<anforande>
<dok_hangar_id>2349070</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0941</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:41 Tisdagen den 19 december</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>41</dok_nummer>
<dok_datum>1995-12-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om Europeiska rådets möte</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>48F90010-3872-4011-AFDA-D3D8F8205321</anforande_id>
<anforande_nummer>29</anforande_nummer>
<talare>Statsminister INGVAR CARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag kan börja med att åberopa slutet
på mitt förra svar till Johan Lönnroth. Jag utvecklade
där ganska tydligt vad vi är överens om, vad som
skiljer och varför det ändå är viktigt att kunna driva
en någorlunda samlad politik i Europa.

Om jag skall dramatisera det litet kan jag säga att
vi inte får göra om 30-talets fullständigt katastrofala
misstag, då Europa inte orkade samarbeta, som ledde
till en förödelse av fullständigt obeskrivligt slag inte
bara i Europa utan över hela världen. Det bör jag säga
till dem som ställer de kritiska frågorna: Orkar ni?
Kan ni ta er samman? Ja, jag samarbetar hellre, försö-
ker övertyga en konservativ, kompromissar på någon
punkt och gör något åt dessa stora problem, än att vi
som under 30-talet sätter oss på var sin sida och bör-
jar gräva skyttegravar. Det är en grundläggande in-
ställning hos mig som socialdemokrat, och det skäms
jag inte ett ögonblick för.

Det finns fyra sidor i dokumentet, varav en hel del
faktiskt är konkret. Det gör att jag inför Sveriges
riksdag som svensk statsminister ärligt kan säga att
jag är nöjd med dokumentet. Vi har kommit en bra bit
på väg, men vi är inte framme vid målet. Vi måste
fortsätta arbeta med detta. Jag och min efterträdare
kommer även att arbeta med de konservativa eller
borgerliga regeringsföreträdare som finns, men vi gör
det också i en stor grupp av socialdemokrater i Euro-
pa.

Trots att jag har sagt att jag inte har bestämt mig
kan jag inte förstå dem som säger att EMU inte har
några fördelar, efter det att Sverige och Sveriges
krona utsatts av marknadskrafterna för våldsamma
spekulationer. Räntorna har drivits upp. De boende
har fått enorma kostnadshöjningar på grund av detta.
Det är självklart att det finns stora och starka argu-
ment för att vi skall ha ett valutapolitiskt samarbete i
Europa. Men innan jag tar slutlig ställning till detta
vill jag veta vilken den europeiska politiken mot ar-
betslösheten är. Då är jag beredd att väga samman
argumenten.

Men jag förstår inte hur man kan vara så oförmö-
gen att se fördelarna att man går ut och säger att EMU
inte har några positiva effekter för sysselsättning och
tillväxt och stabilitet - framför allt inte när man är
ekonom.
</anforandetext>
<intressent_id>0906359551705</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>226766</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0941/#anf29</protokoll_url_www>
</anforande>
