2349084 GJ0955 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:55 Onsdagen den 14 februari 1995/96 55 1996-02-14 00:00:00 Utrikespolitisk debatt utrikespolitisk debatt 14DA82D5-1989-435D-A49C-4DF9D781C004 38 JOHAN LÖNNROTH (v) v Fru talman! Handelsministern säger i inledningen av sitt anförande att utrikeshandeln under efterkrigsti- den har utvecklats till en allt starkare drivkraft för ekonomisk utveckling. Jag skulle vilja ifrågasätta det. Det är litet för förenklat. Det kan vara sant om vi tittar på flera av de nyindustrialiserade länderna i Sydosta- sien, men jag tror inte att man kan säga att det gäller utvecklingen i Västeuropa och USA sedan ungefär 1980. Snarare ser man en tendens till stagnation när det gäller utrikeshandelns andel av bruttonationalpro- dukten. Varför får vi denna stagnation? Det finns flera faktorer. En faktor är att tjänstesektorn blir allt större på bekostnad av varuproduktionen. Fortfarande är det framför allt inom varubranscherna som utrikeshandeln är stor. En annan faktor är den nya informationsteknolo- gin. Det är kanske ännu så länge litet grand av en framtidsutopi, men det börjar visa sig exempel på att man exempelvis kan skicka en ritning via Internet i stället för att skicka en produkt. Det finns också en ökande kritik både i Europa och i USA mot den överdimensionerade bilismen. Det måste göras något åt de miljöproblem som följer framför allt av de stora transporterna, så att bilismen bär sina egna kostnader. Det betyder att övertron på den exportledda till- växten faktiskt är på tillbakagång - i alla fall i det mest avancerade tänkandet i Europa och USA. Det är den typ av mycket förenklade tänkande som finns t.ex. i Delorsplanen från 1993 och som delvis också finns i regeringen Clintons tänkande i USA, och som har kritiserats. Jag skulle vilja ge handelsministern ett lästips. Det är möjligt att han har läst Paul Krugmans bok som översattes till svenska förra året. Den heter Valser om välfärd på svenska. Han har ett särskilt kapitel som han kallar för Handelsstrategerna, som är en mycket förödande kritik av detta förenklade exportledda till- växttänkande. Ett annat lästips - som jag inte har så stor för- hoppning om att handelsministern skall hinna läsa - är ett litet vänsterblad som ges ut i Lund och som heter Veckobladet. Där står att vår representant i Kommu- nikationskommittén, Karin Svensson-Smith, har träf- fat Neil Kinnock. Neil Kinnock gav tydligen i ett samtal uttryck för att trenden nu har vänt. Nu har man börjat förstå att tiden är ute för de orimligt stora in- frastrukturinvesteringarna, motorlederna och allt annat. Det är andra typer av och modernare infrastruk- tur som numera gäller. Får jag också passa på att säga ett par ord till Bo Könberg om Anders Chydenius. Det är riktigt att Anders Chydenius var en hängiven frihandlare. Men han var också en oerhört vältalig kritiker av den mer- kantilistiska politiken, som väldigt mycket just gick ut på övertron på handeln. Han angriper alltså också de olika typer av mer eller mindre dolda bidrag som merkantilisterna tillämpade för att befrämja exporten. Jag skulle vilja fråga Bo Könberg: Hur ser Bo Könberg på t.ex. sådana företeelser som att kungen reser runt med ett antal industripotentater och gör reklam för svensk export, rimligtvis på skattebetalar- nas bekostnad? Hur ser han på försvarsministerns resa till Thailand, en sådan här exportpromotion? Är det över huvud taget bra med frihandel och då även med exportsubventionering? Det är min fråga till Bo Kön- berg. Mats Hellström ser positivt på regionaliseringen men varnar också för inåtvända handelsblock. Det är något slags dialektik. Karin Falkmer tycker att han överdriver oron. Jag skulle tvärtom vilja påstå att handelsministern idylliserar det som håller på att hända. Jag var under jul och nyår i Australien. Där ut- tryckte man - även de partikamrater till Mats Hell- ströms som jag träffade - mycket stark oro för det man upplever nu, alltså en allt tydligare uppdelning av världen i tre stora dominerande handelsblock, där man blir alltmer ointresserad av de historiska kontakterna mellan Australien och Europa. Vi har tidigare i debatten hört om FN:s kris och hur biståndet reduceras. Eva Zetterberg har tagit upp detta med utrikesministern. Detta är också ett tecken på den inåtvändhet man får i de olika blocken. Det är en tydlig trend i dag. Det är i och för sig bra att handelsministern riktar kritik mot den orimliga jordbrukspolitiken, tekokvo- ten och allt det, men han säger också att erfarenheten är att vi kan påverka. Jag skulle vilja fråga: På vad sätt kan vi mer konkret påverka? Jag hörde ett exempel av en god vän som nu lever i Nairobi. Han berättade att i Nairobi kan man i dag enbart köpa danskt smör. Det danska smöret, som ju är exportsubventionerat, som dumpas där nere, har effektivt slagit ut all inhemsk produktion. Globaliseringen ger påfrestningar på branscher och regioner. För att frihandelns frukter skall komma löntagare och konsumenter till del krävs robusta so- ciala trygghetssystem, säger handelsministern. Det håller jag helt och fullt med om. Men nu är det kon- kreta problemet att vi är inne i en process här i Sveri- ge där det på grund av konvergensen till EMU bl.a. krävs att vi skall ta ned vår bruttoskuld från 80 % till 60 %, vilket konkret innebär att 300 miljarder kronor skall plockas bort från skulden fram till 1998. Det här är absolut inte möjligt att klara med rimliga sociala trygghetssystem kvar. Frihandel bygger också på full sysselsättning. Motsättningen mellan EMU-processen och frihandeln är således en mycket viktig motsättning. Just nu skulle vi behöva gemensamma mellanstatliga program mot arbetslösheten, men de blockeras av EMU-processen. Till sist säger handelsministern att vi skall ha multilaterala fungerande spelregler för de multinatio- nella företagen. Jag skulle vilja veta mer konkret: Vad menas med detta? Utrikesministern har tidigare i dag fått en fråga med anledning av det hon sade om att man behöver internationella avgifter för att finansiera FN. Vi har också tidigare uttalanden i det socialdemo- kratiska Europaprogrammet från 1994, där man krä- ver världsomfattande avtal mot internationell speku- lation. Man ville att EU-parlamentet skulle ta initiativ, ta kontakt med det japanska parlamentet och den amerikanska kongressen för att åstadkomma ett så- dant avtal. Vi har alltså hört många sådana här positi- va runda löften och tal om åtgärder mot spekulation och spelregler för internationella investeringar. Jag kan bara instämma. Det här är oerhört viktigt. Det är alltså i storleksordningen 8 000 miljarder kronor varje dag som cirklar runt på de globala finansiella mark- naderna. Det krävs en oerhört kraftfull politisk mot- kraft till detta. Men det som vi ännu så länge har hört från Mats Hellström och socialdemokratin är alltför många runda löften och vaga uttalanden. Vad är det konkret som avses? Vilka initiativ avser regeringen att ta i de här frågorna? 0586690122908 N 2010-01-01 00:00:00 227838 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0955/#anf38