<anforande>
<dok_hangar_id>2349079</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0950</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:50 Tisdagen den 6 februari</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>50</dok_nummer>
<dok_datum>1996-02-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1995/96:229 om enskilda barns intressen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>079C98CD-D256-496B-9FD7-4B3043DB528A</anforande_id>
<anforande_nummer>32</anforande_nummer>
<talare>LENNART DALÉUS (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag ställde den här frågan för flera
veckor sedan, när Åseledebatten var aktuell. Svaret
har av legitima skäl - det vill jag understryka -
kommit först i dag. Det innebär att flera av de frågor
som jag tog upp och som jag behövde lära mig något
om har jag fått svar på i frågesvaret.

Skälet till att jag ställde frågan var att jag tyckte
att man argumenterade konstigt när man sade att det
kunde vara berättigat att vidta, som det verkade, ne-
gativa beslut gentemot enskilda barn eller att åsidosät-
ta deras intressen med hänvisning till att barnen som
kollektiv skulle löpa mindre risk att bli utsatta för
lidande. Jag tyckte att det var konstigt och att det var
ett underligt resonemang.

Det visade sig att barnkonventionen - dess ut-
tolkning på svenska och dess hantering - behöver en
genomlysning när det gäller begreppen och, inte
minst, själva översättningen. Det kommer nu att ske
genom den parlamentariska kommitté som regeringen
har beslutat tillsätta. För att inte ta kammarens tid vill
jag sammanfattningsvis säga att jag är mycket nöjd
med svaret.

</anforandetext>
<intressent_id>0200003128803</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>227517</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0950/#anf32</protokoll_url_www>
</anforande>
