2349081 GJ0952 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:52 Torsdagen den 8 februari 1995/96 52 1996-02-08 00:00:00 Svar på interpellation 1995/96:43 om gym- nasieskolans yrkesförberedande program interpellationsdebatt 3843D4F4-903B-4B89-B0BA-D7BDE90E9CB3 27 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) s Herr talman! Låt mig börja med Ulf Melins frå- gor. Ulf Melin är väl insatt i dessa frågor och gör en problembeskrivning som jag i stora drag inte har några svårigheter att hålla med om. Men på en punkt skiljer sig våra bedömningar åt. Jag tycker nämligen inte att man kan dra slutsatsen att signalen är glasklar, nämligen att arbetsplatsförlagd utbildning inte funge- rar. I ett flertal olika undersökningar konstaterar man att det fungerar bäst på orter/platser och i de program som hållit på längst. Det tycks alltså ta ganska lång tid att upparbeta de kontakter och det samarbetsklimat som är nödvändigt för att få en hög kvalitet och en fungerande arbetsplatsförlagd utbildning. Att vi kan se en sådan utveckling gör mig mera hoppfull. Vidare har jag tagit del av en undersökning som Svenska arbetsgivareföreningen gjorde förra året. Av undersökningen framgår att en majoritet av de företag som ingick i undersökningen över huvud taget inte hade hört talas om arbetsplatsförlagd utbildning. Det tyder på att vi måste göra mycket stora insatser när det gäller information till näringslivet och företagen. Det behöver naturligtvis ske på central nivå men ock- så, och kanske framför allt, på lokal nivå, i det lokala arbetslivet. I samma undersökning från Svenska arbetsgivare- föreningen har man frågat företag om de vill eller gärna eller ganska gärna är beredda att medverka lokalt genom egna insatser på skolans område. 51 % har svarat att de gärna eller mycket gärna gör det. Bland storföretagen är siffran 78 %. När man frågar skolledare hur pass viktigt de tycker att det är med arbetsplatsförlagd utbildning - det har man frågat om, tror jag, i Kommunförbundets enkät - visar det sig att 90 % av skolorna anser att hög kvalitet och arbets- platsförlagd utbildning är mycket viktiga. Jag är inte beredd att dra slutsatsen att signalen är glasklar, dvs. att det inte skulle fungera. Men självfal- let finns det problem, och det fungerar inte tillräckligt väl. Men det bör finnas förutsättningar att förbättra detta. Jag tror att den viktigaste förutsättningen är att man kan få i gång ett samarbetsklimat mellan skolan och arbetslivet. Jag tror att de förslag kan underlätta som Kommit- tén för gymnasieskolans utveckling har lagt när det gäller att det behövs en tydligare målbeskrivning för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Jag tror nämli- gen att det här blir lättare om det finns lokala yrkes- råd. Ulf Melin tar, i sin egen utredning Höj ribban, upp just frågan om lokala samarbetsorgan. Han före- slår själv att detta icke skall regleras centralt. I stället skall det växa fram på lokal nivå. Jag delar den upp- fattningen. Till Marianne Andersson vill jag säga att APU- frågan och de problemen inte kan lösas med en enkel åtgärd. Om det fanns en sådan enkel åtgärd tycker jag att man med rätta skulle kunna beskylla mig som skolminister för att inte ha vidtagit den åtgärden. Men alla signaler - för att återigen använda ett modernt ord - tyder på att man måste lösa detta lokalt och att det behövs olika lösningar för olika branscher och olika program. Nyckeln är just samarbete. Ofta när man talar om samarbete brukar det sägas att personkemin är viktig. Det tror jag gäller också i samarbetet mellan skola och arbetsliv. Men jag skulle vilja lägga till ett annat begrepp: organisationskemin. Det är ju olika kulturer och väldigt olika organisatio- ner som skola och arbetsliv skall mötas i. Man följer olika rytm och har ganska olika sätt att se på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Jag tror att ganska mycket arbete måste läggas ner på det mötet för att det skall lyckas med den arbetsplatsförlagda utbild- ningen. När det gäller lärarutbildningen för lärare i yrke- sämnen delar jag uppfattningen att kompetenskraven bör höjas. Men beträffande de förslag som Ulf Melin lämnat och som innebär en mycket kraftig skärpning av kompetens- och förkunskapskraven för utbildning- en i fråga är det ganska många remissinstanser som i remissvaren har ifrågasatt om kompetenskraven bör höjas så kraftigt som föreslås. Väldigt många remiss- instanser har varnat för de konsekvenser som det kan få för rekryteringen. Det är just rekryteringen som oroar mig. Det är också den sak som jag tänker på när jag hänvisar till att den förra regeringen, den borgerli- ga regeringen, gjorde vissa motsägelsefulla insatser. När man tog bort rätten till en mera förmånlig studiefinansiering för dem som studerar till lärare i yrkesämnen blev nämligen effekten en ganska radikal minskning av antalet sökande till den utbildningen. Vid Umeå universitet t.ex. har det resulterat i att det är så få sökande att utbildningen i princip har lagts ner. Från frågorna om rekrytering kan vi självfallet inte frikoppla frågorna om kompetenskraven. Därför måste man fundera rätt noga innan man går in och gör förändringar som, enbart sett till kompetenskraven, kan vara berättigade. Vi måste ju också få tillräckligt många sökande. Annars riskerar vi en situation med obehöriga lärare i skolan. Remissinstansernas svar tyder på att man kanske behöver fundera ett tag till. Jag delar dock uppfattningen att kompetenskraven bör höjas. Sedan helt kort till Marianne Andersson om rekry- teringen till industriprogrammet. Det finns en särskild arbetsgrupp, där de parter ingår som arbetat med detta. Man har nyligen avlämnat sin första delrapport. Frågan om att öka intresset för teknik är en fråga som har diskuterats i många andra sammanhang och som jag gärna återkommer till. På nämnda område görs ganska stora insatser. Redan från de tidiga års- kurserna har vi ett nytt teknikämne. Vidare finns det s.k. NOT-projektet för att stimulera intresset för na- turvetenskap och teknik, särskilt då med tanke på flickorna. Jag vet att lärarnas arbetsgivare, framför allt kommunerna, gör ganska stora insatser när det gäller fortbildning av lärare, bl.a. i ämnen som natur- vetenskap och teknik. 011731125914 N 2010-01-01 00:00:00 227567 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0952/#anf27