<anforande>
<dok_hangar_id>2349084</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0955</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:55 Onsdagen den 14 februari</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>55</dok_nummer>
<dok_datum>1996-02-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utrikespolitisk debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>utrikespolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>CF4A36E0-2A86-49EB-8AB7-A8D20303566F</anforande_id>
<anforande_nummer>13</anforande_nummer>
<talare>BODIL FRANCKE OHLSSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag skall helt kort ta upp frågor som
rör ett par olika saker och ett par länder.

Tillsammans med andra länder deltar Sverige i
fredsbevarande styrkor i f.d. Jugoslavien, där det
senare i år skall hållas fria val. Förhoppningsvis stan-
nar styrkorna längre, om så behövs.

Utanför vår världsdel finns det dock några länder
som jag skulle önska stod på Sveriges prioriteringslis-
ta, om vi kommer in i säkerhetsrådet. I de här länder-
na finns det inga väpnade konflikter som fordrar un-
der stora omständigheter utrustade bataljoner. Det
första landet väntar på att få förhandla om något som
det redan är förhandlat om. Det andra landet väntar på
fria val. Det tredje landet skall välja president i år. Jag
talar om Tibet, Västsahara och Taiwan.

Tibet har i ett ratificerat avtal regional självstän-
dighet. Men fortfarande lever landets ledare och
många flyktingar i exil i Indien. Avtalet ingicks 1951.
Det finns många vittnesmål om kränkningar av de
mänskliga rättigheterna som ständigt drabbar den
tibetanska befolkning som lever i Tibet.

1951 inleddes förhandlingar. Då skulle Tibet få
regional självständighet. Den kinesiska centralrege-
ringen skulle ta hand om utrikespolitiken, och den
tibetanska armén skulle inkorporeras i den kinesiska.
Dalai lama återvände och ratificerade avtalet. Kort
därefter tågade kinesiska trupper in i Lhasa. Efter ett
tag gick Dalai lama i landsflykt tillsammans med en
stor del av dem som stod honom närmast.

Det andra landet är alltså Västsahara, som först
var en koloni under Spanien och som sedan ockupera-
des av Marocko. I fyra år har man med FN:s hjälp
försökt att få fram röstlistor och att få reda på vem
som egentligen är röstberättigad i de fria val i landet
som man länge väntat på.

Det är besvärligt eftersom inflyttningen från Ma-
rocko har varit stor de senaste åren och nyinflyttade
och tillfälligt boende inte kommer att räknas som
invånare med rösträtt.

Enligt den internationella domstolen i Haag har
egentligen inget av länderna rätt till Västsahara. Om
valet inte godtas av den ursprungliga befolkningen
eller av Marocko är risken stor att vapenvilan från
1991 bryts. Då börjar självständighetskriget igen, det
som förra gången stöddes av Algeriet och Libyen.

Det tredje landet som skall ha val i år är Taiwan.
För Taiwan finns risken att självstyret på allvar hotas
av samma land som hotar de andra och som hotar
Tibet, dvs. Kina. Finns det någonting som Sverige kan
göra? Kan Sverige driva dessa frågor i säkerhetsrå-
det? Eller kan vi göra det på annat sätt, även som
Sverige inte finns med i säkerhetsrådet?

Till sist hinner jag tala om något som jag tycker är
litet trevligare. Jag börjar med att nämna den terro-
rism som ökar överallt i världen. Vi har alldeles nyli-
gen hört om nya terrordåd som har inträffat i London
och som IRA ligger bakom. Jag är ibland i Indien och
har där hört talas om terrordåd i Kashmir, där situa-
tionen förvärras. Terrorister kommer ner från bergen i
Kashmir. Det är terrorister som fördöms av både
Indien och Pakistan, och det terrorister - har jag hört
av mina vänner - som nu får hjälp av grannländers
terrorister som kommer in för att stödja aktionerna.

Trots allt har en glädjande händelse inträffat, be-
rättade mina vänner. Jag läste det sedan också i en
liten tidningsnotis. En antivåldsorganisation har bil-
dats av hinduer och muslimer tillsammans. Just i
dessa sammanhang är det skönt att sådana saker hän-
der som kanske kan växa till att bli någonting helt
annat än de konflikter som nu finns.
</anforandetext>
<intressent_id>0366609643504</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>227813</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0955/#anf13</protokoll_url_www>
</anforande>
