2349073 GJ0944 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:44 Onsdagen den 24 januari 1995/96 44 1996-01-24 00:00:00 Partiledardebatt partiledardebatt FC1CAF9E-B77B-41DD-BF85-49D29C559A4B 42 GUDRUN SCHYMAN (v) v Fru talman! Jag tänker ta upp litet om det politiska språket. Det finns en del begrepp som är ofta före- kommande i det politiska språket. Ett sådant begrepp är "populism". Det är ett begrepp som har använts flitigt då och då - oftast när de konkreta argumenten tryter. När man skall diskutera de politiska sakfrågor- na och inte hittar några bra argument tar man gärna till resonemanget om populism. Det har gjorts om Vänsterpartiet under en tid efter det att regeringen valde att bryta det samarbete som vi hade inlett efter valet 1994. Det har pågått ungefär fram till nu. Jag tänkte tala om vad det är för förslag som har renderat oss detta epitet. Vad är det som ligger bakom när man säger att vi är populistiska? En del andra har andra källor. Lars Tobisson brukar använda Moody´s och OECD, och då är det sakligt. När vi säger det som de flesta väljare instämmer i är det populism. Det vi har sagt under ganska lång tid nu är detta: Vi vill ha en högre ambitionsnivå vad gäller arbets- lösheten. Vi vill minska övertidsuttaget, gärna i kom- bination med åtgärder mot sex timmars arbetsdag. Vi vill höja nivån i a-kassan och sjukförsäkringen och gick emot den sänkning som regeringen genomförde tillsammans med Centern. Vi vill gärna ta ut avgifter över taken. Vi har ensamma stått och sagt att vi vill stoppa uppsägningarna i kommuner och landsting under en längre tid. Vi tycker att det behövs stora satsningar på utbildningen - alltifrån grundskola och gymnasium till högskola och forskning. Vi har kommit med en massiv och energisk, envis kritik av planerna på införandet av den ekonomiska och mone- tära unionen och Sveriges deltagande där. Vi har finaniserat våra förslag fullt ut genom att vi har föreslagit rättvisare inkomstbeskattning, höjda miljö- och energiskatter och rimliga besparingar. Detta har kallats för populism. Nu har vi fått ta del av en plan som brukar kallas för Perssonplanen, men som jag utgår ifrån lika mycket är Carlssonplanen. Den innehåller precis dessa saker. Nu undrar jag om man skall kalla Ingvar Carlsson för populist. Skall man kalla planen för en populistisk plan? Skall man kalla alla de hundratals motioner som har kommit till den socialdemokratiska extrakongressen, varav jag tror att över hundra gäller just sextimmarsdagen, för populism? Jag vill inte göra det. Jag har aldrig känt mig hemma med beteckningen populist. Eftersom vi i stora stycken har samma syn i politiska sakfrågor hoppas jag att vi kan lägga den beteckningen åt sidan, helt enkelt. Det som behövs, Ingvar Carlsson, förutom planen, och det vi fortfarande saknar, är konkreta besked om hur det skall göras och hur vi skall få till det. Hur skall det finansieras, för det första? Det sägs det inte särskilt mycket om i planen. Satsningen på utbildning, vilken jag tycker är ut- omordentligt bra, måste följas av en höjning av nivå- erna i studiemedlen. Det har ni inte sagt någonting om. Men det är en verklighet som väldigt många av oss möter runt om i skolorna. Det gäller framför allt vuxenstuderande, som efter sänkningen av a-kassan har fått en sänkning också av sitt studiestöd. Framför allt de som har gått på svux och svuxa har varit tvungna att sluta. Barnstödet har försvunnit, osv. Vi vet faktiskt i dag att hundratals av de platser som finns inte utnyttjas, för människor har inte ekonomi att studera. Det som lönar sig är att vara passivt ar- betslös. Det måste rättas till. Jag antar att det kommer sådana förslag. Förslaget om att slopa värnskatten är vi inte för- tjusta i. Vi tycker att det är rimligt att man betalar mer skatt om man tjänar mer än 200 000 kr. Då kan man betala mer än om man tjänar 100 000. På samma sätt tycker vi att det skulle vara rimligt att man också betalar mer på inkomster över 300 000 än på inkoms- ter runt 200 000. Det är en förhållandevis rättvis be- skattning. Vi tycker att många av de här förslagen är bra. Men det behövs flera för att göra något ordentligt åt arbetslösheten. Det behövs en mer aktiv politik och det behövs fler satsningar. Vi har föreslagit satsningar i kommunerna. Vi är i det fallet överens om att det är en dålig politik att låta människor lämna nyttiga och nödvändiga arbeten inom vård och omsorg för att gå ut i öppen arbetslös- het. Men det måste ju också finansieras. Ni har en långsiktig ekonomisk politik som går ut på att strypa anslagen till kommuner och landsting. Hur går det ihop? Delar av finansieringen skall enligt er också gå via höjda egenavgifter. Ingvar Carlsson vet lika väl som Göran Persson att det urholkar skatteunderlaget för kommunerna. Ni har också förslag om en bortre parentes i a-kasseersättningen. Det innebär att det är socialtjänsten som tar över, om vi inte kan komma fram till något annat, nytt system. Allt det här pressar kommunerna. Här måste ni komma med tydligare besked och tydligare förslag. Jag hoppas att det kommer. Jag kan se att när detta skall genomföras har vi anledning att komma överens i en del frågor. Arbetstidsfrågan har ni heller inte nämnt, men jag utgår från att det ligger i er syn på den moderna ar- betsmarknaden. Den innebär att människor kommer att arbeta och studera i perioder. Det blir ett växel- bruk. Det kräver stadiga trygghetssystem, just för att människor skall våga kasta loss. Det måste finnas en ekonomisk och en social trygghet som gör detta möj- ligt. Jag hoppas att vi tillsammans skall kunna bygga upp ett sådant system igen. Delar av det har ju på ett mycket brutalt sätt raserats. Jag skulle också vilja ta upp det faktum att det finns ett mycket utbrett politikerförakt i vårt samhälle. Det är en fråga som är lika viktig som budgetunder- skottet - frågan om det demokratiska underskottet. Jag menar att det växer i vårt samhälle i dag. Jag möter ofta - jag är säker på att Ingvar Carlsson också gör det - misstro mot att politikerna över huvud taget kan göra något. Det gäller frågor som rör främlingsfi- entlighet och rasism. Vi politiker möter ofta oro hos invandrare och får många frågor. De undrar varför vi ingenting gör och säger att de känner sig hotade och inte vågar gå ut. De här tendenserna sprider sig. Det är också ett faktum att nazistiska organisationer mycket framgångsrikt organiserar ungdomar. Å ena sidan finns det alltså stora problem. Å andra sidan finns också den rörelse som har vuxit fram i kretsen kring Åsele i samband med det mycket brutala utvisningsärende som regeringen var med om att avgöra. Där finns en solidaritet och en vädjan om att humanismen skall vara grund för vårt omhänderta- gande av och vårt ställningstagande till de människor som kommer hit till vårt land för att fly undan terror och förtryck. Den solidariteten och humanismen skall vi bygga samhället på. Det gäller inte bara hur vi tar emot människor som flyr hit undan terror och för- tryck, utan det gäller oss alla i det här samhället. Den humanismen och solidariteten utgör ju grun- den för arbetarrörelsens partier, och det skall vi främja. Vänsterpartiet har bjudit in alla partier för att föra ett resonemang kring dessa frågor. Jag menar att vi inte skall diskutera partipolitik när vi talar om hur vi skall främja och utveckla de humanistiska värde- ringarna i vårt samhälle. Det finns ingen anledning att ta partipolitiska poäng på sådana frågor. Här har vi i stället ett mycket stort gemensamt ansvar. Jag hoppas att de andra partierna kommer att svara positivt. Eftersom detta handlar om arbetarrörelsens vär- deringar och jag vet att detta är sista gången som Ingvar Carlsson agerar som partiledare i kammaren har jag tagit med mig en liten present. Det är ett träd. Vi talar ju ofta om arbetarrörelsen som ett träd med starka rötter. Förhoppningsvis skall trädet också ha livgivande grenar och blad som hämtar ny näring. Ibland diskuterar man hur många grenar arbetarrörel- sens träd har. Det finns de som säger att det bara har två grenar. Jag vill hävda att det har fler. Det finns två arbetarrörelsepartier och det finns en livaktig fackfö- reningsrörelse, och mångfald skall vi ju bejaka. Jag vill gärna överlämna det här trädet i Ingvar Carlssons vård och jag vill också komma med en liten träd- gårdsmästerlig synpunkt: Det bästa man kan göra för att vårda ett träd är att vårda dess rötter. 0236004923301 N 2010-01-01 00:00:00 227061 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0944/#anf42