<anforande>
<dok_hangar_id>2349084</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0955</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:55 Onsdagen den 14 februari</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>55</dok_nummer>
<dok_datum>1996-02-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vatten- och luftvård </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>62524B42-B2FC-4F09-B0B9-0DECABAC896E</anforande_id>
<anforande_nummer>129</anforande_nummer>
<talare>EVA ERIKSSON (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Som tidigare har sagts i den här de-
batten är alla motioner i det här ärendet avstyrkta med
hänvisning till pågående utredningar. Det innebär
naturligtvis inte att arbetet med luft- och vattenvård är
oväsentligt, tvärtom. Det visar på ett engagemang och
att det pågår ett arbete inom miljöområdet.

Miljöarbetet står inte stilla, Gudrun Lindvall. Det
finns ett otroligt engagemang, ett engagemang hos
människor och näringsliv runt om i Sverige och i hela
Europa för att man skall kunna vidta de åtgärder som
är nödvändiga inför framtiden. Vi skall naturligtvis
vara med och påverka och vara aktiva för att driva
politiken framåt. Men det finns ett annat problem som
vi sällan vidrör, och det är att vi är dåliga på att defi-
niera olika maktcentrum. Var fattas i dag besluten om
inriktningen av miljöfrågorna? Vem är det som styr
miljöpolitiken? Är det de olika aktiva miljögrupperna
som finns runt om i Sverige och i Europa? Eller är det
näringslivets inriktning som styr miljöpolitiken?

Det kan hända att båda delarna är bra, men vi har
en stor uppgift att definiera olika maktcentrum, och
det tror jag att vi borde ha en större debatt om i den
här kammaren.

Herr talman! Jag är glad att arbetet med EU:s
regler för avgaskrav när det gäller motorer i arbets-
maskiner har gått åt rätt håll. EU:s kommission har
nyligen antagit ett förslag till utformning av av-
gaskrav för dieselmotorer i arbetsmaskiner, och mil-
jöministern har vid ett flertal tillfällen klart uttalat att
hon i ministerrådet kommer att verka för mycket
stränga regler.

Jag hoppas också att reglerna för motorer i arbets-
redskap går åt samma håll. Även detta har vi påpekat i
det yttrande som vi har avgett till betänkandet. Då har
vi från Folkpartiet liberalerna i alla fall fått ett starkt
önskemål uppfyllt, ett önskemål som vi hade i vår
partimotion från januari 1995.

Dessa regler handlar i första hand om föroreningar
såsom partiklar och avgaser såsom kväveoxider. Men
man får inte glömma bort att motorerna också släpper
ut växthusgaser såsom koldioxid.

Kampen mot växthuseffekten är en av vår tids
strategiskt viktigaste miljöfråga. Utsläppsfria per-
sonbilar och lastbilar låter kanske som en utopi, men
jag är övertygad om att vi måste börja vidta åtgärder
så att vi har kommit framåt en bit in på nästa sekel.
Man har från bilindustrin vid ett flertal tillfällen
skrivit till mig och sagt att man tar det ansvaret. Man
ser det som en utmaning att framöver kunna utveckla
personbilar och lastbilar som kan leva upp till de
miljökrav som vi i den här kammaren och i den debatt
som förekommer har framfört. Jag hoppas att det är
på det sättet.

Detta är ett viktigt motiv för vårt krav på utsläpps-
fri trafik i storstäder 2010. Jag är inte så säker på att
vi kommer att bli nöjda med resultatet av det utred-
ningsarbete som nu pågår. Vi får nog återigen diskute-
ra den här frågan.

Alla frågor som tas upp i det här betänkandet be-
handlas i olika utredningar, kommittéer och kommis-
sioner. Det innebär att vi i den här kammaren kommer
att komma tillbaka till dem igen.

Det är viktigt för Sverige att vi fortsätter kampen
mot växthuseffekten. Vi måste medverka till att
världssamfundet fattar beslut om minskningar efter år
2000. Det effektivaste sättet att begränsa koldioxidut-
släppen är kanske att lägga skatt på dem. Det har vi
god erfarenhet av i Sverige, och vi är eniga om detta.
En viktig väg för oss borde vara att arbeta för att
koldioxidskatter införs internationellt. Åtminstone alla
OECD-länder borde ha likvärdiga skatter, och då kan
vi börja med EU.

EU kan i dag fatta en hel del miljöbeslut med
kvalificerad majoritet. Men EU kan inte besluta om
skatter om inte alla medlemmar är överens. Det står ju
som vi alla vet inskrivet i EU:s grundläggande för-
drag.

Vi i Folkpartiet har vid ett flertal tillfällen tagit
upp frågan om en förändring av inriktningen så att
EU:s fördrag ändras i den meningen att man ställer
krav på att fördragets skrivningar blir att vetorätten
tas bort när det gäller beslut om en gemensam nivå för
koldioxidutsläpp. Men socialdemokraterna har en
gång tidigare i förening med partier som påstår sig
värna mest om miljön röstat ned det här förslaget i
riksdagen. Vad tänker man göra nu?

Motionerna till IGC-propositionen visar att man
återigen inte ställer upp på detta. Moderaterna yrkade
bifall till ett förslag som tidigare lades fram i här i
kammaren, och nu vill man återigen inte vara med om
att ta bort vetorätten.

Herr talman! Detta är en viktig fråga. Med hänsyn
till detta inlägg och tankarna runt växthuseffekten
samt problemen kring övriga frågor som tas upp i
betänkandet har vi inte sett någon anledning till att
reservera oss, eftersom det pågår ett arbete.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till ut-
skottets hemställan i betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0156574552406</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>227929</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0955/#anf129</protokoll_url_www>
</anforande>
