2349077 GJ0948 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:48 Onsdagen den 31 januari 1995/96 48 1996-01-31 00:00:00 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar 3751308A-4E23-4719-9D17-B7FF48FCF888 73 TORGNY DANIELSSON (s) s Fru talman! Betänkandet handlar om hur vi löser skolgången för våra barn och ungdomar som har för- äldrar, varav minst en har svenskt medborgarskap, som stadigvarande vistas i utlandet. Dessa barn kallas för utlandssvenska elever och har rätt till utbildning i Sverige. Vi är alla överens om att staten bör stödja att dessa elever får bra kvalitet i utbildningen och att det sam- tidigt finns ett brett utbud som skapar möjligheter att på olika sätt finna anpassade lösningar på hur skol- gången skall ordnas. Inte minst gäller det att kunna skapa en väl fungerande och trygg social situation för alla berörda. Det är en förutsättning för att nå ett bra resultat i undervisningen. Det förslag till förändring av statsbidragen som redovisas i betänkandet ger de utlandssvenska barnen, ungdomarna och deras föräldrar ökad valfrihet och ökade möjligheter att möta de olika behov som det kan innebära att familjen långa tider lever åtskild. Detta görs möjligt genom att det nya statsbidraget följer den enskilde eleven oavsett val av skolform och lämnas till den anordnare av utbildning som är aktuell för just den eleven. Eleven skall för sitt boende få ett inackorderings- bidrag i enlighet med de bestämmelser som gäller för studiestöd. Dessa regler gäller från det sjunde året i grundskolan till gymnasietidens utgång. På så sätt skapar vi ett system som stämmer över- ens med dagens övriga avreglerade skola. Det innebär t.ex. att barn som har sina föräldrar arbetande och boende i Bryssel, som ju är ett ganska vanligt exempel, i något fall kanske bor inackorderade hos en släkting och går i någon lokal skola. I ett annat fall är den bästa lösningen kanske att gå på riksinter- naten, som med gedigen erfarenhet kan tillgodose behovet av såväl undervisning som boende och om- vårdnad. För en äldre elev på gymnasiet är ett eget boende kanske det bästa alternativet. Ett barn med någon typ av funktionsnedsättning har andra behov, och för det finner man andra lösningar. Ett statsbidrag som följer den enskilde eleven ger ökade variationsmöjligheter. Dessutom ökar möjlighe- terna för utlandssvenska barn att gå i den allmänna grundskolan eller gymnasieskolan och därmed integ- reras bland vanliga svenska barn och ungdomar. De utlandssvenska barnen med erfarenhet från boende i andra länder har säkert mycket att tillföra innehållet i skolans vardag och kan stimulera såväl jämnåriga kamrater som vuxna. Även det omvända förhållandet gäller. Vad är bättre än en typisk svensk skola om man som svensk boende utomlands vill ge sitt barn en svensk identitet? En skola för alla, där barn från olika delar av det svenska samhället möts dagligen, borde väl kunna representera det svenska samhället av i dag. Fru talman! Vi lever i en värld som blir alltmer internationaliserad och där avstånden krymper och utbytet mellan olika länder och kontinenter ökar. Det innebär med all säkerhet att antalet svenskar som bor och arbetar utomlands ständigt ökar. Det torde inte minst den gemensamma arbetsmarknaden och med- lemskapet i EU ge som effekt. Hur löser man då skolgången för sina barn? Enligt Skolverket gick förra året 1 254 elever i svenska utlandsskolor - drygt trettiotalet skolor rör det sig om, alltifrån London och Moskva i vår närhet till mera exotiska platser som S ão Paulo och Kashmir. Under samma år var det 323 barn och ungdomar från utlandssvenska hem som gick på något av våra tre riksinternat. Andra åter väljer utbildningar i olika internationella eller nationella skolor i det land där de bor. Familjernas planer för framtiden, hur länge man kommer att bo i respektive land och kultur samt rela- tionerna till Sverige torde vara mest avgörande för hur man väljer att lösa frågan om utbildningen för sina barn. Riksinternaten kommer under en övergångstid av fem år att vara kvar som en särskild skolform. Sam- tidigt skall en utvärdering göras baserad bl.a. på hur utlandssvenskarna faktiskt väljer, utifrån den ökade möjlighet som det nya statsbidraget ger och även med avseende på den utveckling som sker vad gäller inter- nationella skolor. Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till hemställan i betänkandet samt avslag på de reserva- tioner som fogats till betänkandet. 0821986001816 N 2010-01-01 00:00:00 227256 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0948/#anf73