<anforande>
<dok_hangar_id>2349072</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0943</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:43 Tisdagen den 23 januari</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>43</dok_nummer>
<dok_datum>1996-01-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1995/96:227 om motiveringen i vissa utvisningsärenden</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>38EDC467-B220-4127-B001-7826AA3C7FF3</anforande_id>
<anforande_nummer>26</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det kan man, i vissa situationer. Men
det sker efter genomgången av ärendet i fråga. Det
sker individuellt och det är en bedömning utifrån det
enskilda fallet - inte från några andra utgångspunkter.
Man kan inte ta den typen av beslut i fråga om grupp,
men bedömningen är att man alltså kan få det.

Sverige har tagit emot ett antal kurder från Tur-
kiet. Det exakta antalet har jag inte i huvudet, men det
är ungefär 1 500 eller ett par tusen personer som un-
der 90-talet fått uppehållstillstånd i Sverige. Andra
har naturligtvis kommit hit och sökt asyl för att få
stanna här, men de har bedömts ha möjlighet till
skydd i sitt eget land och har alltså avvisats från Sve-
rige.

Däremot har vi hållningen till Irak exempelvis -
för kurderna i de norra delarna av Irak har situationen
varit mycket svårare. Väldigt många kurder därifrån
har fått uppehållstillstånd i Sverige, därför att det inte
varit möjligt att över huvud taget hitta ett internflyk-
talternativ i det landet.
</anforandetext>
<intressent_id>0615371546701</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>226985</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0943/#anf26</protokoll_url_www>
</anforande>
