räckvidd, och de vill egentligen
inte kännas vid detta. Det visar hur allvarligt detta
intrång var, och vilket misstag regeringen gjorde den
gången.

Jag ser dock fram emot ett tydligare testamente
när Ingvar Carlsson kommer att hålla sitt stora tal här
i kammaren. Jag ser inget fel i att man ibland känner
sig fram, men det kanske är läge för att rent av bredda
regeringen?
</anforandetext>
<intressent_id>088849148003</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>228016</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0956/#anf44</protokoll_url_www>
</anforande>
