<anforande>
<dok_hangar_id>2349077</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0948</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:48 Onsdagen den 31 januari</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>48</dok_nummer>
<dok_datum>1996-01-31 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>3751308A-4E23-4719-9D17-B7FF48FCF888</anforande_id>
<anforande_nummer>73</anforande_nummer>
<talare>TORGNY DANIELSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Betänkandet handlar om hur vi löser
skolgången för våra barn och ungdomar som har för-
äldrar, varav minst en har svenskt medborgarskap,
som stadigvarande vistas i utlandet. Dessa barn kallas
för utlandssvenska elever och har rätt till utbildning i
Sverige.

Vi är alla överens om att staten bör stödja att dessa
elever får bra kvalitet i utbildningen och att det sam-
tidigt finns ett brett utbud som skapar möjligheter att
på olika sätt finna anpassade lösningar på hur skol-
gången skall ordnas. Inte minst gäller det att kunna
skapa en väl fungerande och trygg social situation för
alla berörda. Det är en förutsättning för att nå ett bra
resultat i undervisningen.

Det förslag till förändring av statsbidragen som
redovisas i betänkandet ger de utlandssvenska barnen,
ungdomarna och deras föräldrar ökad valfrihet och
ökade möjligheter att möta de olika behov som det
kan innebära att familjen långa tider lever åtskild.

Detta görs möjligt genom att det nya statsbidraget
följer den enskilde eleven oavsett val av skolform och
lämnas till den anordnare av utbildning som är aktuell
för just den eleven.

Eleven skall för sitt boende få ett inackorderings-
bidrag i enlighet med de bestämmelser som gäller för
studiestöd. Dessa regler gäller från det sjunde året i
grundskolan till gymnasietidens utgång.

På så sätt skapar vi ett system som stämmer över-
ens med dagens övriga avreglerade skola.

Det innebär t.ex. att barn som har sina föräldrar
arbetande och boende i Bryssel, som ju är ett ganska
vanligt exempel, i något fall kanske bor inackorderade
hos en släkting och går i någon lokal skola. I ett annat
fall är den bästa lösningen kanske att gå på riksinter-
naten, som med gedigen erfarenhet kan tillgodose
behovet av såväl undervisning som boende och om-
vårdnad. För en äldre elev på gymnasiet är ett eget
boende kanske det bästa alternativet. Ett barn med
någon typ av funktionsnedsättning har andra behov,
och för det finner man andra lösningar.

Ett statsbidrag som följer den enskilde eleven ger
ökade variationsmöjligheter. Dessutom ökar möjlighe-
terna för utlandssvenska barn att gå i den allmänna
grundskolan eller gymnasieskolan och därmed integ-
reras bland vanliga svenska barn och ungdomar. De
utlandssvenska barnen med erfarenhet från boende i
andra länder har säkert mycket att tillföra innehållet i
skolans vardag och kan stimulera såväl jämnåriga
kamrater som vuxna.

Även det omvända förhållandet gäller. Vad är
bättre än en typisk svensk skola om man som svensk
boende utomlands vill ge sitt barn en svensk identitet?
En skola för alla, där barn från olika delar av det
svenska samhället möts dagligen, borde väl kunna
representera det svenska samhället av i dag.

Fru talman! Vi lever i en värld som blir alltmer
internationaliserad och där avstånden krymper och
utbytet mellan olika länder och kontinenter ökar. Det
innebär med all säkerhet att antalet svenskar som bor
och arbetar utomlands ständigt ökar. Det torde inte
minst den gemensamma arbetsmarknaden och med-
lemskapet i EU ge som effekt.

Hur löser man då skolgången för sina barn?

Enligt Skolverket gick förra året 1 254 elever i
svenska utlandsskolor - drygt trettiotalet skolor rör
det sig om, alltifrån London och Moskva i vår närhet
till mera exotiska platser som S ão Paulo och
Kashmir.

Under samma år var det 323 barn och ungdomar
från utlandssvenska hem som gick på något av våra
tre riksinternat. Andra åter väljer utbildningar i olika
internationella eller nationella skolor i det land där de
bor.

Familjernas planer för framtiden, hur länge man
kommer att bo i respektive land och kultur samt rela-
tionerna till Sverige torde vara mest avgörande för hur
man väljer att lösa frågan om utbildningen för sina
barn.

Riksinternaten kommer under en övergångstid av
fem år att vara kvar som en särskild skolform. Sam-
tidigt skall en utvärdering göras baserad bl.a. på hur
utlandssvenskarna faktiskt väljer, utifrån den ökade
möjlighet som det nya statsbidraget ger och även med
avseende på den utveckling som sker vad gäller inter-
nationella skolor.

Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till
hemställan i betänkandet samt avslag på de reserva-
tioner som fogats till betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0821986001816</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>227256</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0948/#anf73</protokoll_url_www>
</anforande>
