2349084 GJ0955 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:55 Onsdagen den 14 februari 1995/96 55 1996-02-14 00:00:00 Vatten- och luftvård 62524B42-B2FC-4F09-B0B9-0DECABAC896E 129 EVA ERIKSSON (fp) fp Herr talman! Som tidigare har sagts i den här de- batten är alla motioner i det här ärendet avstyrkta med hänvisning till pågående utredningar. Det innebär naturligtvis inte att arbetet med luft- och vattenvård är oväsentligt, tvärtom. Det visar på ett engagemang och att det pågår ett arbete inom miljöområdet. Miljöarbetet står inte stilla, Gudrun Lindvall. Det finns ett otroligt engagemang, ett engagemang hos människor och näringsliv runt om i Sverige och i hela Europa för att man skall kunna vidta de åtgärder som är nödvändiga inför framtiden. Vi skall naturligtvis vara med och påverka och vara aktiva för att driva politiken framåt. Men det finns ett annat problem som vi sällan vidrör, och det är att vi är dåliga på att defi- niera olika maktcentrum. Var fattas i dag besluten om inriktningen av miljöfrågorna? Vem är det som styr miljöpolitiken? Är det de olika aktiva miljögrupperna som finns runt om i Sverige och i Europa? Eller är det näringslivets inriktning som styr miljöpolitiken? Det kan hända att båda delarna är bra, men vi har en stor uppgift att definiera olika maktcentrum, och det tror jag att vi borde ha en större debatt om i den här kammaren. Herr talman! Jag är glad att arbetet med EU:s regler för avgaskrav när det gäller motorer i arbets- maskiner har gått åt rätt håll. EU:s kommission har nyligen antagit ett förslag till utformning av av- gaskrav för dieselmotorer i arbetsmaskiner, och mil- jöministern har vid ett flertal tillfällen klart uttalat att hon i ministerrådet kommer att verka för mycket stränga regler. Jag hoppas också att reglerna för motorer i arbets- redskap går åt samma håll. Även detta har vi påpekat i det yttrande som vi har avgett till betänkandet. Då har vi från Folkpartiet liberalerna i alla fall fått ett starkt önskemål uppfyllt, ett önskemål som vi hade i vår partimotion från januari 1995. Dessa regler handlar i första hand om föroreningar såsom partiklar och avgaser såsom kväveoxider. Men man får inte glömma bort att motorerna också släpper ut växthusgaser såsom koldioxid. Kampen mot växthuseffekten är en av vår tids strategiskt viktigaste miljöfråga. Utsläppsfria per- sonbilar och lastbilar låter kanske som en utopi, men jag är övertygad om att vi måste börja vidta åtgärder så att vi har kommit framåt en bit in på nästa sekel. Man har från bilindustrin vid ett flertal tillfällen skrivit till mig och sagt att man tar det ansvaret. Man ser det som en utmaning att framöver kunna utveckla personbilar och lastbilar som kan leva upp till de miljökrav som vi i den här kammaren och i den debatt som förekommer har framfört. Jag hoppas att det är på det sättet. Detta är ett viktigt motiv för vårt krav på utsläpps- fri trafik i storstäder 2010. Jag är inte så säker på att vi kommer att bli nöjda med resultatet av det utred- ningsarbete som nu pågår. Vi får nog återigen diskute- ra den här frågan. Alla frågor som tas upp i det här betänkandet be- handlas i olika utredningar, kommittéer och kommis- sioner. Det innebär att vi i den här kammaren kommer att komma tillbaka till dem igen. Det är viktigt för Sverige att vi fortsätter kampen mot växthuseffekten. Vi måste medverka till att världssamfundet fattar beslut om minskningar efter år 2000. Det effektivaste sättet att begränsa koldioxidut- släppen är kanske att lägga skatt på dem. Det har vi god erfarenhet av i Sverige, och vi är eniga om detta. En viktig väg för oss borde vara att arbeta för att koldioxidskatter införs internationellt. Åtminstone alla OECD-länder borde ha likvärdiga skatter, och då kan vi börja med EU. EU kan i dag fatta en hel del miljöbeslut med kvalificerad majoritet. Men EU kan inte besluta om skatter om inte alla medlemmar är överens. Det står ju som vi alla vet inskrivet i EU:s grundläggande för- drag. Vi i Folkpartiet har vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan om en förändring av inriktningen så att EU:s fördrag ändras i den meningen att man ställer krav på att fördragets skrivningar blir att vetorätten tas bort när det gäller beslut om en gemensam nivå för koldioxidutsläpp. Men socialdemokraterna har en gång tidigare i förening med partier som påstår sig värna mest om miljön röstat ned det här förslaget i riksdagen. Vad tänker man göra nu? Motionerna till IGC-propositionen visar att man återigen inte ställer upp på detta. Moderaterna yrkade bifall till ett förslag som tidigare lades fram i här i kammaren, och nu vill man återigen inte vara med om att ta bort vetorätten. Herr talman! Detta är en viktig fråga. Med hänsyn till detta inlägg och tankarna runt växthuseffekten samt problemen kring övriga frågor som tas upp i betänkandet har vi inte sett någon anledning till att reservera oss, eftersom det pågår ett arbete. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till ut- skottets hemställan i betänkandet. 0156574552406 N 2010-01-01 00:00:00 227929 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0955/#anf129