2349084 GJ0955 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:55 Onsdagen den 14 februari 1995/96 55 1996-02-14 00:00:00 Utrikespolitisk debatt utrikespolitisk debatt 3BC10C0D-5FFC-4B1C-A73F-4B2D98971518 81 BJÖRN SAMUELSON (v) v Fru talman! Med anledning av den föregående de- batten vill jag klargöra att Vänsterpartiet arbetar för det enprocentiga biståndsmålet. Fru talman! Den utrikespolitiska deklarationen är en smula märklig i ett avseende. I och med att tyngd- punkten lagts på Sveriges arbete i internationella organisationer framstår Sveriges utrikespolitik till en del ganska abstrakt. Svensk utrikespolitik kommer att kunna anta formen av att Sverige framför sina stånd- punkter i internationella organ, inte direkt utan mest via någon annan. De ståndpunkter och åsikter som finns när det gäller mänskliga rättigheter har inte givits någon direkt substans. Endast ett land nämns vid namn, och det är Jugoslavien. Där har mänskliga rättigheter trampats under stöveln på ett för alla up- penbart sätt. På den punkten är vi alla eniga. Jugosla- vien är i den meningen okontroversiellt när det gäller oss som är här i dag. Men hur är det med alla andra konkreta exempel? Utrikesministern förklarar att vi, Sverige, skall bekämpa brott mot mänskliga rättigheter varhelst de dyker upp. Det låter sig sägas. Men hur är det egentli- gen? Vad menas med att bekämpa brott mot mänskli- ga rättigheter? I det måste ingå att man skall bedriva någon form av förebyggande arbete. Det bör handla om att minska förutsättningarna för brott mot mänsk- liga rättigheter. Det är i vart fall Vänsterns mening. Vi undrar därför exempelvis om den svenska va- penexporten kan vara förenlig med regeringens utta- landen om att man skall bekämpa brott mot mänskliga rättigheter. Dess värre stimulerar ju vapenexport till brott mot mänskliga rättigheter. Hur är det med fallet Indonesien, dit s.k. följdleve- ranser av kanoner har pågått år efter år? Sedan mitten av 60-talet har Indonesien styrts av en militärdiktatur som har åtskilliga brott mot mänskliga rättigheter på sitt samvete. I och för sig föreligger inget direkt sam- band, men det är en smula bestickande att militärdik- taturen funnits lika länge som de svenska följdleve- ranserna av vapen till denna pågått. Tolkningen av begreppet följdleveranser är tänjbar i det oändliga. Ett samband som dock borde stå klart är att konflikter som övergår i krig där mängden va- pen är riklig alstrar flyktingströmmar världen över, vilket vi själva får känna av. Detta är ett exempel på konkretisering av det abstrakta som görs i deklaratio- nen. Det finns fler sådana. När Turkiet valdes in som medlem i EU:s tulluni- on förde många resonemanget att Turkiets medlem- skap i tullunionen skulle civilisera landet. Vi har inte sett några tecken till detta. Snarare tycks utvecklingen gå i motsatt riktning. Här finns mycket konkret att göra. Erfarenheterna av Turkiets medlemskap i Euro- parådet visade för övrigt att Turkiet struntar i dekla- rationer om mänskliga rättigheter. Medlemskapet i Europarådet har inte civiliserat landet. Konkretiseringar kan göras på annat sätt. Det finns en tendens att se demokrati och mänsk- liga rättigheter utifrån ett mycket formalistiskt per- spektiv. I flera länder hålls det val till en sorts för- samling som skall föreställa parlament. Det peruanska parlamentet är ett sådant. Val har hållits. Det var dock föga demokratiskt. Flera partier bojkottade valet på grund av odemokratisk och rättsvidrig valordning. Det tycks hos en del förefinnas en föreställning om att president Fudjimori är en demokratiskt vald president därför att han bekämpar Sendero Luminoso. Men de medel med vilka han, polisen och militären gör det är uppenbart stridande mot vad vi betraktar som riktigt ur demokratisk eller juridisk utgångspunkt. Döds- skvadroner och utomrättsliga avrättningar är inte ovanliga. Skulle någon bli frikänd kan man göra upp räkningen med honom eller henne i alla fall. På något egendomligt sätt tycks föreställningen om att Peru är en demokratisk rättsstat vara rådande bland dem som bestämmer när det gäller den svenska flyktingpolitiken, bl.a. Peruaner utvisas med fara för deras liv. En sådan flyktingpolitik skadar just de strä- vanden som utrikesministern inledde med när hon i deklarationen förklarade att Sveriges internationella engagemang utgår från solidaritet och humanism. Det blir ett stort avstånd mellan ambition och handling. De abstrakta formuleringarna når aldrig verkligheten. Det gynnar inte vår trovärdighet. Nu har jag knappt en minut på mig, men låt mig vara konkret på ytterligare en punkt. Någon ny världsordning har ännu inte efterträtt det kalla kriget. Ännu kan vi bara skönja och tolka tecken. Ett av des- sa är Folkrepubliken Kinas växande styrka och nya ekonomiska och politiska inriktning. Landet har ge- nomgått genomgripande förändringar på det ekono- miska området. Planekonomin har i allt större ut- sträckning ersatts med marknadsekonomi. Men sam- tidigt kan vi se hur Kina alltmer tenderar att uppträda på den internationella scenen med stormaktsmaner mot mindre länder. Man ökar sin vapenexport till sådana länder där man med god grund kan ifrågasätta den demokratiska utvecklingen. I Tibet, t.ex., uppträ- der de kinesiska myndigheterna på ett sätt som när- mast kan betraktas som nykolonialt. Den tibetanska kulturen hotas. De ekonomiska fördelar som mark- nadsekonomin kan medföra för vissa tillkommer främst inflyttade kineser. Jag hade, fru talman, också velat ta upp någonting om barnens situation i världen, och kanske då särskilt barnen i Brasilien, men tiden tillåter inte detta. Jag återkommer i en annan debatt. 0272316208815 N 2010-01-01 00:00:00 227881 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0955/#anf81